Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carracci, familj - Carracci, Agostino - Carracci, Annibale - Carracci, Lodovico - Carragheen - Carrantuohill - Carranza, Venustiano
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Carracci, A____Carranza
644
»Bacchus’ triumf.» Målning av Annibale Carracci. I Palazzo Farnese i Rom.
traditioner vidare; sin skola betecknade de
med namnet Accademia degli incamminati
(»de på rätt väg fördes akademi»); om dennas
grundande, organisation och verksamhet är så
gott som intet känt. En egentlig
konstakademi inrättades i Bologna först 1709.
Carraccier-nas intima samarbete har för
konstforskningen i hög grad försvårat urskiljandet av vars
och ens insatser. Bland deras lärjungar
märkas Domenichino, Guido Reni och Albani.
Litt.: H. Schmerber, »Betrachtungen über die
italienische Malerei im 17. Jahrhundert»
(1906); H. Tietze i Jahrbuch der
kunsthisto-rischen Sammlungen des allerhöchsten
Kaiser-hauses. XXVI (1906); A. Riegl, »Die
Ent-stehung der Barockkunst in Rom» (1908).
Carracci [kara’tji], A g o s t i n o,
bologne-sisk målare och kopparstickare (1557—1602),
broder till Annibale C. Införde i Italien det
av holländaren C. Cort uppfunna, för
1600-talet karakteristiska kopparsticksmaneret med
fri och målerisk anordning av strecklagen.
Som målare var han från ungdomen starkt
påverkad av Correggio. 1589 överflyttade han
till Venezia; vid sin återkomst till Bologna
fann han sina fränders verkstad i högt
anseende och överhopad med beställningar, i vilkas
utförande han deltog; så skall han bl. a. ha
varit delaktig i freskosviterna i Palazzo
Sam-pieri (1593—94). Under senare hälften av
1590-talet flyttade han till Rom, där han
deltog i broderns arbete i Palazzo Farnese; 1600
slog han sig ned i Parma, där han stannade
till sin död. — Litt., se släktöversikten.
Carracci [kara’tji], Annibale,
bologne-sisk målare och kopparstickare (1560—1609),
broder till föreg., kusin till följ. Besökte i
ungdomen upprepade gånger Parma, där han
tog starka intryck av Correggio, samt
Venezia. Arbetade i Lodovico C:s verkstad,
kallades 1595 till Rom, där han åt kardinal
Odoardo Farnese tills m. brodern och tal-
Ord, som saknas under
rika andra medhjälpare utförde praktfulla
vägg- och takmålningar i det 1589 fullbordade
Palazzo Farnese; han målade även
mytologiska och religiösa stafflibilder samt porträtt.
— Bland carraccierna torde Annibale få
anses som den konstnärligt ledande. — Litt., se
släktöversikten.
Carracci [kara’tji], Lodovico,
bologne-sisk målare (1555—1619), kusin till Agostino
och Annibale C. Studerade i Florens, Parma,
Man tova och Venezia, öppnade verkstad i
Bologna och upptog kusinerna som
kompanjoner. Fick snart stora beställningar och
utförde utom talrika altarmålningar och andra
stafflibilder flera stora, dekorativa
freskosvi-ter i bolognesiska palats, varvid såväl
kusinerna som flera andra lärjungar och
medhjälpare biträdde (Palazzo Fava„ 1580—85;
Palazzo Magnani; Palazzo Zambeccari; Palazzo
Sampieri, 1593—94, m. fl.); en rad fresker i
domen i Piacenza anses som ett självständigt
arbete av honom. — Litt., se släktöversikten.
Carragheen [-gi’n], se K a r a g e n.
Carra’ntuohi’ll, Irlands högsta berg, 1,041
m, i s. v. delen av ön. Se f. ö. K e r r y
mountains och K i 11 a r n e y.
Carra’nza, Venustiano, president i
Mexiko (1859—1920). Blev 1887
kommunalpresident i sin födelsestad Cuatro Cienegas,
staten Coahuila, deltog 1893 i en lokal resning
i Coahuila och var 1901—10 denna stats
representant i förbundssenaten. C. slöt sig 1911 till
Maderos revolution (se Mexiko, historia),
blev krigsminister i hans provisoriska
kabinett och s. å. vald till guvernör i Coahuila.
Efter mordet på Madero 1913 ledde C.
motståndet mot den nye presidenten, general
Huerta, blev den konstitutionella arméns
överbefälhavare och intågade 20 aug. 1914 i
huvudstaden. Han hade sedan att som
regeringschef bekämpa åtskilliga friskareledare (Villa,
Zapata m. fl.). Efter en författningsrevision»
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
