Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cell, 1. växter och djur - Kärnan (nucleus) - Cellens delning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
767
Cell
768
bilda eller föranleda bildningen av
ifrågavarande c:s avsöndringsprodnkter. Kärnan anses
vara bärare av arvsanlagen (jfr nedan).
Kärnans ingripande i cellplasmans differentiering
under fosterutvecklingen måste man föreställa
sig äga rum på principiellt samma sätt som i
de åsyftade avsöndrande c. Från kärnan avges
ämnen, som ingripa i de kemiska reaktionerna
i cellplasman och dirigera dessa i vissa
bestämda riktningar. På detta sätt uppstå ur de
från början odifferentierade c. vävnadsceller,
som visa olikheter i byggnad och funktion.
Hos bakterierna kan man ofta ej påvisa
någon avgränsad kärna. I cellkroppen
utströdda korn ha emellertid sannolikt
karaktären av kromatin, som här ej är avskilt från
cellplasman.
Cellens delning. C. fortplantar sig genom
delning. Varje c. uppstår ur en annan c. Bild
3 visar delningsförloppet hos en fanerogam
växt, Allium Cepa; a visar vilkärnan med ett
fint fördelat nätverk och tre nukleoler. De
första tecknen till delningen yttra sig i en
tendens hos nätverket att anordna sig som
parallellt löpande trådar (b). Dessa trådar bli
allt tjockare och mer färgbara (c). Man kan
här se, att trådarna ombildats till u-formigt
böjda, redan längskluvna bildningar,
kromo-somerna eller kärnsegmenten. Nu upplöses
kärnmembranen (jfr c och d). Kromosomerna
trängas mot ekvatordelen (»cellplattan») av
den s. k. kärnspolen, som under tiden utbildats.
Denna ter sig på levande material som en klar,
kornfri zon. På fixerat material finner man,
att den har trådig struktur (d-i).
Kärnkrop-pen utstötes i plasman och upplöses. Nu
skildrade förlopp utgör delningens s. k. profas.
Bild 3 e visar delningens s. k. metafas. De
hästskoformigt böjda kromosomerna stå nu
runt omkring spolens ekvatordel.
Längsklyv-ningen av kromosomerna blir ännu tydligare
(f), varefter kromosomernas delhälfter dragas
isär (g-h). Det stadium, under vilket detta
sker, benämnes delningens anafas. Om den
mekanism, som är verksam vid
dotterkromo-somernas isärdragning, vet man intet bestämt.
Möjligen spelar förkortningen av spoltrådar,
som fästa sig vid kromosomerna. en roll;
även strömningar kunna medverka. Delningens
sista fas, telofasen, visa 3 i och j.
Kromosomerna förkortas starkt, varefter en
vakuoli-sering äger rum och en kärnmembran utbildas
(j). De båda nybildade dotterkärnorna anta
så småningom samma utseende som
moderkärnan före delningen (a). Även ceiiplasman
genomsnöres. Genom en ombildning av
material, som ingått i spolen, uppstår en
skiv-formig bildning (se i och j). Denna klyves i
två skikt. Mellan dessa börjar därvid
avsönd-ringen av den nya cellväggen. Delningen hos
djurceller och en del lägre växter skiljer sig
från det skildrade förloppet så till vida, som
man här finner en centralkropp (jfr ovan).
Denna ligger vid delningens början nära
intill kärnmembranen. Centralkroppen delar sig
i två, som var och en blir centrum för en
strålformig anordning av plasman. Mellan de
båda centralkropparna utbildas emellertid en
spole av samma natur som den ovan
skildrade. Bild 4 a visar metafasstadiet vid den
första delningen av ägget från hästens
spol-mask (Ascaris). Man återfinner här de båda
centralkropparna. Vid plasmans delning sker
en stark förlängning av ägget, varefter en
ringformig insänkning äger rum i ett parti,
som ligger mitt emellan de båda
centralkropparna (jfr bild 4 b). Insänkningen
fördjupas, så att de båda dottercellerna helt
skiljas (4 c). På detta sätt sker plasmans
genomsnörning i allmänhet hos djurcellen.
Omkring centralkropparna sker en förtätning
av cellplasman. Strålningsfiguren (bild 1 o.
4) är uttryck för en från centralkroppen
utgående reversibel fällning av cellplasmans
kolloider. Uppkomsten av två förtätade centra
i cellplasman är tydligtvis förutsättning för
att cellgenomsnörningen skall äga rum. Även
hos växtceller, som sakna centralkropp,
finner man vid delningen plasman förtätad i två
partier, de s. k. polkapporna.
Den delningstyp, som nu skildrats, är den
s. k. indirekta eller mitotiska (m i t o s, k
a-ry ok i nes). Det finnes emellertid även en
annan, enklare delningstyp, den direkta eller
amitotiska. Denna förekommer hos lägre
organismer men synes också vara rätt utbredd
bland högre. Vid den direkta delningen utbildas
inga kromosomer, kärnmembranen upplöses ej;
kärnan insnöres och delas på detta sätt i två
dotterkärnor. Delningen av cellplasman följer
först sedan kärndelningen genomförts. Hos
många encelliga organismer ha delningarna i
själva verket snarast karaktären av
mellanformer mellan direkt och indirekt delningstyp.
Exempelvis kan upplösningen av
kärnmembranen utebli, medan dock spole och kromosomer
bildas o. s. v. Det bör måhända framhävas,
att man även hos encelliga kan finna
utvecklade former av indirekt delning. De diT
rekta kärndelningarnas betydelse hos högre
organismer är mycket omdebatterad. Enligt
många innebär en direkt delning tecken på
en börjande degeneration. Emellertid synes
det alltmer framgå, att de direkta delningarna
spela en roll i den normala utvecklingen,
särskilt under den efterembryonala tillväxten.
Hos unga individer av däggdjur har
exempelvis en direkt delning av nervcellerna med
säkerhet fastställts. Däremot torde det vara
osannolikt, att verkliga direkta delningar
förekomma bland de cellgenerationer, som ge
upphov till könscellerna.
Kromosomerna bildas alltid i ett för varje
art bestämt antal. Så finner man exempelvis
i de ovan avbildade kärnorna av Allium Cepa
16 kromosomer; hos hästens spolmask finner
man 4 kromosomer (se bild 4), men hos en
varietet av densamma är antalet blott 2. Ej
sällan finner man inom ett och samma släkte
kromosomantal, som äro multiplar av ett och
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
