Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cetewayo - Cetina - Cetinje - Cetologi - Cetonia - Cetraria, Cetrarsyra - Cette - Cetus - Cetylalkohol - Ceulen - Ceuta - Cevallos, Pedro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
837
Cetina—Cevallos
838
återkomst 1883 ledde till förnyade
inbördesstrider bland suluerna;
han besegrades och måste fly till
Natal, där han dog. C. var tapper
och stolt men även vidskeplig och
skoningslöst grym. V. S-g.
Cetina [tse’-], kustflod i
Dalma-tien, Jugoslavien. Bildar vid
staden Sinj vidsträckta sumpmarker,
genombryter kustbergen med
betydande vattenfall samt utfaller
vid Omis (Almissa) mitt emot ön
Brac i Adriatiska havet. 98 km
lång.
Cetinje [tse’-], stad i s. v.
Jugoslavien, f. d. huvudstad i
Monte-negro, 660 m ö. h., förbunden med
Cattaro genom en chaussé förbi
berget Lovcen; omkr. 5,700 inv.
(1922). Säte för grek.-ortodox
ärkebiskop. C. gör ett lantligt intryck;
det forna kungliga palatset och de f. d.
monte-negrinska regeringsbyggnaderna äro mycket
anspråkslösa. C. anlades mot 1400-talets slut
och blev flera gånger plundrad av turkarna.
Under världskriget besattes C., efter berget
Lovcens erövring, av österrikarna 14 jan.
1916. Efter vapenstilleståndet inryckte de
allierades trupper (serber) i staden 4 nov. 1918.
Cetologl (av lat. cétus, valdjur, och grek.
lo’g os, lära), den gren av zoologien, som
handlar om valdjuren. — Cetolög, valkännare.
Cetönia, se Guldbaggar.
Ceträria, Ceträrsyra, se I s 1 an d al a v.
Cette [sät], stad i s. Frankrike, depart.
Hérault, på en landtunga mellan Medelhavet
och Étang de Thau, med kanalförbindelse med
Rhöne och över Canal du Midi med Garonne;
36,503 inv. (1921). C. är näst Marseille
Frankrikes förnämsta medelhavshamn med en trafik
om 2,5 mill. ton, viktig stapelplats för
vinexport samt vin- och likörfabrikation. Staden,
som härstammar från romartiden, nyanlades
av Colbert 1666 i samband med öppnandet av
Canal du Midi.
Cétus, Valfisken, stjärnbild på södra
stjärnhimlen, nära ekvatorn. Se Stjärnor.
Gatubild från Cetinje. Till vänster f. d. kungl. slottet.
Cetylalkohöl, Ci6H33OH, en högmolekylär, i
bl. a. valfett och bivax förekommande alkohol.
Ceulen [kö’len], Cornelis van, se
Jans-sens, C,
Ceuta [pä’ota], spansk stad och fästning i n.
Marocko, på en udde vid Gibraltarsund mitt
emot Gibraltar; 25,219 inv. (1920). C., som
räknas till provinsen Cädiz, har varit den
förnämsta av Spaniens presidiospå Marockos
kust samt straffkoloni och då mest befolkats av
ämbetsmän, militär och straffångar. — C. var
först kartagisk, sedan romersk koloni (Ad
septem fratres, varav senare namnformer Sebta
och C.), blev under arabernas välde en
blomstrande handels- och industristad, erövrades
1415 av portugiserna och blev 1580 spanskt.
Befästningarna äro nu föråldrade.
Cevallos [päva’ljås], Pedro, spansk
statsman (1761—1838). Blev efter giftermål med
en släkting till Godoy 1803 utrikesminister,
slöt sig 1808 till tronföljaren Ferdinand och
följde denne till Bayonne. Om händelserna
där 1808 skrev C. s. å. i London en
uppmärksammad skrift. Efter Ferdinands återkomst
och tronbestigning innehade han flera höga
ämbeten men drog sig 1820 tillbaka till
privatlivet.
Vtsikt över Ceuta.
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
