- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 4. Bromell - Commodore /
935-936

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chaucer, Geoffrey - Chaudesaigues - Chaudet, Antoine Denis - Chaudière - Chaudordy, Alexandre Damaze

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

935

Chaudesaigues—Chaudordy

936

1384. Under tredje skedet av sin poetiska
verksamhet nyttjar C. oftast en ostrofisk vers
med fem höjningar och parrim (s. k. heroic
couplets). Detta skede kan räknas fr. o. m.
den vackra, till en del efter Ovidius’
»Heroi-des» översatta dikten »The legende of good
women», vars prolog skrevs 1385, C:s första
dikt i det heroiska versslaget (innehåller nio
berättelser om 2,723 verser). Men det verk,
som framför alla gjort C:s namn odödligt, är
»Canterbury tales». Dessa bilda en serie
sinsemellan oberoende berättelser, sammanfogade
inom en gemensam ram, liksom Boccaccios
»Decameron», som de dock, i fråga om
berättelsernas individualisering, betydligt
överträffa. Här möter man renässansens
ursprunglighet, frisk realism och levande
individualism; C. är en personlig berättare, som själv
blandar sig i berättelsen, han visar typiskt
engelska drag: livligt natursinne och en
frodig, älskvärd humor. I inledningsdikten
förtäljes, att en vacker aprildag på ett
värdshus i London råkades ett antal män (bland
dem C. själv) och kvinnor av olika
samhällsklasser och yrken, vilka alla ämnade dagen
därpå anträda en pilgrimsfärd till
ärkebiskop Thomas Beckets grav i Canterbury. I
skildringar av målande åskådlighet och den
finaste kvickhet, som göra prologen till
poemets pärla, presenteras de olika personerna
för läsaren. Med mästerskap tecknar C.
pilgrimernas karaktär, sätt, dräkt och andra
egenheter — allt med frisk humor och
naturlighet, utan överdrifter eller falsk komik. Den
allvarlige och belevade riddersmannen, hans
unge, glade, hurtige son, den älskvärda och
eleganta priorinnan, den välfödde, sluge
tiggarmunken, den lärde, fattige
Oxfordmagis-tern, den fromme prästen, den råbarkade
mjöl-naren, den levnadslustiga och frispråkiga frun
från Bath, avlatskrämaren m. fl. oförlikneliga
typer från skaldens samtid stå ännu i dag
livslevande för läsarens öga. Till denna
brokiga pilgrimsskara sluter sig värdshusvärden,
som föreslår, att var och en skall förtälja två
berättelser på bortvägen och två på
återfärden. Hela sällskapet, som under resan ökas,
består till slut av över trettio personer, och
dikten skulle således fullbordad ha innehållit
mer än 120 berättelser. Tyvärr hann C. ej
att dikta mer än 24 (varibland fragmentet
»Sir Thopas», en parodi på riddarromanserna)
jämte inledningsdikten. Läsaren måste taga
avsked av pilgrimerna, innan de hunnit till
Canterbury. Varje berättelse hade sin egen
inledning eller prolog. I »Canterbury tales»
visar C. mångsidigheten av sin rika
begåvning. Den romantiska poesien och den
religiösa legenden äro representerade, skildringar
ur folklivet, kryddade av en kraftig och
stundom grovkornig humor, omväxla med
berättelser av fint patetiskt innehåll, och under de
ordstrider, som stundom uppstå mellan olika
medlemmar av sällskapet som förkämpar för
olika stånd och yrken, framläggas ej sällan

Ord, som saknas under

på ett verkligen dramatiskt sätt intressanta,
av stark satir färgade skisser ur samtidens
kulturhistoria. Alla berättelserna äro i
bunden form (tills. 17,385 verser, vanl. heroic
couplets) med undantag av »prästens» samt
C:s egen allegoriska historia om Melibæus
och hans hustru. — På prosa skrev C. bl. a.
en astronomisk avhandling, »The treatise on
the astrolabie», och en översättning av
Boe-thius’ »De consolatione philosophiæ».

C. är det nyare Englands förste store skald.
Hans inflytande på Englands språk och
litteratur var stort och betydelsefullt. Efter den
normandiska erövringen var franskan länge
ensamt bruklig bland de högre klasserna
och vid domstolarna. Endast långsamt
kämpade sig engelskan åter upp från de lägre
samhällslagren. Liksom de engelska och
franska nationaliteterna inom England småningom
närmade sig till varandra och under
gemensamma strider för frihet och ära
sammansmälte till det engelska folket, så
sammansmälte också de båda språken. Men det
krävdes en stor skald för att gjuta det nya
engelska språket i konstnärlig och mönstergill
form. — C:s arbeten föreligga i många uppl.;
den bästa är den på Chaucer society’s (stiftat
1866) publikationer grundade, utgiven av
Skeat i 7 bd 1894—97 (med fullständigt
glos-sar), supplement 1897; i en volym (med
glos-sar och bibliografi) äro Skeats »Studenfs
Chaucer» (1897) och »Globe»-upplagan 1898.
— I sv. övers, finnas »Canterburyberättelser,
bearb. för ungdom» (1900), »Tre poetiska
berättelser», av H. B. Romberg (1902), samt
»Prolog till Canterbury tales», av C. R.
Nyblom (i »Världslitteraturen», 1902). — Litt.:
E. Björkman, »G. C.» (1906); E. P.
Ham-mond, »C., a bibliographical manual» (1908);
E. Legouis, »G. C.» (1910); G. E. Hadow, »C.
and his times» (1914). A. E.*

Chaudesaigues [Jådzä’g], stad i fr. dep.
Cantal, s. ö. om Montagne du Cantal; 1,623
inv. (1921). De redan av romarna under
namnet Calentes aquae kända varma källorna (57
—81,5°) besökas flitigt (mot gikt och
reumatism).

Chaudet [Jådä’], An to in e Den is, fransk
skulptör (1763—1810). Utbildade sig i Italien
och vann rykte genom den behagfulla, av
Canova starkt påverkade statyn »Amor,
fångande en fjäril» (i Louvre; ett exemplar i gips
i Glyptoteket i Köpenhamn). Han övergick
senare till en mera allvarlig stil, utförde bl. a.
en stor relief, »Den döende soldaten», för
Pan-théon, en staty av Cincinnatus för senaten
och en av Napoleon för Vendömekolonnen —
den nedtogs 1814 och förstördes. En
Napo-leonstaty i marmor finns i Berlin. G-g N.

Chaudière [fr. Jådiä’r, eng. -dija’e], biflod
till S:t Lawrencefloden i kanad. prov. Quebec,
utmynnar mitt emot staden Quebec och bildar
de 40 m höga C.-fallen.

Chaudordy [Jådårdi’], Alexandre
Dama z e, greve d e C., fransk diplomat (1826
C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 23 10:14:41 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdd/0600.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free