Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Censur - Censura ecclesiastica - Censurera - Census - Cent el. Sent (strävor) - Cent (skiljemynt) - Cent. - Cental - Centaur - Centaurea - Centauren - Centaurium - Centavo - Centenaar - Center
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793
Censura ecclesiastica—Center
794
vissa statsämbetsmän, censorer, utövad,
uppsikt och kontroll över enskild och offentlig
sedlighet (se C e n s o r 1). I det moderna
samhället tog c. sin början under senare delen
av 1400-talet, då efter boktryckarkonstens
uppfinning kritiken av de kyrkliga
förhållandena börjat skärpas och ökas, men redan på
300- och 400-talet hade påvar upprättat
förteckningar över förbjudna böcker (se Index
librorum prohibitoru m). Först
utövade kyrkan denna c., sedan tillkom under
1500-talet även en politisk c., som under 1600-talet
utsträcktes till den då uppträdande
tidningspressen. Mot slutet av 1700-talet vart c:s
hämmande inverkan på behandlandet av
allmänna angelägenheter, såväl politiska och
religiösa som vetenskapliga och litterära,
alltmer kännbar. Kravet på tryckfrihet växte
allt starkare, ju större betydelse den
periodiska pressen fick, men först omkr.
1800-talets mitt var c. allmänt avskaffad. Se
vidare Indragningsmakt och
Tryckfrihet.
I alla krigförande länder infördes under
världskriget 1914 genast vid utbrottet av
kriget brev-, post- (se
Brevhemlighet), telegram- och presscensur (se
dessa ord), vilken först upphävdes vid krigets
slut. I de flesta neutrala länder infördes
ingen egentlig presscensur, men till pressen
hemställdes att varken omtala främmande
krigsskepps rörelser eller militära och
maritima förhållanden. På grund av det tyska
oinskränkta u-båtskriget meddelades 1917 i
vissa neutrala länder förbud mot meddelanden
om skepps seglats från och till inhemska
hamnar. Även tillhölls i vissa länder pressen
att icke intaga annonser om varor,
underkastade utförselförbud, utan upptagande av
annonsörens namn och adress. — Mera
ingripande blev helt naturligt
telegramcensuren, grundad på art. 7 i
internationella telegrafkonventionen av 1875, som ger
staterna rätt att hejda för statens säkerhet
farliga telegram. Särskilt mellan de tre
skandinaviska länderna anordnades i och för detta
syftemål ett intimt samarbete.
I den nyare svenska lagstiftningen om c.
märkes ett reglemente av 28/i 1916 »för
befordring av telegram och telefonmeddelanden
i krig», som bestämmer bl. a. följande: Alla
telegram och telefonsamtal äro underkastade
särskilda bestämmelser, som, till att förhindra
krigsunderrättelsers överbringande till
obehöriga, kunna fastställas av Telegrafstyrelsen
efter samråd med generalstabs- eller
ma-rinstabschefen eller ock på grund av utav
nämnda chefer till Telegrafstyrelsen
överlämnade planer. Ang. station, underställd militär
befälhavare eller myndighet, kunna
bestämmelser även, efter samråd med
Telegrafstyrelsen, utfärdas av högste befälhavaren över
fälthären o. marinstridskrafterna eller av
annan militär myndighet. Jfr E. Cook, »The press
in war time» (1920). — Om biografcensur se
Ord, som saknas under
Filmväsen, om c. av teaterstycken se
Teatercensur. -1m-
Censüra ecclesia’stica, lat., den andliga
domsrätt, enl. vilken biskop kan göra
undersökningar rörande förbrytelser emot kyrkan och
ådöma straff för desamma. Jfr Domsrätt.
Censurera (lat. censuräre), granska. Jfr
Censor 1 och Censur.
Ce’nsus, lat., uppskattning, värdering; en
viss förmögenhetsställning såsom villkor för
valrätt eller valbarhet; folkräkning. Jfr
Censor 1 och Val.
Cent el. Sen t, tillfälliga
förbindnings-strävor av trä el. järn, som vid fartygs
spantresning anbringas mellan spanten för att
hålla dessa på sina bestämda platser, tills
bordläggningen el. andra permanenta
förbindningar anbringats. Ax. L.
Cent (av lat. centum, hundra; förkort, c.
el. ct., plur. cts.), skiljemynt; i Förenta
staterna, Kanada, Mexiko m. fl. länder = Vioo
dollar; i Nederländerna = Vioo gulden; på
Ceylon, Mauritius m. fl. platser = Vioo
ru-pie. G. H-r.
Cent., förkortning för centav o,
centi m e el. c e n t i m o (se dessa ord).
Cental [se’ntol], eng., amerikansk
centnervikt, se C e n t n e r.
Centåu’r, se K e n t a u r.
Centaurèa, artrikt växtsläkte av fam.
korgblommiga, utmärkt huvudsakligen
därigenom, att korgarnas kantblommor äro
könlösa, vanl. stora, och sålunda uteslutande
spela rollen av skyltorgan. Släktet är
särdeles rikt företrätt
i
medelhavsländerna ; i Sverige finnas
tre vanliga arter,
nämligen den som
åkerogräs
välbekanta blåklinten (C. cyamis)
samt de
rödblommiga rödklint
(C. jacea) och
v ä d d k 1 i n t (C.
scabiosa). Som
prydnadsväxter
odlas olika
färgvarie-teter av blåklint
samt gråklint
el. s i 1 v e r e k (C.
Cineraria), den
nå
gon gång även förvildade bergklinten
(C. montana) m. fl. G. M-e.
Centåu’ren (av grek, k&ntauros}, stjärnbild
på södra stjärnhimlen. Se Stjärnor.
Centåu’rium, se A r u n.
Centa’vo, skiljemynt i flera sydamerikanska
stater; 100 e. = 1 peso, 1 sol el. 1 bolfvar
(se dessa ord).
Centenaar [sentenä’r], holländsk
centnervikt, se C e n t n e r.
Center (lat. ce’ntrum), medelpunkt, mitt.
1. Mellersta delen av en till strid uppställd
C, torde sökas under K.
Blåklint, Centaurea cyanus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
