Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cement - Cementering - Cementit - Cementkoppar - Cementstål - Cena, Giovanni - Cénacle, Le - Cenakel - Cenci, Beatrice
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
789
Cementering—Cenci
790
250 kg per kvcm och b) hos kuber, förvarade
1 dygn i fuktig luft och 27 dygn under
vatten, minst 200 kg per kvcm.
På sista tiden har för att möjliggöra
håll-fastare konstruktioner utexperimenterats och
förts i marknaden mera högvärdiga
cementsorter. Sålunda började fransmannen Jules
Bied redan 1908 göra undersökningar häröver,
och resultatet av hans arbeten blev ett
ler-jordsrikt c., benämnt »ciment fondu» el.
»ci-ment électrique», enär blandningen brännes
vid högre temperatur till smältning, vanl. i
elektrisk ugn. C. innehåller enligt gjord
analys omkr. 35 % lerjord, omkr. 10 % kiselsyra,
omkr. 42 % kalk samt omkr. 4—5 % järn
och järnoxidul. Dess tryckhållfasthet är omkr.
550 kg per kvcm efter 28-dygnsprovet under
vatten och omkr. 730 kg per kvcm efter
28-dygnsprovet i luft. Mest beaktansvärt är dess
hastiga hårdnande, vilket möjliggör
användning av snabbare och billigare arbetsmetoder.
Råmaterialier äro kalk och bauxit, vilken
senare tyvärr ej finnes i Sverige. Emellertid
ha svenska cementfabriker arbetat på att
framställa liknande högvärdigt c. av vanlig
portlandcementtyp och nått mycket goda
resultat i fråga om tryckhållfasthet och övriga
egenskaper.
Sverige har 10 cementfabriker;
årsproduktionen uppgår f. n. till omkr. 600,000 ton. —
Om kaliumutvinning vid c.-tillverkning se
Co-trellförfarande och Kalium. E-tN-n.
2 Ett urspr. löst och luckert sediment, t. ex.
sand, kan genom ett i löst tillstånd
förekommande bindemedel, ett cement, t. ex.
kal-ciumkarbonat eller kiselsyra, sammankittas
till en hård bergart, sandsten. Denna process
kallas cementering. Jfr Di age nes. K. A. G.
3 . Se Tandcement.
Cementering. 1. Se Cement 1 och 2.
2. Metallurgiskt förfaringssätt för ökande
av kolhalten på ytan av pjäser av mjukt järn,
alltså en avart av brännstålstillverkningen
(se B ränn st ål). Avsikten med c. är att
bibringa ett visst föremål en hård yta,
samtidigt som dess inre är mjukt och därmed
-också segt. C. brukas för sådana föremål,
som samtidigt äro utsatta för slitning på ytan
och för hastigt verkande påkänningar.
Behandlingssättet vid c. liknar det, som brukas
vid brännstålstillverkning. C. begagnas vid
ythärdning av smärre föremål, såsom
velocipedvevar, automobildelar, glidplan och
vev-stakar till ångmaskiner o. dyl., samt vid
ythärdning av pansarplåt. G. D. (E. S. B.)
Cementit är en järnkarbid, Fe3C, som
förekommer i stål och vitt tackjärn. Den är i
fritt tillstånd obeständig och sönderfaller vid
upphettning i järn och grafit. Detta
sönderfall kan äga rum också i tackjärn och
hög-procentiga kolstål, varvid det underlättas av
hög kiselhalt, under det att det försvåras eller
helt omöjliggöres av hög manganhalt. Genom
att lämpligt avväga dessa tillsatser till
gjutjärn har man sålunda i sin hand att reglera
dess halt av fri grafit och därmed dess
hårdhet. C. är i motsats till rent järn hård och
spröd, och det sätt, varpå den är fördelad i
ett stål, har ett avgörande inflytande på
stålets hållfasthet (se vidare Stål). A. W-n.
Cementkoppar, en vid koppartillverkning
erhållen mellanprodukt, bestående av koppar
i finfördelad form. Vid kopparframställning
på våta vägen utlöses kopparn ur malmen
vanl. medelst utspädd svavelsyra eller
klor-vätesyra, varpå kopparn ur den erhållna
lösningen utfälles medelst järn i form av
plåtskrot. Cementkopparn, som på grund av större
eller mindre förorening av järn m. m. endast
håller 75—90 % koppar, måste för att bli
användbar (som metall) undergå
sammansmältning och raffinering. Se K o p p a r. E. S. B.
Cementstål, cementerat stål.
Cena [tJVna], Giovanni, italiensk skald
(1870—1915). Var född i Piemonte och utgav
två om originalitet och skaldebegåvning
vittnande diktsamlingar, »In umbra» och »Homo».
C. var många år huvudredaktör för Nuova
Antologia, där han publicerade sin sociala
roman »Gli ammonitori», som översattes till
flera språk. K. A. H.
Cénacle, Le [le sena’kl], fr. (eg. »matsal»),
en i Paris omkr. 1823 bildad litterär grupp,
från vilken den romantiska skolan utgick.
Dit hörde bl. a. Victor Hugo och Sainte-Beuve.
Cenäkel (av lat. coenäculum, matsal),
matsal; skämtsamt om nykterhetsföreningar,
deras lokaler och möten.
Cenci [tje’ntji], Beatrice, italiensk
fa-dermörderska (1577—99). Var dotter till en
romersk adelsman, Francesco C. (1549—98),
känd för stor rikedom, oregelbundna vanor
och våldsamt lynne. I sitt första gifte hade
han 12 barn, gifte sedan om sig men levde
på stridsfot med både hustrun och barnen.
Två av sönerna dödades som banditer, och
hela familjen hade dåligt anseende; Beatrice
själv hade ett oäkta barn (troligen med en
av faderns slottsintendenter, Olimpio) och
behandlades hårt av fadern. Slutligen
samman-svuro sig Francescos hustru, Beatrice och två
av hennes bröder att undanröja fadern; två
lejda mördare utförde dådet. Man lät
därefter mörda den ene av dem, men den andre
häktades och bekände, och familjen C.
fängslades. Styvmodern och bröderna erkände, men
Beatrice nekade även under tortyr och
bekände först efter ett år, varpå hon jämte
styvmodern och en bror avrättades 12 febr. 1599.
Efter Beatrices död uppkom en legend av
helt annan art än det händelseförlopp,
varom rättegångshandlingarna vittna. Hennes
försvarsadvokat hade sagt, att hon mördat
fadern för att rädda sin oskuld, den stora
massan rördes av hennes ungdom och skönhet
och det mod hon visade på schavotten, och
ett romantiskt skimmer kom att kringsväva
henne. Om Beatrice skrev Shelley sin berömda
tragedi »The Cenci», och av Nicander
föreligger en ofullbordad tragedi om henne. —
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>