Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cannes - Canning, släkt - Canning, Charles John - Canning, George
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
551
Canning—Canning, G.
552
togs och fick 13 jan. meddelande om att
Tyskland inbjudits till Genuakonferensen.
Engelske premiärministern Lloyd George hade
11 jan. delgivit franske konseljpresidenten
Briand utkast till ett engelskt-franskt
försvarsförbund. Parlamentarisk opposition i
Paris vållade 12 jan. konferensens
ajourne-ring, och ministären Briands avgång s. d.
fick till följd, att dess arbete ej återupptogs.
Canning [kä’nin], engelsk släkt från Bishop’s
Canynge i Wiltshire. Till en gren, vars
medlemmar voro förmögna köpmän och
klädesfabrikörer i Bristol, hörde köpmannen W i
1-1 i am Canynges el. Canynge (omkr.
1399—1474), som fyra gånger var mayor i
Bristol och ansågs vara en av sin tids rikaste
köpmän i England. Han ägde en
handelsflotta på 9 fartyg och drev omfattande
handel på Preussen, Danmark, Island och
Finnmarken; 1467 lämnade han affärerna och blev
munk. Från en äldre bror till honom
härstammar George C. (se nedan); om dennes
kusin diplomaten Stratford C. se S t r a
t-ford de Redcliffe.
Canning [kä’nin], Charles John, earl
C., engelsk statsman (1812—62), son till G.
C. Studerade i Oxford, där han
gradue-rades 1832, blev 1836 underhusledamot men
ärvde vid sin moders
död 1837 titeln
vis-count C. och tog s. å.
säte i överhuset. I
Peels ministär var han
1841—46
understatssekreterare för utrikes
ärenden och en kort
tid, jan.—juli 1846,
minister för skogsvård.
Han avböjde 1851 lord
Derbys anbud om
utrikesministerposten men
ingick 1853 som
post
minister (postmaster general) i lord Aberdeens
koalitionsministär och kvarstod som sådan i
Palmerstons ministär till juli 1855, då han
utsågs att som generalguvernör i Indien
efterträda lord Dalhousie. C. inträdde 1 mars 1856
i utövningen av detta viktiga ämbete och
nödgades s. å. börja krig mot schahen av
Persien, som besatt Herat. Följande år utbröt
det stora seapoysupproret (se Indien,
historia), och under denna kris visade C. prov
på sällspord arbetsförmåga samt en klar och
måttfull uppfattning av läget, vilken på
många håll under rådande panikstämning med
orätt tolkades som svaghet. Den mildhet han
visade bl. a. vid bestraffning av upproriska
ådrog honom öknamnet »Clemency Canning»,
vilket sedermera kommit att bli hans
hedersnamn. En klandrande depesch från lord
Ellen-borough, president i Board of control,
varunder Indien då hörde, bemöttes av honom med
övertygande sakskäl, och när den indiska
styrelsen 1858 omorganiserades direkt under
kronan, blev C. Indiens förste vicekonung och
inlade som sådan lysande förtjänster om
återuppbyggnadsarbetet efter upproret. Han
upphöjdes 1859 till earl, lämnade 1862, utsliten av
hårt arbete, sin befattning och avled 17 juni
s. å., kort efter återkomsten till England. Litt.:
H. S. Cunningham, »Earl C.» (1891). V. S-g.
Canning [kä’nin], George, engelsk
statsman (1770 —1827 8/8). Tillhörande en eng-
elsk, sedan 1600-talet på Irland bosatt släkt
(se ovan), blev C. tidigt faderlös. Modern var
George Canning. Efter samtida målning.
sedan en tid skådespelerska. C. uppfostrades
av en farbror, bankiren Stratford C., och
gjorde sig vid Eton bemärkt för lysande
begåvning. 1787 kom C. till Christ church
college i Oxford, fick för sin politiska framtid
viktiga kamratförbindelser, blev 1791 bachelor
of arts, inskrevs vid Lincoln’s inn och blev
1794 master of arts. C. synes i farbroderns
hus ha varit whig men blev under intrycket
av franska revolutionen anhängare av Pitt
och inträdde som sådan i underhuset 1793.
Han blev 1796 understatssekreterare för
utrikes ärenden, fick 1799 plats i India board
och blev 1800 »joint paymaster of the forces».
1797—98 deltog han i utgivandet av
tidskriften The Anti-Jacobin och bekämpade däri
skarpt och satiriskt whigpartiets jakobinska
flygel. 1800 äktade han Joan Scott, en rik
arvtagerska. 1801 avgick C. med Pitt på
frågan om katolikernas emancipation, som
han senare (1812, 1822) hävdade men som
genomfördes först två år efter hans död. I
Pitts andra ministär var C. från 1804
»trea-surer of the navy» men avböjde efter Pitts
död en plats i »alla talangernas ministär»
(1806). 1807—09 var han utrikesminister i
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
