- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 4. Bromell - Commodore /
599-600

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlander, Johan Christopher - Carlbeck, Emanuela - Carlberg, Bengt Wilhelm - Carlberg, Carl David Hugo - Carlberg, Carl Wilhelm - Carlberg, Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

599

Carlander, J. Chr—Carlberg, J.

600

Carla’nder, Johan Christopher,
grosshandlare, donator (f. 1838 10/3). Sonson till
Chr. C:s broder, grundade C. 1865 med J.
Johansson firman
Johansson & Carlander i
Göteborg (garn och
vävnader). Då firmans
rörelse uppgick i det
1891 bildade
Gamlestadens fabrikers a.-b.
(bomullsspinneri,
väveri m. m.), blev C.
direktör i detta bolag och
har även varit
verksam i andra
affärsföretag. Han skänkte
1916 600,000 kr. till

ett sjukhem i Göteborg och donerade sedan
för samma ändamål aktier, vid överlämnandet
värda nära 3 mill. kr.

Carlbeck, E m a n u e 1 a, filantrop (1829—
1901). Urspr. lärarinna, upprättade hon 1866
å Nya varvet vid Göteborg en mindre
vårdanstalt för idioter och blev genom detta
föredöme banbrytande i Sverige för vården av
sinnesslöa barn. Se Idiotanstalt.

Carlberg, Bengt Wilhelm,
stadsingen-jör och arkitekt (1696 15/5—1778 31/i2), son till
biskop Johan C. (se nedan). Blev konduktör
vid fortifikationen 1713, deltog i kriget i
Norge 1718 och flyttade 1720 till Göteborg, där
han 1727 blev stadsingenjör efter sin äldre
broder. Han kvarstod i denna befattning
ända till 1775; var då överste med avsked.
C. var ytterst verksam som vårdare och
för-bättrare av fästningarna i västra Sverige.
Inom Göteborg utförde han en mängd
bygg-nadsuppdrag, utarbetade tomtkartor,
fullbordade domkyrkan, som sedan brann ned 1802,
och uppgjorde bl. a. ritningar till Ostindiska
kompaniets magasinshus 1748 ff. (de ändrades
betydligt av Hårleman, vars ritningar
följdes vid bygget). 1737 uppgjorde han på
beställning ritningar till arsenal i Jönköping,
då den gamla brunnit — den nya blev ej
utförd. — C. skildras som en energisk och
myndig man. Han var en gedigen byggmästare,
som förstod att i sina byggen förena
sparsamhet med soliditet. Arkitektonisk helhet
och hållning, enkla former, men logiskt valda
och praktiskt använda, gav han sina verk, som
han ofta nog blev tvungen att utföra i
betydligt reducerat skick. I stilen utgick han från
sin broders och föregångares, J. E. C:s,
holländska barock, på samma gång han närmade
sig den fransk-italienska klassicism, som Nic.
Tessin d. ä. och d. y. infört i Sverige. G-g N.

Carlberg, Carl David Hugo, målare
(f. 1880). Studerade 1900—05 vid
Konstakademien och har gjort studieresor i utlandet.
Målar med bred och kraftig pensel lyriskt
hållna landskapsmotiv, särskilt från det inre
Småland.

Carlberg, Carl Wilhelm, arkitekt (1746
’/s—1814 8/*), son till stadsingenjören B. W. C.

Fasadritning till Göteborgs domkyrka av C. W.
Carlberg.

(se ovan). Ingick 1764 i fortifikationen, där
han blev kapten 1782 och kvarstod ända till
1807. Han började tidigt hjälpa till vid
faderns byggnadsarbeten, fick på detta sätt
praktisk kunskap i ingenjörs- och
byggnads-väsen, utförde egna ritningar, mätningar och
planer och blev 1775 faderns efterträdare som
stadsarkitekt och stadsingenjör. 1777—82
vistades han utomlands, i västra Tyskland,
Nederländerna, England — nära nog ett år
—, Paris, Italien, Wien, Dresden, Berlin och
åter i Paris. Från 1782 var hans verksamhet
oavbrutet knuten vid Göteborg. Den blev
högst mångsidig och ingripande, sträckte sig
över stadsplanearbeten, tomtreglering, broar
och kajanläggningar till byggnader för
kommunen och för privatpersoner. Hans
arkitektur var alls ej revolutionerande, den var fotad
på 1700-talstradition, på Tessinstilen, sådan
den utarbetats av Tessins efterföljare, men ej
minst på Louis XVI-stilen, som han
genomförde utan vacklande, med fast och säker
smak, behärskat och måttfullt. Första
resultatet av utomlandsresan var Gunnebo, ett
lantslott av trä, uppfört 1785—96 för John
Hall d. ä., en helgjuten skapelse, där den
valda stilen var genomförd i alla detaljer,
byggnaden med dekoration och möbler,
trädgården med terrängen överlägset väl använd,
uthusen o. s. v. För Göteborg lämnade han
ritningar till stadskällare, som skulle
inrymma hotell och festlokal, 1777 — blev ej
utförd —, vidare den monumentala
kasernbyggnaden vid Ekelundstorget 1793 och efter
branden 1802 till flera privatbyggnader,
främst den i Sverige enastående, enhetligt och
förnämt hållna husraden utmed Södra
hamngatan, slutligen även till den av branden
ödelagda domkyrkan (ritningar stadfästade 1808,
fullbordades efter C:s död) i tung och kärv
klassisk anda. C. har mer än någon annan
skapat »Göteborgsstilen». Litt. om de tre
arkitekterna C.: Arv. Bæckström, »Studier i Göteborgs
byggnadshistoria före 1814» (1923). G-g N.

Carlberg, Johan, biskop (1638—1701).
Studerade i Uppsala och vid flera utländska
universitet, blev fil. mag. i Leipzig 1665 el. 1667

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 23 10:14:41 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdd/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free