Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cesari, Giuseppe (Il cavaliere d’Arpino) - Cesarini, Giuliano - Cesarism el. Caesarism - Cesàro, Ernesto - Cesarotti, Melchiore - Cesena - Cesium (Caesium) - Česká, České, Český - Československá Republika - Cesnola, Luigi - Cess - Cessio bonorum - Cession
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
833
Cesarini—Cession
834
mast före carracciernas och Caravaggios
genombrott och var huvudmannen för den
opposition, som dessa mötte från representanter
för den äldre traditionen. C. var synnerligen
produktiv och arbetade med biträde av
talrika medhjälpare. Under Clemens VII ledde
han utsmyckningen av Lateranbasilikans
tvärskepp (1590-talet) och utförde kartonger till
mosaikerna i Peterskyrkans kupol. Under
årtionden var han periodiskt sysselsatt med
utförandet av en serie fresker med motiv ur
Roms historia i konservatorspalatset. H. W-n.
CesariTii [tfe-], G i u 1 i a n o, italiensk
kardinal (1398—1444). Sedan en av honom mot
husiterna uppbådad påvlig korsbär krossats
vid Domazlice (Tauss) 1431, lyckades C. på
reformkonsiliet i Basel lägga grunden till
en fredlig uppgörelse. C. var i Basel till en
början den mot påvemaktens missbruk
riktade konsiliarismens främste representant
men bröt med det antipapalistiska
ytterlig-hetspartiet och spelade 1438—39 en
framträdande roll som påvligt ombud vid
unionsför-handlingarna med den grekisk-ortodoxa
kyrkan i Ferrara-Florens. 1443 förmådde han
konung Vladislav av Ungern att företaga det
korståg mot turkarna, som slutade med
ungrarnas nederlag vid Varna 1444, då C. själv
omkom. E. Nwn.
CesarFsm el. C a e s a r i’s m (av lat. caè’sar,
kejsare), envåldsmakt, vars innehavare i
likhet med de första romerska kejsarna
erkänner folket som källa till sin egen makt men
endast till skenet underordnar sig folkviljan
samt, stödd på militären och en lydig
tjänstemannakår, härskar oinskränkt. Uttrycket är
ungefär liktydigt med demokratisk diktatur.
I nyare tid ha Napoleon I och Napoleon III
sökt hävda ett slags c.
Cesåro [tjesa’rå], Ernesto, italiensk
matematiker (1859—1906). Född i Neapel, verkade
han där som professor vid universitetet från
1891 till sin död. Redan under sin studietid
vid universiteten i
Liége och Rom
påbörjade C. den långa rad
publikationer, som vid
hans död uppgick till
400 och kom att
omspänna de flesta
grenar av matematiken.
De innehålla förutom
en mängd positiva
resultat, särskilt inom
geometrien, även en
rikedom på nya idéer,
av vilka senare de
mest fruktbärande blevo hans införande av
vissa begrepp och metoder för behandling av
divergenta serier, den s. k.
»summationsmeto-den». Härigenom påbörjades en rationell
utformning av teorien för dessa serier med det
resultat, att även de nu äro att anse som ett
gott instrument vid behandlingen av vissa
problem inom analysen. T. B.
Ord, som saknas under
Cesaro’tti [tfe-], Melchior e, italiensk
författare (1730—1808), från 1768 professor i
Padova och från 1779 ständig sekreterare i
den där då inrättade akademien för konst och
vetenskap. C. gjorde Ossian känd i Italien
genom en god översättning (1763) på »versi
sciolti». Han översatte även Homeros’ Iliad
(1795) m. fl. klassiska verk.
Cese’na [tje-], stad i norra Italien, prov.
Forli, Emilien, 32 km s. om Ravenna, vid
järnvägen Bologna—Rimini; som kommun 50,868
inv. (1921). Biskopssäte. Betydande bibliotek
med värdefulla handskrifter, grundat 1452 av
Domenico Malatesta, vars släkt innehade C.
som län under Kyrkostaten 1378—1466.
Cèsium (Caesium), Cs, en lätt, silvervit
alkalimetall; smpt 26,5° C, kpt 670° C, spec.
vikt 1,87. C. är den mest positiva av alla
kända metaller, reagerar häftigt med luft och
vatten och är självantändlig t. o. m. i torr
syrgas. Det färgar lågan rödviolett. Dess
spektrum utmärkes av två blå linjer (varav
namnet, lat. caesius, blå). C. upptäcktes av
Bunsen 1860. I naturen förekommer c.
mycket sparsamt ehuru tämligen spritt
tillsammans med övriga alkalimetaller. Endast i
mineralet p o 11 u x (aluminiumcesiumsilikat)
finns det i större mängd (32 %). C.-föreningar
likna i huvudsak övriga alkalimetallers. C.
är ett renelement (se Atom, sp. 446) med
atomvikten 132,8. I. B.
Ceskå [tj"e’ska], Ceské, C e s k tjeck,
adj., bömisk. Ingår ofta i geografiska
ortnamn, t. ex. Ceskå Lipa, Ceské Budéjovice,
Cesky Brod. Se under huvudorden eller B ö
h-m i,s c h.
Ceskoslovenskå Repu’blika [tj’e’skåslå,v-],
officiellt namn på Tjeckoslovakien (se d. o.).
Cesnola [tJVsnålaj, Luigi Palma di,
greve, amerikansk arkeolog av italiensk börd
(1832—1904). Deltog i Krimkriget och i
nordamerikanska inbördeskriget, varunder han
avancerade till brigadgeneral. 1865—77 var
han amerikansk konsul på Cypern och
anställde där rikt givande arkeologiska
undersökningar. C:s samlingar överfördes till
Metropolitan museum i New York, där han 1879
blev direktör. Han skrev bl. a. »Cyprus, its
ancient cities, tombs and temples» (1877).
Cess (fr. ut bémol, eng. c flat), den med en
halv ton sänkta tonen c; förväxlas
enharmo-niskt med h.
Ce’ssio bonörum, lat., avträdande av
egendom, cession (se d. o. 1).
Cession (lat. ce’ssio, av cédere, vika, avstå),
egentl. avstående, avträdande. — 1. I vanligt
språkbruk betecknar c. handling, varigenom
en person till sina borgenärers förnöjande
avstår sina tillgångar (cessio bonorum). Enl.
äldre rättsuppfattning blev man genom sådan
handling fri från all vid avträdandet
befintlig gäld, och c. var alltså en fördel (beneficium
cessionis), vilken medgavs endast under vissa
förutsättningar. Sedermera blevo andra
synpunkter bestämmande, och därmed uppkom
C, torde sökas under K. IV. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
