Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Casuarina - Casuarinaceae - Casuarius - Casula - Casus - Casus reservati - Catalani, Angelica - Catalina island - Catalpa - Cataluña - Catamarca - Catania
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
697
Casuarinaceae—Catania
698
Casuarina-art.
stammen. Honblommorna sitta i huvud, som
utväxa till kottelika bildningar. — Släktet
tillhör främst Australien och är, liksom andra
australiska växter och djur, av hög geologisk
ålder men finnes även på de malajiska och
polynesiska öarna. C.-arterna bilda ofta stora
skogar. Veden är hård och tung (»järnträ»)
och nyttjas av infödingarna till stridsklubbor
o. dyl. Planteras, bl. a. på Rivieran.
Casuarinäceae, se Casuarina.
Casuärius, se K a su ars 1 ä k t e t.
Ca’sula, lat., se Mäss-skrud.
Cäsus (lat., av ca’dere, falla), fall,
tilldragelse; tillstånd; rättsfall. — C. be’lli,
krigs-orsak; anledning till krigsförklaring. — C.
conscie’ntiae, »samvetsfall», samvetsmål (se
d. o.). — C. fatälis, olycksfall. — C. foè’deris,
»förbundsfall», verkställande av i
förbundsfördrag gjord överenskommelse. — C.
obli-quus, beroende (oblik) kasus. — C. re’ctus,
oberoende, styrande kasus (nominativen och
vokativen). — Om casus reservati
se nedan. — Jfr Kasus.
Cäsus reserväti, lat.,
»reserverade fall». Den rom. kyrkorätten
förstår därmed svårare synder
•och förbrytelser, vilka äro
belagda med exkommunikation,
in-terdikt o. dyl. För dessa äger
nämligen det lägre prästerskapet
icke befogenhet att meddela
ab-solution, utan denna rättighet är
reserverad åt påven, biskoparna
och ordensgeneralerna. M. Pf.
Catala’ni, Angelica, italiensk
sångerska (1779—1849).
Debuterade 1795 med oerhörd framgång i
Venezia, var engagerad i Lissabon
1801—06 och gifte sig där med en
fransk attaché, Valabrègue. 1806
—14 var hon engagerad i London
med det då kolossala säsonggaget
5,000 pd st. och var avgudad av engelsmännen.
Efter Napoleons fall 1814 anförtrodde Ludvig
XVIII henne ledningen av Théatre italien,
som hon innehade till 1817. De följande 10
åren förde hon ett
kringresande
konstnärsliv och besökte bl.
a. Sverige 1827. S. å.
drog hon sig tillbaka.
Med en sällsport
omfångsrik, klangfull och
böjlig sopran förenade
C. ett fulländat
föredrag, en underbar
virtuositet och bravur,
ett livfullt dramatiskt
temperament samt en
bedårande skönhet. Ett
av hennes mest beundrade bravurnummer var
Rodes violinvariationer. (T. N.)
Catali’na island [-äiTend], se Santa C
a-t a 1 i n a.
CataTpa, se Bignoniacéer.
Cataluna [-lo’nja], spanskt namn på
Kata-lonien.
Catama’rca, provins i n. v. Argentina,
Sydamerika, på östsluttningen av Anderna; 123,138
kvkm, 114,553 inv. (1924). Landet är bergigt
och genomflytes av smärre floder, som sina
ut på de torra slätterna. Även saltsjöar
finnas. På grund av ringa nederbörd är
åkerbruket av mindre vikt än boskapsskötseln; dock
är vinodlingen på konstbevattnade områden
betydande. C. är rik på mineral (guld, koppar,
tenn, zink, järn); något koppar brytes.
Huvudstad: C. vid Rio del Valle, anlagd 1683; 13,262
inv. (1914). Biskopssäte.
Cata’nia. 1. Ital. prov, på ö. Sicilien, vid
Joniska havet och Etna; 4,938 kvkm, 892,032
inv. (1921). Tätt bebyggd (181 inv. per kvkm)
och bördig. — 2. Huvudstad i nämnda prov.,
vid foten av Etna, på södra sidan samt vid
havet; 252,448 inv. (1921). C. är Siciliens näst
största stad, vackert belägen och präktigt
Utsikt över Catania.
Ord. som saknas under C. torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
