Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carnegie endowment for international peace - Carnegie institution - Carnegiestiftelsen - Carneol - Carnicer, Ramon - Carnivora - Carnock, lord - Carnot, Adolphe - Carnot, Lazare Hippolyte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631
Carnegie institution—Carnot, L. H.
632
har den företagit en undersökning av
nationalismen i efterkrigsårens läroböcker i
historia m. m. i skilda länder. Avdelningen för
nationalekonomi och historia påbörjade före
1914 en serie monografier över kriget från
historisk, ekonomisk och social synpunkt samt
utger efter världskriget en ekonomisk historia
däröver, som beräknas skola omfatta 150
volymer. Avdelningen för folkrätt utger
skriftserier av klassiska författare på detta område
samt populariserande arbeten i folkrättsliga
ämnen. På dess initiativ och med dess
understöd har tillkommit en Académie de droit
international i Haag, som höll sitt första
sammanträde 14 juli 1923 och i sammanhang
därmed påbörjade serier av föreläsningar i
folkrätt. — Stiftelsen utger årsbok. B. H-d.
Carnegie institution’s huvudbyggnad i Washington.
Carnegie institution [käne’gi instit jö’Jøn],
en av Andrew Carnegie (se d. o.) 1902
grundlagd vetenskaplig institution med en
grundfond av 10 mill. doll., sedermera genom nya
donationer av honom ökad till 22,3 mill. doll. Dess
syfte är att »uppmuntra forskar- och
upptäckar-verksamhet och vetandets användning på
människosläktets förbättring, särskilt för
institutioner leda och främja undersökningar inom
naturvetenskapernas, litteraturens och
konstens områden samt därvid samverka med
regeringar, universitet, tekniska läroanstalter,
lärda sällskap och enskilda forskare». I dess
uppgift ingår även att tillsätta
fackmanna-kommittéer för ledning av särskilda slags
forskningar, att publicera skrifter, anordna
föreläsningar, hålla möten och upprätta ett
bibliotek. Institutet styres av en nämnd i
Washington på 24 personer, vilken
kompletterar sig själv. Den har uppdelat sin
verksamhet på olika »departement», bl. a. ett för
botanisk forskning med ett »ökenlaboratorium» i
Tucson, Arizona, ett för nationalekonomi och
sociologi, ett för fysikaliska forskningar med
laboratorium i Washington, ett för historiska
forskningar, ett för havsbiologi med station
på Tortugasöarna, Florida, ett för
jordmagnetiska forskningar, ett för »experimentell
evolution» med station i Cold Spring harbor,
sta
ten New York, och ett för solforskning med
observatorium på Mount Wilson vid Pasadena
i s. Kalifornien. Institutionen lämnar
frikostiga bidrag till forskare på skilda områden och
har bl. a. givit stöd åt Luther Burbank (se
d. o.) och hans växtförädlingsexperiment.
Carnegiestiftelsen [käne’gi-], en av Andrew
Carnegie (se d. o.) genom donation av 230,000
doll. upprättad institution till förmån för dels
personer, som frivilligt eller eljest, utöver vad
plikten kan anses ha bjudit, genom fredlig
bedrift vågat livet för att inom Sverige eller dess
område rädda människors liv, dels hustru eller
barn eller vissa andra anhöriga till sådana
»civilisationens hjältar». Enl. av K. m :t 6 okt. 1911
fastställda stadgar förvaltas medlen av
Statskontoret; stiftelsen företrädes av en styrelse,
vars ordf, och vice ordf, utses av konungen för
två år och vari Förenta staternas sändebud i
Sverige har säte och stämma. Styrelsen utger
årsberättelse. T. o. m. 1923 har stiftelsen
lämnat understöd eller belöningar (i form av
medaljer, ur och bägare) åt 254 pers., 209 män
och 45 kvinnor. — Liknande
Carnegiestiftel-ser (»hjältefonder») finnas i Förenta staterna
(Carnegie hero fund of America») och ett stort
antal andra länder.
Carneöl, se K a r n e o 1.
Carnicer [-pä’r], R a m o n, spansk
tonsättare (1789—1855), hovkapellmästare vid
operan i Madrid. C. anses som grundläggare av en
spansk nationalopera genom sina nio operor
(bl. a. »Don Juan Tenorio», »Cristoforo
Co-lombo», »Morte ed amore») och skrev
dessutom symfonier, mässor, motetter, melodiösa
sånger (bl. a. chilenska nationalhymnen) m. m.
Carnfvora, se Rovdjur.
Carnock [kä’nak], lord, se N i c o 1 s o n.
Carnot [karnå’], A d o 1 p h e, fransk
bergsman och mineralog (1839—1920), bror till
president M. F. Sadi C. (se nedan). Var efter
utbildning som gruvingenjör anställd vid
Frankrikes geologiska undersökning 1864—68
och 1868—1900 professor vid École des mines.
Han var även professor i mineralogi och
geologi vid Institut national agronomique 1876—
1900 och blev 1900 direktör för École des mines.
C. hade stor betydelse för bergsvetenskapen i
Frankrike och författade ett flertal
vetenskapliga arbeten inom mineralogien, mineralkemien
och metallurgien. Efter C. uppkallades
mineralet carnotit (se d. o.). K. A. G.
Carnot [karnå’], Lazare Hippolyte,
fransk politiker (1801—88), son till Lazare
N. M. C. Var först anhängare till
Saint-Simons läror men bröt 1831 med denna
riktning, då han icke gillade Enfantins teorier i
äktenskapsfrågan. Han invaldes 1839 i
deputeradekammaren, där han slöt sig till yttersta
vänstern, och var efter februarirevolutionen
1848 en tid (till 5 juli s. å.)
undervisningsminister, varvid han framlade ett lagförslag
om obligatorisk och kostnadsfri
folkundervisning. Han tillhörde sedan oppositionen under
Napoleon III, 1864—69 som led. av lagstif-
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
