Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cassagnac, Paul de - Cassander, Georg - Cassandra - Cassas, Louis François - Cassegrains teleskop - Cassel - Cassel, Carl Gustaf (jurist) - Cassel, sir Ernest - Cassel, Karl Gustaf (nationalekonom)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
671
Cassander—Cassel, K. G.
672
till B. A. G. de C. Gick tidigt i faderns
fotspår som våldsam vapendragare åt
kejsardömet och hade liksom denne många politiska
dueller att utkämpa. Efter Napoleon III:s
fall och sin egen
återkomst ur
krigsfången-skap i Tyskland
uppsatte han i Gers 1871
tidningen L’Appel au
Peuple och arbetade
först där, sedan i Le
Pays och till sist i den
av honom 1886
uppsatta L’Autorité för
bonapartismen, först
för kejsarprinsen,
sedan för prins Victor
Napoléon, och
under
stödde av taktiska skäl livligt Boulanger. C.
invaldes 1876 i deputeradekammaren, uteslöts
på grund av sitt bråkiga uppträdande 1878,
återkom 1879 och tillhörde sedan kammaren
till 1893, då han föll igenom efter
boulangis-mens fiasko. Han var emellertid från 1898
ånyo deputerad (för släktens hemort,
departementet Gers) men spelade då ej längre någon
mera framträdande roll.
Cassa’nder, Georg, romersk-katolsk
för-medlingsteolog (1512 el. 1513—66). Tillhörde
den grupp humanistiskt påverkade katoliker,
som strävade att, utan sönderbrytande av
kyrkoenheten, genom att upptaga vissa
reformatoriska tankar åvägabringa en förnyelse
av det kyrkliga livet. I detta syfte utgav
han på kejsar Ferdinand I:s initiativ skriften
»De articulis religionis inter catholicos et
pro-testantes controversis» (1564), i vilken han i
Symbolum apostolicum och läroutvecklingen
t. o. m. Leo den stores och Gregorius den
stores papat (consensus quinquesecularis) sökte
en plattform för kyrklig samling. Hans
påstådda inflytande på Johan III:s kyrkopolitik
har av senare forskning reducerats. Flera
värdefulla teologiska arbeten, utom det
anförda, ha författats av C. A. G-w.
Cassa’ndra, växt, se Finnmyrten. —
Jfr även Kassandra.
Cassas [kasa’], L o u i s F r a n g o i s, fransk
konstforskare (1756—1827), professor vid
gobelängfabriken i Paris. Gjorde forskningsresor
i orienten, hemförde avbildningar av
forn-lämningar, som han utgav eller utförde i
korkmodeller. Hans kopparsticksverk (1799 —
1813) behandla Syrien, Fenicien, Istrien,
Dal-matien, Grekland, Sicilien och Rom. G-g N.
Cassegrains teleskop [kasgrä’s-], se
Spegelteleskop.
Ca’ssel, tysk stad, se K a s s e 1.
Ca’ssel, Carl Gustaf, jurist (1783—1866).
Blev 1818 överdirektör i tullverket och 1825
lagman i Västmanlands och Dalarnes lagsaga,
med vilken landskapet Uppland förenades 1832.
Han övergick 1849 till privatlivet. C.
adjungerades 1824 med lagkommittén för
utarbetande av ny författning mot lurendrejeri
och tullförsnillning, blev 1833 led. av nya
sjö-lagskommittén samt var 1836—42 led. av
lagkommittén. Sekreterare i bondeståndet var
han en del av 1840—41 års riksdag samt
urtima riksdagen 1844. C. var även psalmförf.
(n:r 185 och 450 i 1819 års psalmbok).
Cassel [käsl], sir E r n e s t, engelsk
finansman av tysk-judisk börd (1852—1921). Född
i Köln, kom C. 1868 till England, var först
springpojke, sedan kontorist, grundade 1884 en
självständig
mäklar-firma och vann snart
en stor förmögenhet.
C. deltog bl. a. i
ordnandet av flera
sydamerikanska staters
finanser, i
emittering-en av kinesiska och
mexikanska statslån, i
finansieringen av
Londons underjordiska
järnväg och av
dammanläggningarna vid
Assuan och andra
företag i Egypten. Även i Sverige hade han
stora ekonomiska intressen, särskilt i
trafik-a.-b. Grängesberg-Oxelösund och med detta
förenade gruvföretag. 1890 erhöll C.
knightvär-dighet och anlitades ofta av Edvard VII i
hemliga politisk-ekonomiska uppdrag. 1910 drog
han sig tillbaka från större affärer men var
1915 medlem av delegationen för det första
allierade krigslånet i Förenta staterna. Under
världskriget utsattes han på grund av sin
tyska börd för grundlösa misstankar om
förrädiska stämplingar. Trots många och stora
donationer till olika ändamål (i Sverige bl. a.
250,000 kr. till ett samlingshus i
Grängesberg, 1896, och 540,000 kr. till en fond för
arbetarnas bästa vid Kiruna och Malmberget,
1912) efterlämnade C. vid sin död omkr. 6
mill. pd st. V. S-g.
Ca’ssel, Karl Gustav, nationalekonom
(f. 1866 2O/io). Född i Stockholm, student 1885
och promoverad 1895 i Uppsala till fil. dr.
Amanuens i matematik vid Stockholms
högskola 1892—94 och
vikarierande lektor vid
Högre realläroverket i
Stockholm 1893—98.
C. studerade därefter
nationalekonomi vid
flera tyska universitet
och föreläste 1901—02
i nationalekonomi vid
Köpenhamns
universitet. 1902 utnämndes
han till docent och 1904
till professor i
nationalekonomi och
finans
vetenskap vid Stockholms högskola samt var
1902—03 en av sekreterarna i kommittén för
frågor om proportionellt valsätt. Sedan 1904
har han i Finansdepartementet anlitats som
sakkunnig för skattefrågor. Under dessa år
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
