Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Care of - Carex - Carey, Henry Charles - Carey, William - Careyöarna - Cargador - Cargilliter - Cargo - Cariboco - Cariboo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
595
Care of—Cariboo
596
Care of [kä’er-ev], eng. (eg. »att
ombesörjas av»), under (annans) adress; förkortat c/o.
Cärex, se Starr.
Carey [kä’eri], Henry Charles,
amerikansk nationalekonom (1793—1879). Efter att
ha blivit ledare av sin faders bokförlagsaffär
uppdrev C. den till en av de största i landet.
Sedermera ägnade han
sig uteslutande åt
nationalekonomisk författarverksamhet, som
särskilt bar frukt i 13
större arbeten. 1835
utkom »Essay on the
rate of wages», 1837—
40 »Principles of
poli-tical economy»
(»Grunderna af
nationalekonomien», 1853—56) och
1848 »The past, the
present, and the fu-
ture» (»Det förflutna, närvarande och
tillkommande», 1849—51), av vilka den sista innebär
C:s brytning med den engelska liberala
nationalekonomien och övergång till
protektio-nismen. 1858—59 följde »Principles of social
Science», som ger den utförligaste
framställningen av hans teorier och söker visa deras
giltighet inom hela den fysiska och sociala
tillvaron, ytterligare utvecklat i »The unity
of law» (1872). Led. av sv. Vet.-akad. (1868)
C. är optimist. Han utgår från att
arbetet är värdets enda källa (en saks värde
beror efter hans teori på
reproduktionskostnaderna, d. v. s. på det arbete, som
erfordras för att producera samma sak på
nytt) och finner ett försvar för både
kapitalränta och jordränta genom att framställa
jordens och kapitalets värde uteslutande ur det
därpå nedlagda arbetet. Mot Ricardos
jordränteteori söker han med exempel från
Förenta staterna visa upp, att jordens brukning
fortgår från de minst bördiga till de
bördigaste jordstyckena, så att en ständig
ökning av jordens produktivitet äger rum. I
motsats till Malthus gör han gällande, att
näringsmedlen växa i hastigare proportion
än folkmängden, varför överbefolkning aldrig
är att befara. Enda undantaget från hans
uppfattning, att allt utvecklas till ständigt
bättre förhållanden, om blott sakerna få ha
sin gång, utgör hans ivriga agitation för
pro-tektionismen; närmast protektionismen röra
hans tre skrifter »The harmony of interests»
(1852), »Letters to the president on the foreign
and domestic policy of the union» (1862) och
»The way to outdo England without fighting
her» (1865). — C:s teorier väckte stort
uppseende överallt, icke minst såsom den första
öppna brytningen med den liberala engelska
skolan; de uppmärksammades av bl. a. E. G.
Geijer samt vunno anhängare i Förenta
staterna och Tyskland (1866 utkom Dührings
»Careys Umwälzung der
Volkswirthschafts-lehre und Socialwissenschaft», som
framkal
lade åtskillig polemik). Numera ha de
övervägande historiskt intresse. Litt.: Gide &Rist,
»Histoire des doctrines économiques» (3 :e uppl.,
1920); biogr. av Jenks (1885). E. Hkr.*
Carey [kä’eri], William, engelsk
baptistmissionär (1761—1834). Var först skomakare
och sedan 1786
baptistpredikant. Tidigt
framträdde hos honom ett
starkt studieintresse,
och han förvärvade sig
genom självstudier
betydande kunskaper i
döda och levande språk
samt i geografi.
Särskilt tog han djupa
intryck av kapten James
Cooks
resebeskrivningar och av
brödraför-samlingens världsom
fattande mission. Därav väcktes hans kärlek
till missionsuppgiften, och genom en ryktbar
skrift, »det märkligaste missionsdokument, som
publicerats», sökte han vinna resonans för
sina tankar bland Englands kristna, där då
den stora metodistiska väckelsen gått fram.
Bland sina egna trosbröder bildade han 1792
Partikularbaptisternas missionssällskap för
evangelii utbredning bland hedningarna, det
första i den evangeliska missionens nyare
historia. Såsom dess förste missionär avreste C.
1793 till Indien. Ostindiska kompaniets
motvilja mot all missionsverksamhet blev honom
emellertid ett svårt hinder, och han måste
först begränsa sitt arbete till den danska
kolonien Serampure. Hans språkliga
arbeten fäste emellertid generalguvernören lord
Wellesleys uppmärksamhet på honom, och
1801 kallades han till professor i bengaliska vid
kompaniets högskola i Kalkutta. Han dog i
Serampure. — C. har med skäl kallats den
nyare missionens banbrytare. Hans
missions-rapporter hade bland det engelska folket en
tändande verkan oeh väckte överallt intresse
för missionsuppgiften. I Indien kom hans
insats särskilt att bestå i ett mycket
omfattande språkforsknings- och
översättningsarbete. Till ett trettiotal indiska språk och
dialekter har han översatt bibeln eller delar
därav oeh därigenom gjort missionen och
språkforskningen stora tjänster. — Litt.: S.
Pearce Carey, »William C.» (1923). G. Lbrg.
Careyöarna [kä’eri-], ögrupp vid Grönlands
n. v. kust, i nordligaste Baffinviken. Här
hittades de sista meddelandena, av okt. 1892,
från polarforskarna J. A. Björling och E. G.
G. Kallstenius.
Cargador [då’r], sp., se Superkar g.
Cargilllter, sekt, se C a m e r o n, R.
Ca’rgo, ett handelsfartygs last; förr även
lastförteckning (manifest).
Caribo’co, brasiliansk benämning på
avkom-ling av neger och indian.
Cariboo [kä’ribö], engelskt namn på ren.
Ingår i flera amerikanska geografiska namn.
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
