Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carrière, Eugène Anatole - Carriere, Moritz - Carriès, Jean Joseph Marie - Carrington, lord - Carrington, Richard Christopher - Carroll, Lewis - Carruthers, William - Carshalton - Carso - Carson, Edward Henry - Carson city - Carstares, William - Carstens, Asmus Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649
Carriere, M____Carstens
650
de honom konsekvent till litografisk
framställning, och han nådde på detta område
obestritt mästerskap. C. är gott representerad
i Paris’ museer. »L’oeuvre d’Eugène C.»,
praktverk med text av G. Geffroy, utkom 1902.
Monogr. av Morice (1906), E. Faure (1908), G.
Séailles (1910), planschverk av L. Delteil
(1913). G-gN.
Carriere [kariä’r], Moritz, tysk filosof
och estetiker (1817—95), prof, i estetik i
München 1853. Var urspr. hegelian men övergick
sedan till en mera teistisk uppfattning,
vilken han ock tillämpar i sin estetik.
Skönhetens idé bestämde han som enheten och
sammanfattningen av alla sköna företeelser
(jfr E s t e t i k). Hans huvudarbete var
»Aes-thetik» (1859; 3:e uppl. 1885). C:s
»Gesam-melte Werke» utgåvos 1886—94 i 14 bd. S-e.
Carriès [kariä’s], Jean Joseph Marie,
fransk skulptör (1855—94). Var framför allt
en framstående och temperamentsfull
konstnär som porträttör och som keramiker. Bland
hans byster eller halvfigurer märkas Karl I
(i Luxembourgmuseet), Frans Hals (levande och
humoristisk, i brons i Fürstenbergska
samlingen i Göteborgs museum), konstnärens
självporträtt i arbetsdräkt (i Petit palais i
Paris, där en stor samling av hans verk
fått sin plats). I keramik utförde han
porträtt, statyetter, vaser, ornamentala
kompositioner o. a. G-gN.
Carrington [kä’rinton], lord, se L i
n-c o 1 n s h i r e.
Carrington [kä’riijton], Richard
Chri-stopher, engelsk astronom (1826—75).
Anställd som astronom vid observatoriet i
Dur-ham 1849—52. C. observerade i Sverige den
totala solförmörkelsen 28 juli 1851. Ägnade
sig mest åt observationer av
cirkumpolarstjär-nor och solfläckar samt utgav en katalog över
3,735 cirkumpolarstjärnor (1857). S. A-f.
Carroll [kä’rol], L e w i s, pseudonym för
engelske författaren Charles Lutwidge
D o d g s o n (se d. o.).
Carruthers [kora’öaz], William, skotsk
botanist, paleontolog (1830—1922). Var 1871
—95 föreståndare för den botaniska
avdelningen av British museum i London. Han
ägnade sig till en början åt geologi, senare åt
botaniska, framför allt paleobotaniska,
forskningar. Hans viktigaste publikationer
behandla dels stenkoistidens växter och deras
anatomiska byggnad, dels mesozoiska
cykado-fyter och barrträd. Th. H-e.
Carshalton [koJäTton], eng. stad i grevsk.
Surrey, 18 km s. om London; 14,023 inv.
(1921). Järn- och pappersbruk.
Ca’rso, it. namn för K a r s t (se d. o.).
Carson [käsn], Edward Henry, lord C.,
brittisk jurist, politiker (f. 1854 ®/2). Vann
tidigt rykte som skicklig advokat först i sin
födelsestad Dublin, sedan 1890-talets början i
London. Han var 1892—1921 led. av
underhuset, var 1900—05 solicitor general i
ministären Balfour, fick 1900 knightvärdighet
Ord, som saknas under
(sir Edward C.) och framträdde i underhuset
som de irländska unionisternas ledande man.
Under striderna om överhusets vetorätt 1911
manade C. överhuset att ej släppa sin
befogenhet att förkasta
en ny home-rule-bill,
enär en sådans
upphöjande till lag skulle
betyda öppet
inbördeskrig på Irland. C.
organiserade 1912 under
parlamentsstriderna
om Asquiths
home-rule-bill en frivillig armé
på Irland och 1913
Ulsters »Unionist
council» med öppet
förkunnad uppgift att vid
behov framträda som provisorisk regering
för Ulster; i juli 1914 tycktes inbördeskriget
stå för dörren (jfr Irland, historia). Det
avvärjdes genom världskrigets utbrott aug.
s. å., och som framskjuten förespråkare
för energisk krigföring inkallades C. som
attorney general i Asquiths
koalitionsmini-stär juni 1915. Han avgick i okt. s. å.,
enär regeringen enligt hans mening ej gav
Serbien tillräckligt militärt stöd, men i
Lloyd Georges ministär var han dec. 1916—
juli 1917 sjöminister och därefter till jan.
1918 medlem av krigskabinettet. C. gav efter
mycken tvekan 1920 sitt stöd åt regeringens
nya Irlandsbill (om två irländska parlament)
men avböjde 1921 val till det nya
Ulsterpar-lamentet och överlät till sir J. Craig
ledningen av Ulsters unionister. I stället erhöll
han s. å. ett högt domarämbete som en av
»lords of appeal» och blev pär för livstid
(baron C. of D u n c a i r n). Med den för hela
hans politiska verksamhet kännetecknande
våldsamma energien bekämpade han i
överhuset regeringens uppgörelse med sinnfeinarna
1922. V. S-g.
Carson city [kä’sn si’ti], huvudstad i staten
Nevada, U. S. A. Förr på grund av guldfynd
i närheten mer betydande än nu. 1,640 inv.
(1920). Uppkallad efter amerikanska
unions-regeringens indianagent i New Mexico,
general Christopher Carson (1809—68).
Carstares [kä’stäoz], William, skotsk
präst, politiker (1649—1715). Knöt under
studier i Utrecht vänskap med Vilhelm av
Ora-nien. Han satt 1674—79 av politiska skäl i
fängelse. C. invecklades 1683 i Rye house
plot (se d. o.) och underkastades därför
tortyr; han blev sedermera i Holland Vilhelms
hovkaplan. C. genomdrev 1690 i Skottland
den kyrkliga nyordning, varigenom
presbyte-rianismen där definitivt blev statskyrka, samt
medverkade 1707 kraftigt till unionen mellan
Skottland och England. Biogr. av Story
(1874). Hj. H-t.*
Ca’rstens, Asmus Jacob, dansk tecknare
och målare (1754—98). Född i en fattig
mjöl-narfamilj nära Slesvig och tidigt föräldralös,
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
