Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carranza, Venustiano - Carrara - Carraramarmor - Carré - Carré, Michel - Carrée, Michiel - Carrel, Alexis - Carrel, Armand - Carreño, Teresa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
Carrara—Carreno
646
valdes han i mars 1917 till president. Hans
försök att genom regeringsdekret
nationalisera de till största delen av utländska bolag
ägda mexikanska oljefälten ledde till svåra
diplomatiska konflikter med Förenta staterna,
och under partistriderna före presidentvalet
1920 utbröt i staten Sonora en av general A.
Obregon ledd revolution. Under sin flykt
från huvudstaden undan revolutionära
trupper fann C. döden (18 maj). V. S-g.
Utsikt över Carrara.
Carra’ra, stad i mellersta Italien, prov.
Massa e Carrara, 45 km n. v. om Pisa, 7 km
från havet, i Apuanska alperna; 52,743 inv.
(1921), som huvudsakligen leva av de sedan
antiken berömda marmorbrottens avkastning.
Staden har många vackra marmorbyggnader,
konstakademi och specialskolor för
marmorindustrien. över hamnstaden Avenza
exporteras en stor del av marmorproduktionen, som
uppgår till omkr. 2 mill. ton årligen.
Carra’ramarmor, se Marmor.
Carré, fr., fyrkant, se K a r r é.
Carré, Michel, fransk
skådespelsförfat-tare (1819—72). Skrev, vanligen i förening
med andra författare, särskilt P. J. Barbier (se
d. o.), ett stort antal vådeviller, skådespel
(bl. a. »Les noces de Jeannette», 1853;
»Jean-nettes bröllop», 1855) och libretter till operor.
Carrée [kare’], M i c h i e 1, holländsk
landskaps- och djurmålare (1657—1727). Verksam
i Amsterdam, 1692—95 i England, 1697—1713
som hovmålare i Berlin; levde från 1725 i
Alkmaar. Var lärjunge till N. P. Berchem,
som han efterbildade. — Representerad i
Nationalmuseum. H. W-n.
Carrel [karä’l], Alexis,
fransk-amerikansk kirurg (f. 1873 28/e). Född i Lyon, blev
C. med. dr där 1900 och ägnade sig åt
kirurgien. Han uppfann en förbättrad metod att
sy ihop blodkärl (först publicerad i
tidskriften Lyon Médical 1902). 1904 flyttade
han till Förenta staterna, där han sedan 1906
är anställd vid Rockefellerinstitutet i New
York. Han fullkomnade här sin metod,
ersatte ett artärstycke med en lika lång venbit,
lappade hål i kärlväggen med bitar från ett
Ord, som saknas under
annat kärl m. m. Härvid ha kärlbitar med
framgång kunnat användas, som avsevärd tid
förvarats vid låg temperatur, varigenom nödigt
material städse kan hållas till hands. Denna
nya metod är det, som
även satt C. i stånd
att — redan under sin
franska tid —
överflytta hela organ, såsom
mjälte, njurar, ja, även
extremiteter, från ett
djur till ett annat,
något som dock, av lätt
förklarliga skäl, ej kan
få tillämpning i
medicinen. För sina
arbeten i experimentell
kirurgi erhöll C. 1912
års nobelpris i medicin. — Under världskriget
verkade C. som kirurg i Frankrike och
utarbetade en ny metod att behandla
infekterade sår på antiseptisk (ej aseptisk) väg.
Efter hundratals försök fann han ett
tillräckligt bakteriedödande och tillika
oskadligt medel i en */2 % lösning av
natriumhypo-klorit, efter en av hans medhjälpare kallad
Dakins lösning. Genom ett system fina
gummislangar, som inlagts i det förut
rengjorda och vidgade såret, fylles detta en gång
varannan timme dygnet runt med denna
lösning. När såret blivit säkert sterilt, slutes
det genom sekundär sutur. Metoden har lett
till minskad dödsprocent, färre amputationer,
förkortad läkningstid samt väsentligt
minskad invaliditetsgrad efter fullbordad läkning.
Utförligt har C. tills, m. sin medhjälpare
De-helly i »Le traitement des plaies infectées»
(1917; refererad i Hygiea s. å.) skildrat denna
sårbehandling. A. W-dt.
Carrel [karä’l], Armand, fransk publicist
(1800—36). Började som militär, deltog 1823 i
upproret i Spanien, tillfångatogs av inryckande
franska trupper, dömdes av två krigsrätter
till döden men frikändes av en högre domstol
och slog sig ned i Paris, där han utgav
»His-toire de la contre-révolution en Angleterre»
(1827), som inbjöd till jämförelser med den
då rådande franska reaktionen. Jämte Thiers
och Mignet uppsatte C. jan. 1830 tidningen
National, som snart blev ett av oppositionens
främsta organ. Efter julirevolutionen s. å.
kämpade C. med mod och talang för
republikanska åsikter. Han
sårades i juli 1836
dödligt vid en duell med
É. de Girardin. C:s
»Oeuvres politiques et
littéraires» utgåvos av
Littré och Paulin (5
bd, 1857—59). Jfr
G. Brändes, »A. C.»
(1911). (A. A-t.)
Carreno [karä’njå],
Teresa,
sydamerikansk pianist (1853—
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
