Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
787 Cement 788
Schematisk framställning
av cementfabrikationen.
i stentuggar, grovmalas på kollergångar och
finmalas i kul- och rörkvarnar eller i andra
speciella malningsapparater. Därpå följer
siktning till ett mycket fint pulver.
Råmaterialen kalk och lera finmalas och siktas i
liknande apparater som klinkergodset.
Vid kemisk analys av c. erhålles följande
medelsammansättning:
kalk, CaO ................................... 62 proc.
magnesia, MgO ............................... 1,5 » 1
kiselsyra, SiO2 ............................. 20 »
lerjord, A12O3 .............................. 7 »
järnoxid, Fe2O3 ............................. 3 »
alkalier .................................... 1 »
svavelsyra, S03 ............................. 1,5 » 2
glödgningsförlust (vatten, koldioxid) ... 3,5 »
i saltsyra olösligt (kiselsyra) ............. 0,5 »
100,o proc.
1 halten får ej överstiga 5 proc.
2 halten får ej överstiga 2,5 proc.
Enär c. är att betrakta som en blandning av
starkt basiska kalciumsilikat, -aluminat och
-ferrit, måste ingående lerjord och järnoxid
räknas till de »sura» beståndsdelarna.
Förhållandet mellan basiska och sura beståndsdelar,
CaO (+MgO+alkalier))
SiO2+Al2O3+Fe2Os
benämnes den hydrauliska modulen,
uppgår till 1,8—2,2, vanl. 2,o, och bör vid
portlandcement ej understiga 1,7.
Vid utrörning med vatten upptager c. och
förenar sig med 12—15 % därav, binder
samman och övergår till ett stenliknande
material utan volymförändring eller avsevärd
värmeutveckling. Man skiljer härvid mellan
c:s bindande och efterföljande
hårdnande. Olika cementsorter binda olika
hastigt. Normal bindetid är 2—4 timmar.
Vid för hastigt bindande c. kan bindetiden
förlängas genom tillsats av högst 3 % gips.
Hårdnandet fortgår som regel mycket länge,
går i början raskare och sedan långsammare.
Vid en del cementsorter nås ett optimum i
hållfasthet efter relativt kort tid, och sedan
ändras hållfastheten obetydligt, kan t. o. m.
avtaga något. Det kemiska och fysikaliska
förloppet vid c:s bränning, bindande och
hårdnande är känt i sina huvuddrag men ej till
fullo utrett. Vid bränningen bildas
vattenfria basiska kalciumsalter av kiselsyra,
lerjord och järnoxid. Dessa salter i olika
bland-ningsförhållanden bilda, som professor
Törne-bohm visat genom mikroskopisk undersökning
Ord, som saknas under
av mycket tunna slipade skivor av
cementklin-ker, en serie konstgjorda mineral, av honom
benämnda ali t, belit, celit och f e 1 i t.
Det viktigaste av dessa är aliten, vilken
finnes rikligast och är av största betydelse för
c:s hydrauliska egenskaper. Den är en s. k. fast
lösning av basiskt kalciumaluminat i basiskt
kalciumsilikat. Vid c:s utrörande med vatten
omsätta sig de basiska kalcium salter na därmed,
så att fri kalciumhydroxid samt neutrala
kalciumsalter bildas, exempelvis enligt formeln.
3 CaO. SiO2 H2O=Ca Si O3 -f- 2 Ca(OH)2.
Samtidigt upptaga de bildade neutrala salterna
kristallvatten, t. ex. kalciumsilikat, CaSiO3 • 21/2H2O.
Detta är förklaringen till c:s bindande, ty de
bildade produkterna verka hopkittande på
massan. Det efterföljande hårdnandet
förorsakas dels genom långsam kristallisation av
de först i amorf form bildade vattenhaltiga
kalciumsalterna, dels därigenom, att
kalcium-hydroxiden särskilt i luften upptar koldioxid
och övergår till karbonat.
Kolsyreupptagningen, som sker synnerligen långsamt och
ofullständigt, äger rum i cementmassans
ytter-partier. Den starkare kolsyreupptagningen i
fria luften torde delvis förklara, att c. som
luftbruk blir starkare, än om det användes för
arbeten under vatten. — Man använder c.
blandat med sand i cementbruk och med
krossad sten i betong (se d. o.).
Enär c. är ett så viktigt och allmänt
använt byggnadsmaterial och cementarbetenas
hållfasthet blir beroende i viss mån av dess
behandling vid gjutningen och det kan
förändras vid lagring, särskilt i fuktig luft, är
noggrann kontroll och provning vid
cementarbeten erforderlig. Man har därför utarbetat
provningsmetoder och uppställt
leveransfordringar för c. Följande sammandrag avser i
Sverige tillämpade bestämmelser: 1) bindetid:
kortast en timme; 2) volymbeständighet:
plattor av rent c. få efter 28 dygns förvaring
under vatten ej visa sprickor eller böjning, och
små cylindrar om 30 mm diameter få efter
6 timmars inverkan av kokande vatten ej
visa större utvidgning av omkretsen än 10
mm; 3) målningens finhet: 95 % skola
passera en sikt med 900 maskor per kvcm; 4)
hållfasthet: tryckhållfasthet bestämmes på kuber
7X7X7 kbcm av en del c. och tre delar
»nor-mal»-sand; härvid skall tryckhållfastheten vara
a) hos kuber, förvarade 1 dygn i fuktig luft,
6 dygn under vatten och 21 dygn i luft, minst
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
