Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Castelar, Emilio - Castelbuono - Castelfidardo - Castelfranco (Veneto) - Castel Gandolfo - Castellamare di Stabia - Castellammare del Golfo - Castellio, Sebastian - Castello-Branco, Camillo - Castellón de la Plana - Castellorizzo - Castelnau, Édouard de Curières de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
681
Castelbuono—Castelnau, É. de C.
682
Varagnac. »Un grand espagnol
apötre du droit des peuples:
Emi-lio C.» (1920). (A. N-k.)
Castelbuono [-boå’nå], stad i
ital. prov. Palermo (Sicilien);
10,087 inv. (1921).
Castelfida’rdo, ort i ital. prov.
Ancona, nära Loreto; 6,860 inv.
(1921). Sardinska hären under
Cialdini besegrade där 18 sept.
1860 den påvliga under
Lamori-cière.
Castelfra’nco (C. Ven e’t o),
stad i ital. prov. Treviso, 40 km
n. v. om Venezia; 15,881 inv.
(1921). Vid C. segrade
fransmännen under S:t Cyr över
österrikarna under prins Rohan 23
nov. 1805.
Castel GandoTfo, liten ort vid
Albanosjön s. om Rom med stort
påvligt sommarpalats, senast
bebott (före 1870) av Pius IX.
Castellama’re di S t a’b i a, stad i ital.
prov. Napoli, på s. ö. stranden av
Neapel-bukten; 39,188 inv. (1921). Biskopssäte. Byggt
på ruinerna efter forntidens Stabiae. Är
ör-logshamn med skeppsvarv och arsenal.
Fabrikation av olivolja, konserver m. m. Besökt
för sin svala luft och sina svavelkällor. S. ö.
om C. kungl. lustslottet Quisisana.
Castellamma’re del G o’l f o, hamnstad i
ital. prov. Trapani (Sicilien), 44 km v. om
Palermo; 16,952 inv. (1921).
Caste’llio, Sebastian, evangelisk teolog
(1515—63). Fördes i Strassburg genom
inverkan av Calvin från humanismen över till
den evangeliska tron. Sedermera bröt han
med Calvin i Genève dels av personliga skäl,
dels till följd av vissa differenser i läran.
Med omutlig rättskaffenshet och
sanningskärlek förenade C. ett betydande skarpsinne,
självständighet i omdömet och en okuvlig
oberoendekänsla. Förutom en mycket använd
skolbok i biblisk historia utgav C. en
värdefull översättning av bibeln på latin jämte
anmärkningar. Han förde en oavlåtlig kamp för
tros- och samvetsfrihet och hävdade
toleransen mellan olika religiösa åskådningar. Efter
Servets avrättning som kättare uppträdde C.
med en berömd skrift, vari han brännmärkte
all kättarförföljelse som okristlig. Redan
förut av Calvin tvingad att nedlägga sin
rektorsbefattning i Genève och hindrad att vidare
utöva prästämbetet, framlevde C. i fattigdom
sitt liv i Basel, där han slutade som
elemen-tarlärare i grekiska. L. W-r.
Castello-Branco [keJtäTo-brä^ko], Camillo,
portugisisk romanförfattare (1826—90), en av
Portugals främsta och mest folkkära författare
i modern tid. Hans produktivitet var
utomordentlig; enbart hans romaner fylla över 100 bd.
Sitt största rykte vann C. inom den
borgerliga sederomanens område. C:s skildringar
utmärka sig för starkt nationell prägel och
Utsikt över Castellamare di Stabia.
äro av stor språklig betydelse, i det att de
riktat skriftspråket med en mängd
nybildningar samt med lån från landsmålen. Till
C:s berömdaste romaner höra »Amor de
per-dicäo» (1862), »Amor de salvacäo» (1864), »O
retrato de Ricardina» (1868), »Mysterios de
Lisboa» (1854—55), »No bom Jesus do monte»
(1863). Bland hans diktsamlingar är »Um
livro» (1854) den bästa. — Litt.: Th. Braga,
»Modernas ideias na litteratura portugueza»,
I (1892); biogr. av P. Osorio (1908).
Castellon de la Pla’na [kastäljå’n dä-].
1. Provins i ö. Spanien, n. delen av Valencia
(se d. o.), vid Medelhavet; 6,663 kvkm, 306,886
inv. (1921). — 2. Huvudstad i prov. C., nära
Medelhavet; 34,163 inv. (1921). Tillverkning
av sandaler. Handel med apelsiner.
Hamnstad: Grao de Castellén.
Castellorfzzo, se Castelrosso.
Castelnau [-nå’], Édouard de Curières
de, fransk general (f. 1851); tillhör en
gammal katolsk adelssläkt. Inträdde vid S :t
Cyr 1869 och blev, då kriget utbröt 1870,
officer vid ett infanteriregemente. Han
befordrades till major
1889 och tjänstgjorde
1893—1900 vid
generalstaben, där han
utarbetade planer för
arméns mobilisering;
enär dessa i huvudsak
gällde ännu vid
världskrigets utbrott, anses
C. ha förtjänsten av
att mobiliseringen aug.
1914 fungerade på ett
tillfredsställande sätt.
Han befordrades 1906
till brigadchef och 1910 till divisionschef samt
blev, då Joffre avsågs till högste befälhavare
i händelse av krig, utsedd till dennes
general-stabschef. Vid krigsutbrottet 1914 placerades
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
