Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlén, Richard - Carlén, Rosaura (Rosa) - Carleson, ätter - Carleson, Axel Oskar Conrad - Carleson, Carl - Carleson, Carl Natanael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603
Carlén, R___Carleson, C. N.
601
1867. Som liberal led. av borgarståndet de två
sista ståndsriksdagarna deltog C. med
intresse i debatten om förslaget till ny strafflag
och var anhängare av representationsförslaget.
I Andra kammaren
(1871—73), där han
tillhörde den s. k.
»centern» och intog en
ledande ställning,
genomdrev han 1871 sitt
förslag om inrättande
av en lagberedning i
st. f. den då befintliga
lagbyrån (förslaget föll
i Första kammaren).
Hans 1872 väckta
motion om statsrådets
ombildning och
fördel
ning på två konseljer vann i Andra kammaren
endast bifall i den del, som rörde
statsministerämbetet. Genom C:s initiativ åstadkoms
väsentlig mildring av straffen för upprepade
tjuv-nadsbrott samt en riksdagsskrivelse (1873)
om unga förbrytares insättande i särskilda
förbättringsanstalter och om tillämpning av
det s. k. progressiva fängelsesystemet. C.
utgav 1866 sin kända förtjänstfulla
»Kommentar öfver strafflagen». (-1m-)
Carlén, Rosaur a (Rosa),
romanförfattarinna (1836—83), erkänd dotter till
Emilie Flygare-Carlén och
hennes trolovade, J. R.
Dalin, och gift 1856 med
R. C., hennes mors
svåger. Debuterade 1861
med den anonyma,
talangfullt skrivna
romantiska skildringen
»Agnes Tell. En
äk-tenskapshistoria». Den
följdes av bl. a. »Tuva»
(1862), »Bröllopet i
Bränna» (1863), »Tre
år och tre dagar»
(1864) och »Tatarnes son» (1866), som kanske
står högst. Dessa romaner fängsla genom
livliga skildringar; karaktärsteckningarna
äro romantiskt överspända men gjorda med
schvung.
Carleson, adliga ätter, härstammande från
grosshandlaren och skeppsredaren i Stockholm
Carl Ivarsson (d. 1711), vars båda söner
Edvard och Carl Carlsson adlades
med namnet C. (se dessa ord), den förre 1743,
den senare 1746. Carl C:s ätt utgick trol. på
manssidan 1887. C. N. C. hör ej till dessa ätter.
Carleson, Axel Oskar Conrad,
ämbetsman, affärsman (f. 1868 23/s), brorson till
E. H. C. Avlade hovrättsexamen i Lund 1893,
var 1900—10 ombudsman och fiskal i
Domänstyrelsen och 1906—08 sekreterare i
bankinspektionen. 1909—10 var C. expeditionschef
i Finansdepartementet och erhöll 1910
fullmakt som kammarrättsråd men kom aldrig
att utöva ämbetet, då han s. å. tog avsked.
Sedan 1910 är C. verkställande direktör i a.-b.
P. A. Norstedt & söner samt i a.-b. Hiertas
bokförlag och ordf, i a.-b. Sveriges litografiska
tryckerier, i a.-b. Centraltryckeriet och Iduns
tryckeri-a.-b. Han är
även ordf, i Svenska [-bokförläggarförening-en-]
{+bokförläggarförening-
en+} (sedan 1912). Varmt
skandinaviskt
intresserad, var C. 1919 en
av initiativtagarna till
bildandet av
föreningen Norden och
därefter som vice ordf, samt
1924—25 som ordf, den
ledande i föreningens
arbete. C. var
finansminister i ministären
Swartz 30 mars—19 okt. 1917 och har
både förr och senare deltagit i
skattelagstift-ningsarbetet (1901 års utkast till
inkomstskatteförordning, 1906 års förarbeten för
omläggning av beskattningsåret, förslaget till
inkomst- och förmögenhetsskatteförordning
1910). Han var led. av
pensioneringsfondkom-mittén 1915 och har som sakkunnig 1916
utarbetat förslag till plan för lyxbeskattning.
Under krisåren och intill övertagandet av
finansministerposten var C. led. i
handels-kommissionen och ordf, i den 1916 tillsatta
krigsberedskapskommissionen.
Carleson, Carl, ämbetsman, författare (1703
—61). Blev sekreterare i Kanslikollegium 1746
och s. å. adlad samt lagman 1747 i Kalmar
län och 1750 i Södermanland. 1758 blev han
statssekreterare för krigsärendena och
användes i många kommissioner. Led. av Vet.-akad.
1755. Framstående som ämbetsman, blev C.
än mer känd genom sina förtjänster som
författare. 1730—31 utgav han veckoskriften
»Sedo lärande Mercurius», som bl. a. sökte
ådagalägga nyttan av manufakturer. C. utgav
1734—35 månadsskriften »Hushålds-Råd»,
vilken bl. a. förordade inrättande av
brandförsäkringskontor samt änke- och pupillkassor.
Bland C:s övriga ekonomiska skrifter märkes
»Hushållslexicon» (1756; 2:a uppl. 1769). Han
skrev själv tillfällighetsdikter och utgav en
samling av äldre författares dikter i »Försök
till svänska skaldekonstens upphjelpande»
(1737—38). C. utgav dessutom en skrift om
användning av runstav (1742; 3:e uppl. 1748).
Carleson, Carl Natanael, tidningsman
(f. 1865 5/a). Blev student i Uppsala 1883,
började 1888 medarbeta i Social-Demokraten,
där han 1890 blev fast medarbetare och 1892
—96 samt 1908—12 var tidningens
huvudredaktör. Han skrev därunder särskilt
utrikespolitiska artiklar samt kåserier (under
signaturen Spartacus). C. följde
vänstersocialisterna vid deras utbrytning, blev
medarbetare i Folkets Dagblad Politiken och
kvarstod i denna, även sedan den blivit den
kommunistiska gruppens huvudorgan, men
avlägsnades 1924 och har sedan ånyo börjat
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
