Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carleson, Carl Natanael - Carleson, Edvard - Carleson, Edvard Henrik - Carleton - Carleton, William - Carlevaris, Luca - Carlgren, Albert Elis - Carlgren, Oskar Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
605
Carleson, E___Carlgren, O. H.
606
lämna bidrag till Social-Demokraten. Han
har utgivit diktsamlingen »Ärslag» (1913)
samt en mängd broschyrer och småskrifter
(»Världskriget», 1914, »Ryssland i revolution»,
1917, »Arbetets rätt», 1921, m. fl.). Ths.*
Carleson, Edvard, diplomat,
nationalekonomisk författare (1704—67), bror till Carl C.
Auskultant i Kommerskollegium 1725, bereste
C. 1726—30 Holland, England och Frankrike
och insände till
Kommerskollegium en
reseberättelse, vittnande
om vaken blick. Han
skrev sedermera
ekonomiska artiklar i
broderns »Sedo lärande
Mercurius» och
författade »Möjligheten att i
Sverige inrätta
fabriker och manufacturer»
(1731). Som
»korrespondent-kommissarie» 1732 reste C. åter
utrikes tills, m. C. F. von Höpken (se d. o.). De
studerade handeln i Levanten, anlände 1734 till
Konstantinopel och knöto där på egen hand
förbindelser med turkiska statsmän, närmast
Bonneval (se d. o.). Detta upptogs så väl av
hattarna i Sverige, att C. och Höpken 1734
förordnades till chargés d’affaires och 1739 till
envoyéer. Något förbund mot Ryssland blev
ej av, men 1737—38 avslöts en handelstraktat,
som även innefattade uppgörelse av Karl
XII:s skulder, varefter vid övergången mellan
åren 1739 och 1740 följde ett försvarsförbund.
C. blev så hatad i Ryssland, att denna makt
efter kriget 1740—41 genom hotelser
fram-tvang hans hemkallande 1745, och C:s
utpräglade hattståndpunkt föranledde England att
1748 avböja hans mottagande som sändebud
i London. C., som adlats 1743, tjänstgjorde
från 1752 som kansliråd (titeln erhållen 1738),
blev 1757 statssekreterare vid
utrikesexpeditionen, hovkansler 1758 och president i
Kommerskollegium 1762. Led. av Vet.-akad. 1746.
Som ivrig hatt insattes C. vid nästan alla de
riksdagar han bevistade i sekreta utskottet.
Hans orientaliska reseanteckningar ha delvis
offentliggjorts av andra. Jfr Malmström,
»Sveriges politiska historia» (2:a uppl., del
2—5, 1895—1900).
Carleson, Edvard Henrik, ämbetsman
(1820—84), sonsons son
till Edvard C.
Avlade hovrättsexamen i
Uppsala 1841, blev
1850 assessor i Svea
hovrätt, 1859
expeditionschef i
justitie-statsexpeditionen och
1860 justitieråd. Han
utnämndes 4 maj 1874
till
justitiestatsminis-ter men avgick redan
11 maj 1875, då
lant-Ord, som saknas under
mannapartiet vållade ministärens fall, och.
återinträdde i Högsta domstolen. Som
ledamot av ridderskapet och adeln insattes C.
vid riksdagarna 1850—51 och 1853—54 i
lagutskottet och 1856—58 i
konstitutionsutskottet. C. deltog i utarbetandet av och
understödde 1865 års representationsförslag. Han
var 1873—84 led. av Första kammaren och
dess vice talman 1878. Jur. hedersdr i
Uppsala 1877. Ehuru ganska hetsig, var han
värderad som en redlig karaktär och
skarpsinnig jurist.
Carleton [käTton], engelsk adelsätt, se
Dorchester.
Carleton [käTten], William, irländsk
författare (1794—1869). Skrev små berättelser,
»Traits and stories of the irish peasantry»
(1830—33), som ge en utmärkt inblick i den
irländska lantbefolkningens tankar och
känslor, och flera längre berättelser, bl. a.
»Fardo-rougha the miser» (1839), »The black prophet»
(1847; »Profeten», 1850).
Carleva’ris, L u c a, veneziansk målare (1665
—1731). Landskaps- och marinmålare; be
handlade med förkärlek, även i etsning, motiv
från Venezias platser och kanaler. C., som
var autodidakt, var lärare och föregångare
till Antonio Canaletto. H. W-n.
Carlgren, Albert Elis, ämbetsman (f. 1870
8/6), son till W. M. C. Avlade hovrättsexamen i
Uppsala 1893 och är sedan 1904
konsistorienotarie i Luleå stift. C. har varit mycket
verksam för upprättandet av arbetsstugor i
översta Norrland och är sedan 1906 verkst.
styrelseled. i stiftelsen Norrbottens läns
arbetsstugor. Han har varit led. av
kyrkomötena 1908, 1909, 1910, 1918, 1920 och 1925, är
sedan 1911 sekreterare i Norrbottens läns
landsting, verkställde 1919 en utredning om
den finsktalande befolkningen i Nordsverige
och har anlitats vid flera
kommittéutredningar. C. har bl. a. skrivit »En livsfråga
för vår finnbygd» (1917) och »Biskoparna och
domkapitlen» (1919).
Carlgren, O s k ar Hen r i k, zoolog (f. 1865
V12), brorson till W. M. C. Fil. dr i Uppsala
1895, var docent vid
Stockholms högskola
1894—1912 (prosektor
från 1904) och blev
1912 prof, vid Lunds
universitet. C. har
ägnat sig åt studiet av
vissa grupper av
koralldjur, främst
aktinier-na el. sjöanemonerna
(se d. o.), av vilka han
är samtidens främste
kännare. Hans
huvud-insats har gällt
upp
byggandet av ett naturligt, på anatomisk
grund vilande aktiniesystem, men han har i
anslutning härtill även gjort viktiga studier
över dessa djurs regeneration. C. blev led. av
Vet.-akad. 1908. T. O.
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
