Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlberg, Johan - Carlberg, Johan Eberhard - Carleman, Carl Gustaf Vilhelm - Carleman, Tage Gillis Torsten - Carlén, Emilie - Carlén, Johan Gabriel - Carlén, Maria Octavia - Carlén, Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Carlberg, J. E___Carlén, R.
602
och teol. dr i Giessen 1667. Han återkom till
hemlandet 1678, blev 1679 domprost i
Göteborg och 1689 biskop i Göteborgs stift. C.
omtalas som en kraftfull biskop och god
predikant. — Hans broder Birger C. (1640 el.
1641—1683 el. 1684), kyrkoherde i
Kristinehamn och ölmehärad, dömdes till döden för en
obevisad angivelse mot en kvinnlig släkting
för att ha understuckit ett barn; han
benådades först till livet och sedan från ådömda
böter. En psalm av C. har upptagits (n:o 238) i
1819 års psalmbok.
Carlberg, Johan Eberhard, ingenjör
och arkitekt (168 3 24/2—17 7 3 22/io), son till
biskop Johan C. (se ovan). Blev volontär vid
fortifikationen 1700, löjtnant vid armén 1703,
deltog i kriget i Kurland och Litauen, blev
1709 löjtnant vid fortifikationen i Göteborg
och tog avsked som kapten 1721. Han hade
1717 blivit stadsingenjör i Göteborg,
uppgjorde där • planer till de nya stadsdelarna
och ledde reglerings-, om- och
nybyggnadsarbeten. Från 1727 till sin död var han
stadsarkitekt i Stockholm. — C. var en nitisk och
verksam man, ingrep försökslysten och
outtröttlig i de flesta större byggen, som
före-togos eller planerades i huvudstaden, och
stred med iver för stadsarkitektens
maktställning som övervakande och bestämmande
myndighet, med andra ord för enhetlig
ledning av byggnadsverksamheten. Av de
ritningar till allmänna byggnader han framlade
blevo dock ganska få utförda, exempelvis
intet av hans — ganska våldsamma — förslag
till Helgeandsholmens ordnande, ej heller
förslagen till börsbyggnad vid Skeppsbron i
samband med riksbanken eller till
rådhusbyggnad på olika tomter vid Stortorget. Däremot
utfördes (1736—43) hans förslag till
nygestaltning av Storkyrkans yttre i den riktning
N. Tessin d. y. angivit, fastän i förenklad
form. Den särdeles vackra tornhuven tillkom
vid denna ombyggnad. Likaledes följdes —
visserligen med avprutande — hans förslag
till ombyggnad av södra stadshuset (ritningar
1749 och 1757) och till iståndsättande av
Bondeska palatset, då detta 1730 inköpts av
staden för att bli rådhus. Därvid tillkom översta
våningen; hela takpartiet ändrades, varjämte
flyglarna på byggnadens södra sida med dess
båda kupoler tillkommo (1758). C. lämnade
ritningar även till flera privatbyggnader.
Som lärare verkade C. genom den
utbild-ningsskola han omkr. 1731 igångsatte. Han
började med att »informera» ynglingar i
byggnadskonstens grunder, för att de skulle kunna
biträda vid de praktiska uppdrag, som ålades
stadsarkitekten. Detta »informerande» blev
den enda byggnadsskola, som fanns i
Stockholm, innan Konstakademiens arkitekturskola
började sin verksamhet 1781. C. utgav ett
par små läroböcker för byggnadselever. Se
R. Josephson, »Stadsbyggnadskonst i
Stockholm intill år 1800» (1918), och O. Sirén,
»Gamla Stockholmshus» (1912—13). G-g N.
Carleman, Carl Gustaf Vilhelm,
målare (1821—1911). Student i Lund, utförde
oljemålningar och litografier med motiv
därifrån, utgav 1845 »En students missöden», 12
litograferade teckningar med text av A. J.
Afzelius (se d. o.), och tog s. å. juridisk
examen. Studerade sedan vid Konstakademien
och 1853—55 i Düsseldorf; målade
fornnordiska motiv och genrebilder ur allmogelivet.
Efter sin hemkomst blev C. en av Sveriges
första fotografer; han experimenterade även
med fotografiska reproduktionsmetoder och
lär vara den förste, som i Sverige utfört
fotomekaniska reproduktioner för boktryck.
Carleman, Tage G i 11 i s Torsten,
matematiker (f. 1892 8/7). Blev fil. dr och docent i
Uppsala 1917 på avh. »Über das
Neumann-Poincarésche Problem für ein Gebiet mit
Ecken». 1924 blev C. prof, i matematik i
Lund men kallades s. å. till Stockholms
högskola. Hans vetenskapliga produktion
tillhör huvudsakligen potentialteorien, där han
på flera viktiga punkter lyckats föra studiet
av integralekvationerna avsevärt framåt.
Inom teorien för de analytiska funktionerna
har han framgångsrikt undersökt vissa frågor
av stor betydelse. T. B.
Carlén, Emilie, se Flygare-Carlén, E.
Carlén, Johan Gabriel, författare (1814—
75), g. m. Emilie Flygare-Carlén.
Tjänstgjorde efter 1837 i Uppsala avlagd
hovrätts-examen i Stockholms rådhusrätt och vid
riksdagen (i
expeditions-utskottet). Bemärkt
blev han främst genom
sina litterära
vänskapsförbindelser (C.
F. Dahlgren, G.
H.Mel-lin, A. Blanche m. fl.)
och sysselsättningar
samt som ett
godmodigt naivt
stockholms-original och röd
republikan (»revolutions-fåret»). C:s
diktsamlingar, delvis politiskt-
socialt tendentiösa, äro föga betydande, men
några lyriska dikter blevo rätt populära och
satta i musik (t. ex. »Galerslafvens sång»).
Som utgivare inlade C. förtjänst genom sin
upplaga av Bellmans samlade skrifter (1856
—61). Han utgav även fru Lenngrens och
J. A. Wadmans skrifter, redigerade Svenska
familjeboken (1850—52) och Illustrerad
Tidning (1864—66) m. m.
Carlén, Maria Octavia, författarinna
(1828—81), syster till J. G. och Richard C.
Utgav från 1859 en mängd beskrivningar över
svenska slott och orter, historiska samlingar
o. dyl. Författade dessutom berättelser och
dikter.
Carlén, Richard, jurist, politiker (1821
—73), bror till J. G. C. och Octavia C. samt
g. m. Rosa C. Häradshövding i Livgedingets
domsaga 1857—67 och i Södra Roslags från
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
