Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Charing cross - Charisma - Charité - Chariter - Charity begins at home - Charivari - Charki - Charkov - Charkuteri - Charlatan - Charlemagne - Charleroi - Charles (namn)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
Charisma—Charles
906
Charing, halvvägs mellan London och
West-minster, ett kors till minne av sin 1290
avlidna drottning, Eleonora; därav namnet.
Charisma [ka’-], grek., se Karismer.
Charité [Jarite’], fr., barmhärtighet; namn
på välgörenhetsstiftelser, sjukhus, så i Paris
och Berlin.
Chariterna. Attisk relief från förra delen av
400-talet f. Kr.
Chariter (grek. Cha’rites, lat. Gra’tiae}, sing.
C h a r i s, behagens gudinnor. Charis är i
»Iliaden» namnet på Hefaistos’ maka,
tydligen en allegori för förbindelsen av smak och
konstskicklighet. Antal och namn voro från
början obestämda och växla; ibland sägas c.
vara två. Orchomenos i Beotien var en
huvudort för deras dyrkan. Normgivande för
senare tid är Hesiodos, som benämner dem
Aglaia, Euf r o s y n e och T h a 1 e i a,
döttrar till Zeus och okeaniden Eurynome.
Av den bildande konsten framställdes de i
äldre tid klädda och framåtskridande hand i
hand; den ofta upprepade gruppen av de tre
nakna c., som omfamna varandra, är en
skapelse av den hellenistiska tiden. C.
representerade möjligen först naturens blomstring,
sedan allt skönt och behagligt i livet, de
förknippades med gästabud, musik, konst, poesi,
vältalighet o. s. v. De äro därför nära
förbundna med muserna, Afrodite och Peitho
(övertalningskonstens gudinna). M. Pn N-n.
Charity begins at home [tjä’riti bigfnz et
håu’m], eng., »barmhärtigheten börjar
hemma», ordspråk, ungefär motsvarande »man är
sig själv närmast».
Charivari’ [Ja-], fr., larm, särskilt den
»kattmusik» av vissling, tjut, larm med
kittlar och pannor m. m., som i synnerhet under
medeltiden anställdes vid bröllop, särskilt vid
omaka äktenskap, t. ex. då en gammal änka
gifte om sig; sedan även om uppträden mot
misshagliga politiska personer. — Le C., en
fransk skämttidning, uppsatt 1832, som under
Ord, som saknas under
Ludvig Filip angrep regeringen och även
socialismen. Där tecknade senare bl. a. Daumier
och Gavarni.
Charki, ö bland Sporaderna, v. om Rhodos,
nu tillhörande Italien. Se Sporaderna.
Charkov [^a’rkåf]. 1. Guv. i sovjetrepubl.
Ukraina; 42,151 kvkm, 2,467,000 inv. (1920).
C., som utgör den större, n. v. delen av det
gamla ryska guv. C., genomflytes av Donets.
Det fruktbara, nästan trädlösa stäpplandet
producerar vete, råg, sockerbetor, tobak och
frukt; häst- och fåraveln äro betydande.
Industrien är mångsidig; främst stå
sockerfabriker, brännerier, bryggerier och
lervarufabri-ker. Invånarna äro till största delen
lillrys-sar. — 2. Huvudstad i guv. C. och
sovjetrepubl. Ukraina, vid en biflod till Donets;
284,425 inv. (1920). C., som grundlädes 1653
av kosacken Charikov, har ett 1804 grundat
universitet och är ett centrum för Ukrainas
kulturella liv. Textil-, socker- och
metallindustri. C. är ett viktigt järnvägs- och
handels-centrum med stora marknader, särskilt för ull.
Charkuteri (fr. charcuterie), handel med
köttvaror.
Charlatan [Jar-] (fr., möjligen av ital.
ciarla’re, prata, sladdra), eg. kringvandrande
försäljare eller förevisare; numera bedräglig
skojare och skrävlare. — Charlataner I,
bedrägligt skryt, humbug.
Charlemagne [Jarloma’nj], fr. (av lat.
Caro-lus Magnus}, Karl den store.
Charleroi [Jarlorma’], stad i s. v. Belgien,
prov. Hainaut, vid Sambre och C.-kanalen
(från C. till Bryssel); 26,830 inv. (1925).
Traktens rika kolgruvor ha gjort C. till
medelpunkten i s. v. Belgiens främsta, oerhört tätt
befolkade järn-, glas- och
maskinindustriområde. C. anlades 1666, befästes av Vauban
och spelade en stor roll som Sambrefästning
under många krig i Belgien. Fästningen
raserades efter 1866. O. Sjn.
Under världskriget utkämpades på linjen
Namur—Charleroi häftiga strider mellan de i
aug. 1914 genom Belgien framryckande
tyskarna och de för att möta dem framskjutna
fransmännen. Dessa strider sammanfattas
under benämningen slaget vid
Charleroi-Namur. Chefen för 5 :e franska armén,
general Lanrezac, torde ha haft för avsikt att
med Namur som pivå jämte engelska armén
svänga fram över floden Sambre för att om
möjligt vinna kontakt med belgiska armén.
Men 22 aug. 1914 hade 2:a tyska armén (v.
Bülow) trängt fram över Sambreövergångarna
och påbörjat Namurs intagande; hans
förtrupper hade efter häftiga gatustrider inträngt
i C. Efter strider 23 och 24 aug. fann sig
Lanrezac genom hotet att se sin högra flank
kringgången nödgad att sistnämnda dag
draga sig tillbaka, varigenom vägen för
tyskarnas fortsatta frammarsch låg öppen. Se
Belgisk-franska fronten, sp. 1153. M. B-dt.
Charles [tjälz], eng., och [Jarl], fr.,
personnamn, motsvarande det germanska Karl.
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
