Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Catania - Catanzaro - Cataracta - Catargiu - Catarrhini - Catasetum - Catch - Catch-as-catch-can - Cateau, Le el. Cateau-Cambrésis - Catechu - Catel, Franz - Catena - Catena, Vincenzo di Biagio - Caterpillar - Catgut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
699
Catanzaro—Catgut
700
byggd med breda gator och ståtliga palats,
tillhörande den sicilianska adeln.
Biskopssäte, universitet (från 1444), bibliotek, museer,
högre och lägre läroanstalter. Bland
offentliga byggnader märkas katedralen (grundlagd
1091) samt det kolossala forna
benediktin-klostret San Nicolö (byggt 1693—1735); de
romerska ruinerna äro till stor del täckta
av lava. Industrien omfattar textilvaror
(linne, siden), möbler, vagnar, artiklar av
bärnsten och lava m. m. Handeln med den
rika omgivningens produkter, vete, vin,
apelsiner, mandlar m. m. ävensom svavel, är
livlig; från C. utgår Siciliens största export. —
C., det antika Catana, grundades 729 f. Kr.
av greker från Chalkis, blev en av romarnas
första och rikaste besittningar på Sicilien men
led mycket genom jordbävningar, som särskilt
1169 nästan förstörde staden. 1669 nådde en
lavaström från Etna förbi staden ned i
hamnen, som delvis uppgrundades, och
jordbävningen 1693 åstadkom så stora skador, att
man kan datera den nuvarande staden från
denna tid. Även sedan dess ha jordbävningar
där anställt förödelse.
Catanza’ro. 1. Provins i s. Italien,
landskapet Kalabrien, vid Tyrrhenska och Joniska
haven; 5,270 kvkm, 513,326 inv. (1921), 97 per
kvkm. Till stor del bergig och skogrik men
fruktbar med åkerbruk (kastanjer, vete,
oliver, vin m. m.) och boskapsskötsel. — 2.
Huvudstad i ovannämnda prov., nära Joniska
havet; 36,138 inv. (1921). Handel med vin,
säd, olja m. m.; sammets- och sidenväverier.
Catara’cta, lat., grå starr, se Starr.
Catargiu [-d^i’o], rumänska statsmän. —
Barbu C. (1807—62) var det konservativa
partiets chef under Alexander Kusas
regering och två gånger konseljpresident 1861—
62; han mördades 20 juni 1862. — Hans
frände Lascar C. (1823—99) var en av det
konservativa partiets ledare och 1859
kandidat till furstevärdigheten. 1866
medverkade C. till furst Alexander Kusas störtande
och var under ett par månader chef för furst
Kristus lämnar Petrus himmelrikets nycklar. Målning av V. Catena.
Karols första ministär. 1871—76 och 1889
var han åter konseljpresident, blev 1891
inrikesminister och var från dec. s. å. till okt.
1895 ministärens chef, varvid han tills, m.
Carp genomförde flera inre reformer. H. B-n.*
Catarrhlni, se Smalnäsiga apor.
Catasètum, se Orkidéer.
Catch [kätj], eng., flerstämmig kanon för
mansstämmor med vanligen komisk text och
varjehanda svårigheter i utförandet, i det att
t. ex. orden eller t. o. m. stavelserna kunna
vara delade på olika stämmor. Denna
kom-positionsform är egendomlig för England. De
äldsta samlingarna av c. härröra från 1609
och 1611. Under 1600-talet odlades c. framför
allt av hantverksklubbarna. C.-sången hade sin
glanstid under Karl II :s regering. C.-klubbar
finnas ännu i England och Amerika. (T. N.)
Catch-as-catch-can [käTJ-äz-käTf-kä^], eng.,
eg. »gripa tag så gott man kan», se
Brottning, sp. 33.
Cateau, L e [lo katå’], el.
Cateau-Cam-b r é s i s [katå’-käbrezi’], stad i n. Frankrike,
depart. Nord, vid Selle, 23 km ö. s. ö. om
Cambrai; 8,152 inv. (1921). Frankrike slöt
där 2—3 april 1559 fred med England,
Sa-vojen och Spanien, varvid dess besittning av
Metz, Toul, Verdun och Calais bekräftades.
Catechu, se K a t e c h u.
Cate’l, Franz, tysk målare (1778—1856).
Började som illustratör, blev sedan akvarellist
och oljemålare. Landskapet var hans
huvudområde, och han odlade mest den italienska
naturen i den av Kock fastslagna klassiska
riktningen — stora linjer, mäktiga
trädgrupper — ibland likväl med ett romantiskt inslag
av fantastiska berg, klyftor och mörka snår,
befolkade av sagoväsen. C. är på detta område
en föregångare till Böcklin. Målningar av C.
finnas i gallerier i München, Berlin,
Köpenhamn (i Thorvaldsens museum) m. fl. G-g N.
Catèna, lat., kedja. — C. patrum el. C.
ecclesiae, samling av bibelkommentarer ur
kyrkofädernas skrifter. Sådana förekomma i
synnerhet inom den grekiska kyrkan.
Cate’na, Vincenzo di B
i-a g i o, veneziansk målare (omkr.
1470—1531). Utbildade sig som
lärjunge till Giovanni Bellini och
arbetade senare under påverkan
av Giorgione. C. målade
figurkompositioner med motiv ur bibeln
och legenden samt porträtt; han
åtnjöt hos sin samtid ett mycket
högt, enligt nyare uppfattning
överdrivet anseende. H. W-n.
Caterpillar [kä’tøpilo], eg. —
kålmask, fjärilslarv, se Traktor.
Catgut [kä’tgat], eng., eg.
»kattarm», ett slags tråd, som
används inom läkekonsten till
underbindning av blodkärl, för
hopsyning av sår o. s. v. C.
be-redes av olika växtätares (t. ex.
fårs eller getters, aldrig kattors)
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
