Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cession - Cessionant - Cessionarie - Cesti, Marc’ Antonio - Cestius, släkt - C’est la guerre - Cestodes - Cestus veneris - Cetacea - Cetatea alba - Ceterach - Ceteris paribus - Ceterum censeo... - Cetewayo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
Cessionant—Cetewayo
836
en annan och lämpligare benämning,
konkurs (se d. o.).
2. I juridiskt tekniskt språkbruk nyttjas
uttrycket c. för att beteckna avstående el.
överlåtande av fordran, utan att gäldenärens
samtycke därtill behöver inhämtas eller hans
medverkan sökas. — Föremål för c. kan i
allm. vara vilken fordran som helst, om ej
borgenärens person är av betydelse för
densammas innehåll, enär då införande av ny
borgenär skulle förändra detta och därför
gäldenärens medgivande måste krävas (t. ex.
fordran på personligt underhåll eller vård).
Fordringen övergår från överlåtaren (c e d e
n-t e n) till den nye borgenären (c e s s i o n
a-rien) omedelbart genom själva överlåtelsen,
och det är ej nödvändigt att underrätta
gäl-denären om detta. Skulle gäldenären icke
dess mindre betala till cedenten eller med
honom ingå avtal om ändring i
rättsförhållandet, får han räkna sig sådant till godo, om
han ej vetat om överlåtelsen. C. verkar, att
fordringen övergår till cessionarien i samma
skick som hos överlåtaren, varken bättre eller
sämre, d. v. s. med alla företräden el.
inskränkningar, som förut tillhörde fordringen.
Cessionarien kan sålunda med samma rätt
som överlåtaren föryttra pant eller indriva
borgen men också mötas med samma
invändningar (om preskription, om kvittning för
fordran hos överlåtaren m. m.). Om sättet för
överlåtelsen märkes, att den kan ske på alla
sätt, på vilka förmögenhetsobjekt i allm.
övergå från en till annan (t. ex. genom
försäljning, gåva, betalning). Stundom äger
övergång rum utan egentlig överlåtelse, t. ex. när
löftesmän infriar sin borgen och därigenom
förvärvar borgenärens fordran hos
gäldenären. På den omständighet, som förmedlat
övergången, beror huruvida cedenten skall
ansvara för att fordringen fullt utgår; från
cessionen i och för sig kan därom ingen
slutsats dragas. Detta gäller, vare sig fordringen
är fäst vid ett skriftligt dokument
(skuldebrev) eller icke; endast ifall sådant
dokument är ställt till innehavaren eller till
viss man eller order, gälla andra regler. Jfr
Innehavarpapper. I. Afz.*
Cessiona’nt, person, som till borgenärers
förnöjande har avträtt alla sina tillgångar; se
Cession 1.
Cessionärie, se Cession 2.
Cesti [tfe’sti], M a r c’ A n t o n i o, italiensk
kompositör (1618—69), jämte Cavalli den
främste representanten för den venezianska
operaskolan, vars glanstid inföll 1640—60. C.
var lärjunge till Carissimi och delar med
honom äran av att ha utbildat arian och
duetten; kyrkokapellmästare 1646 i Florens, påvlig
sångare i Rom 1659—62, under vilken tid han
stod i förbindelse med drottning Kristina och
hennes musikkrets. De sista åren verkade han
i Wien. Hans berömdaste operor äro »La dori»
och »Il pomo d’oro», båda från 1660-talet. —
Lått.: A. Sandberger, »Drottning Kristinas
Ord, som saknas under
förhållande till italiensk opera och musik,
särskilt till M. A. C.» (Sv. Tidskr. för
Musikforskning, 1924—25). T. N.
Cestiuspyramiden i Rom.
Ce’stius, romerskt släktnamn. —
Cestiuspyramiden, monument i pyramidform
över pretorn Ga i u s C. Epulo, rest över
hans gravkammare och sedan inbyggt i
Aure-lianus’ mur vid nuv. Porta San Paolo i Rom;
från tiden kort före Kristi födelse.
C’est la guerre [sä la gä’r], fr., sådant är
kriget, så går det till i krig.
Cestödes, se Binnikemaskar.
Ce’stus ve’neris, Venusgördeln, se
Kammaneter.
Cesür (lat. caesüra, avskärning), paus i det
inre av en vers, särskilt en på bestämt ställe
anbragt paus, som återkommer i flertalet
verser av samma slag. I längre verser som
hexameter och alexandrin förekommer c.
regelmässigt.
Cetäcea, se Valar.
Cetatéa alba, se Akkerman.
Ce’terach, till fam. Polypodiaceae hörande
ormbunkssläkte, vars arter äro hemma i
medelhavsområdet, Afrika och v. Indien. De äro
märkvärdiga därför, att de äro så starkt
xero-fytiskt utbildade: flera arter äro ullhåriga,
något för ormbunkar ovanligt; de kunna
leva långa tider utan regn. C. officinarum
från medelhavsländerna lämpar sig som
prydnadsväxt i torra klippartier. N. S-s.
Cèteris pa’ribus, lat., under i övrigt lika
förhållanden.
Cèterum ce’nseo ..lat., se C a t o, sp. 705.
Cetewayo [tfätova’jå], sulukonung (omkr.
1836—84). Tillvällade sig som medregent
högsta makten från fadern, Panda, och började
efter dennes död 1873 välva vittomfattande
erövringsplaner mot Natal och boerrepubliken
Transvaal. Då han lämnade ett med anledning
av hans krigsförberedelser (dec. 1878) avgivet
engelskt ultimatum obesvarat, inbröt en
engelsk här i Sululandet, och efter ett
kortvarigt krig (se Sululandet och
Sydafrika, historia) besegrades C. vid Ulundi
4 aug. 1879 och togs till fånga. Då han
sommaren 1882 fick besöka England, erhöll han
löfte att på vissa villkor återinsättas som
konung över en del av sitt forna område. C:s
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
