Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Catgut - Catha - Cathartes - Cathartica - Cathay - Cathcart, sir George - Cathcart, William Schaw - Cathechismus romanus - Cathedra - Cathedraticum el. Synodicum el. Biskopens studieskatt - Cathelineau, Jacques - Cather, Willa Sibert - Cathrein, Viktor - Catilina, Lucius Sergius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
Catha—Catilina
702
tarmar, som, befriade från slemhinna, fett
m. m., skäras i smala remsor, vilka tvinnas
och indränkas i desinficierande ämnen.
C.-trå-darna »förtäras» (resorberas) snart i kroppen
och försvinna således själva, då de gjort sin
tjänst. (S. Hmn.)
Cätha, se Celastraceae.
Catha’rtes, se Gamar.
Catha’rtica (av grek. ka’tharsis, rening),
benämning på avförande läkemedel.
Cathay [kata’j], äldre europeiskt namn för
Kina. Formen Cathay liksom den i ryskan
ännu brukade Kitai anses härstamma från
ordet khitan, namn på ett tungusiskt folk,
som på 900- och 1000-talet behärskade norra
Kina och under 1100-talet större delen av
Centralasien, nuv. kin. Turkestan. B. Kgn.
Cathcart [kä’pket], sir George, brittisk
general (1794—1854), son till W. S. C., 1 :e
earl C. Som adjutant följde han sin far till
Ryssland 1812, under fälttågen 1813—14 och
till Wienkongressen. Han var därpå många
år Wellingtons adjutant (bl. a. vid Wateiloo).
C. hade 1838 väsentlig andel i
undertryckandet av upproret i Kanada, blev 1852 guvernör
och överbefälhavare i Kapkolonien och bragte
där kafferkriget till ett lyckligt slut. 1854
deltog han som divisionsgeneral i Krimkriget
och stupade 5 nov. s. å. vid Inkerman, där
han begrovs i »Cathcartkullen». V. S-g.
Cathcart [kä’pkot], William Schaw,
1 :e earl C., brittisk general, diplomat (1755—
1843), son till ambassadören i Petersburg
general Charles C., lord C. (1721—76).
Han ärvde 1776 faderns pärsvärdighet,
deltog 1777—80 som kavalleriofficer med
utmärkelse i kriget i Nordamerika och senare i
fälttågen i Nederländerna 1793—95, blev 1801
generallöjtnant och var 1803—05 högste
befälhavare på Irland. Han förde 1807 en
engelsk armékår till Rügen till Sveriges hjälp
och var sept. s. å. befälhavare för
landstig-ningstrupperna vid engelska flottans anfall
mot Köpenhamn. S. å. upphöjdes han till
vis-count, blev 1812 general och s. å. ambassadör
och brittisk militärkommissarie i Petersburg.
Ditvägen tog han över Sverige och följde
Karl Johan till mötet i Äbo. C. följde kejsar
Alexander under fälttågen 1813—14, lönades
för den diplomatiska skicklighet han därvid
visade vid enighetens vidmakthållande mellan
de allierade med earlvärdighet 1814, deltog
i Wienkongressen och lämnade 1820 sin
am-bassadörspost. (V. S-g.)
Cathechismus romänus [-ki’smus ], en i
överensstämmelse med Tridentinska mötets beslut
på latin avfattad sammanfattning av den
romersk-katolska kyrkans lära till ledning
för pastorerna vid religionsundervisningen.
Ca’thedra, stol, kateder. — Ex c., från
(Pe-tri) stol, utfärdar påven såsom alla kristnas
herde och lärare föreskrifter ang. tron och
sedeläran samt är då enligt Vatikankonsiliets
beslut 1870 ofelbar.
Cathedräticum el. S y n ö d i c u m el. B i-
skopens studieskatt, från katolska
tiden till biskopen utgående avgift, urspr.
avsedd att täcka dennes kostnader, då han reste
omkring i stiftet för att kontrollera
prästerskapets studier. I Lunds stift t. ex. har den
länge årligen utgått med 24 skilling av varje
kyrkoherde (enl. Instruction för
Kyrko-In-spectorerne 25 april 1697). A. G-w.
Cathelineau [katlinå’], Jacques, anförare
i första Vendéekriget (1759—93). Som forman
var C. välkänd av befolkningen i Vendée och
blev våren 1793 en av de ledande för
upprors-rörelsen där, vilken närmast utbrutit som
protest mot konventets utskrivningar. C.
samlade en skara bönder och intog Cholet, ställde
sig sedan en tid under adliga anförare men
valdes i juni av folket till överbefälhavare.
Med en betydande styrka företog han ett
angrepp mot Nantes, vilket emellertid
misslyckades, varvid C. dödligt sårades. Efter C:s
död upplöstes bondehären, som ej längre
sammanhölls av hans vältalighet och övriga
ledaregenskaper. — Litt.: Port, »La légende de
C.» (1893); Muret, »Vie populaire de C.» (1845).
Cather [kä’pa], Willa Sibert,
nordamerikansk författarinna (f. 1876). Vart 1895
bachelor of arts, var sedan
tidningsmedarbe-tare och lärarinna och redigerade 1908—12
Mac Clure’s Magazine. Efter en diktsamling
1903 och en samling berättelser 1905 utgav
hon 1912 romanen »Alexander’s bridge», som
följts av »O pioneers!» (1913; »Hell,
ban-brytare!», 1919), »The song of the lark» (1915;
»Lärksången», 1920), »My Antonia» (1918),
»Youth and the bright Medusa» (1920;
noveller), »One of ours» (1922) och »A lost
lady» (1923; »Ett förlorat ideal», 1924). Hon
är en av Amerikas förnämsta författarinnor,
skildrar med episk storhet och konstnärlig
pregnans livet i Nebraska och angränsande
jordbrukstrakter. Huvudpersonerna äro oftast
invandrare, särskilt skandinaver och tjecker.
Amerikasvenskarna ha aldrig skildrats med
så stor förståelse och sympati som av henne.
Självständiga och modiga kvinnor, ypperligt
karakteriserade, stå oftast i förgrunden av
hennes skildringar. R-n B.
Cathrein [katraTn], Viktor, katolsk
moralfilosof (f. 1845). Född i Schweiz, är han
professor vid det jesuitiska Ignatiuskollegiet
i Valkenberg (Nederländerna); förut
med-redaktör av tidskriften Stimmen aus Maria
Laach. C. har skrivit bl. a. »Moralphilosophie»
(4:e uppl. 1904), »Die katholische
Weltan-schauung» (6:e uppl. 1921) och »Der
Sozialis-mus» (16:e uppl. 1923). (M. Pf.)
Catilina, Lucius Sergius, romersk
revolutionsledare (omkr. 108—62 f. Kr.).
Tillhörde en gammal patricisk släkt och ägde
framstående egenskaper men rycktes tidigt
med i den sedernas förvildning, som blev en
följd av Sullas skräckvälde; den unge C. var
en av Sullas ivrigaste hantlangare. Sin
politiska bana började C. som kvestor och var
pretor 68. Han var 67—66 ståthållare i
pro
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
