- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 4. Bromell - Commodore /
597-598

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cariboo range - Carica - Caries - Carillon - Carimataöarna - Carinaria - Carinater - Carinus, Marcus Aurelius - Carisbrooke castle - Carisien, Karl Ehrenfried von - Carissimi, Giovanni Giacomo - Carità - Carit Etlar - Carlander, Axel Christopher - Carlander, Carl Magnus - Carlander, Christopher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

597

Cariboo range—Carlander, Chr.

598

Cariboo range [kä’ribö réi’nd$], bergskedja
i v. British Columbia, Kanada, ö. om Fraser
river’s övre lopp, når upp till 2,600 m;
gruvdrift (guld, koppar, silver och bly).

Cäriea, se Melonträd.

Ca’ries, lat., se Benröta. Om c. dentis
(c. i tänderna) se Tändernas
sjukdomar och vård.

Carillon [karijå’], fr., klockspel;
musikstycke, vari dylikt spel förekommer eller
efterliknas.

Carima’taöarna, se Karimataöarna.

Carinäria, se Kölfotingar.

Carinäter, se Fåglar.

Carlnus, Marcus Aurelius, son till
romerske kejsaren Carus (se d. o.). Han
upphöjdes 282 jämte sin yngre broder
Numeria-nus av fadern till medregent samt försökte
efter Carus’ död (283) och sedan Numerianus
mördats (284) att bekämpa den av soldaterna
i rikets östra delar till kejsare utropade
Dio-cletianus. Han utkämpade en strid mot
dennes här vid Morava i Mesien 285; enligt en
uppgift blev han slagen, enligt en annan hade
han framgång men mördades av en officer,
vars hustru han förfört. C. skildras som-grym
och lastbar.

Carisbrooke castle [kä’rizbrok kä’sl], slott
på eng. ön Wight, nu i ruiner. Karl I satt
fången där 1648.

Carisien [-si’n], Karl Ehrenfried von,
diplomat (1749—94). Född i Stralsund, blev C.
1772 kommissionssekreterare i Berlin, chargé
d’affaires där 1779—84, ministerresident iS:t
Petersburg 1785 och envoyé i Berlin 1787—94.
Skicklig diplomat, förvärvade han stor
kännedom om Preussen och avgav 1793 till
förmyndarregeringen en förträfflig »Berättelse
om Preussen» (utg. 1893 av B. Taube med
inledande kort biogr.). C. användes i flera
kinkiga diplomatiska uppdrag och hade stor
förtjänst om att Preussen 1788 medlade mellan
Sverige och Danmark.

Cari’ssimi, Giovanni Giacomo,
italiensk tonsättare (d. 1674), kapellmästare i
Rom. C:s främsta betydelse är att ha
utbildat kantaten och oratoriet, vidare
utvecklade han arian och duetten och gav kören
en dramatisk läggning. C. utbildade flera
berömda lärjungar, såsom A. Scarlatti och Kerll.
Flera av hans oratorier ha utkommit i nya
upplagor. T. N.

Caritå, it., kärlek, barmhärtighet.

Carit Etlar, pseudonym för danske
författaren J. K. K. Brosböll (se d. o.).

Carla’nder, Axel Christopher,
grosshandlare, kommunalman, donator (f. 1869 23/g),
son till J. Chr. C. Inträdde 1894 i firman
Johansson & Carlander, var 1907 en av stiftarna
av a.-b. Svenska kullagerfabriken och har sedan
varit ordf, i bolagets styrelse. Efter fadern
inträdde C. i ledningen för Gamlestadens
fabrikers a.-b. och blev efter D. Broströms död 1925
verkställande dir. för rederi-a.-b. Sverige—
Nordamerika. Därjämte är han eller har varit

Ord, som saknas under

hamnstyrel-

led. av styrelsen för bl. a. Sv. oljeslageri-a.-b.,
Skandinaviska kredit-a.-b. och Bergslagernas
järnvägs-a.-b., av kommunala el. statliga
styrelser och kommittéer
se, styrelserna för dess
högskola o.
handelshögskola, kommittén för
ångfärjeförbindelse
med England m. m.).

1900 invaldes C. i
Göteborgs stadsfullmäktige och var dess ordf.
1910—19 och 1923. En
av initiativtagarna till
jubileumsutställningen
i Göteborg 1923, var
han från 1916 ordf, i
bestyrelsen för denna

och under utställningen den främste
representanten för sin stad. Till det av fadern
stiftade Carlanderska sjukhemmet har han
donerat omkr. 350,000 kr.

Carla’nder, Carl Magnus, bibliof il
(1837—1911). Utgav en större svensk
biblio-tekshistoria, »Svenska bibliotek och ex-libris»
(1889—94; ny uppl. i 4 bd 1904), samt
»Miniatyrmålare i Sverige» (1897).

Carla’nder, Christopher, läkare (1759
—1848). Blev 1786 med. lic. i Uppsala, var
därefter en tid fattigläkare i Stockholm och
skeppsläkare på en västindiefarare, blev 1788
fältmedikus i
Göteborg, s. å. med. dr och
adjunkt i obstetrik vid
Allmänna
barnbörds-huset i Stockholm.
1789 sändes han som
fältmedikus till
Sveaborg, återkom 1791 till
sin befattning i
huvudstaden, blev 1793 andre
stadsfysikus och 1800
förste stadsläkare i
Göteborg. Där hade
han en mycket
omfat

tande praktik, som han noggrant skötte och
beskrev, och förvärvade stort anseende. 1812
nedlade han stadsläkarbefattningen, flyttade 1814
till Stockholm samt blev där 1816
hedersledamot och 1817 »assessor på stat» i
sundhetskollegium. 1821 fick han överinseendet över
vac-cinationsväsendet i riket. I Stockholm bedrev
C. icke någon egen praktik men tillkallades
ofta vid mycket svåra eller hopplösa
sjukdomsfall och fick av allmänheten namnet
»döddoktorn». Han införde i Sverige
Laen-necs metod att lyssna med stetoskop vid
bröstsjukdomar, hade särskilt som barn- och
kvinnoläkare stort anseende och ivrade
mycket för utbredning av vaccinationen. C. blev
1817 sekreterare i Svenska läkaresällskapet,
där han flitigt refererade utländsk litteratur.
1812 blev han led. av Vet.-akad.
Minnesteckningar av P. H. Malmsten (1849) och C. G.
Santessou (1877).

C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:13:10 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdd/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free