Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chaudordy, Alexandre Damaze - Chaufför - Chaufroix - Chauker - Chauliac, Guy de - Chaulieu, Guillaume Amfrye - Chaumette, Pierre Gaspard (Anaxagoras Chaumette) - Chaumié, Joseph - Chaumont-en-Bassigny - Chaussé - Chausserad - Chausson, Ernest - Chautauqua
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
937
Chaufför—Chautauqua
938
—99). Inträdde 1851 i diplomatisk tjänst,
blev 1868 direktör i utrikesministeriet och
förestod efter kejsardömets fall 1870 den
utrikespolitiska avdelningen i den provisoriska
regeringens delegation utanför Paris. På
denna post hävdade han med kraft och
skicklighet Frankrikes sak gentemot Tyskland.
1871—73 tillhörde C. nationalförsamlingen,
där han slöt sig till den klerikala högern,
återgick därpå till diplomatien som sändebud
först i Bern, sedan i Madrid. Försatt i
dis-ponibilitet av Freycinet 1882, sysslade han
sedan med författarskap och skrev bl. a. »La
France en 1889» (1889; sv. övers, s. å.).
Chaufför [JåfÖ’r], fr. chauffeur, bilförare.
Chaufroix [Jåfrwa’] var namn på en
ryktbar kokkonstnär, Angilon de C., förste
köksmästare hos franske konungen Ludvig XV.
Efter honom har uppkallats en till kalkon,
kramsfågel m. m. använd kall sås. — Med c.,
då ofta skrivet chaud-froid, betecknas även
en anrättning av stekt villebråd eller fågel;
den serveras kyld, omgiven av sitt gelé.
Chåu’ker (lat. Chäu’ci), germansk folkstam
vid Nordsjön mellan Elbe och Ems. Stammen
underkuvades av Drusus 5 e. Kr. men deltog
i batavernas uppror under Civilis (se d. o.).
Med folkvandringarna försvinna c.; en del av
dem synes ha förenats med sachsarna, en
annan med friserna.
Chauliac [Jålia^], Guy de, fransk läkare
på 1300-talet. Född omkr. 1300, var C.
medeltidens mest berömde kirurgiske skriftställare.
Han studerade i Montpellier, Bologna och
Paris samt levde därefter länge såsom läkare i
Lyon och slutligen såsom läkare för flera
påvar i Avignon. Hans förnämsta arbete,
»Col-lectorium artis chirurgicalis medicinæ», var
ända fram till mitten av 1500-talet den mest
använda läroboken i kirurgi. R. T-dt.*
Chaulieu [Jåliö’], Guillaume Amfrye
de, fransk skald, abbé (1639—1720). Skrev
i lätt och lekande ton lyriska dikter, prisande
glädjen och levnadsnjutningen. Biogr. av J.
Gravigny (1912).
Chaumette [JamäT], Pierre Gaspard
(kallade sig själv Anaxagoras C.), fransk
revolutionsman (1763
—94). Slöt sig till
kor-delierernas klubb, blev
1792 Pariskommunens
prokurator och hade
väsentlig andel i
upprättandet av
revolu-tionstribunalet. C.
försökte sig även som
social reformator, ivrade
mot spelhålor och
osed-lighetsnästen samt för
skol- och
sjukhusreformer. Han var ivrig
apostel för kulten av förnuftets gudinna och
anordnade som sådan en beryktad
högtidlighet i Notre-Dame 10 nov. 1793. I politiken
slöt sig C. nära till Hébert, som han följde
i döden på schavotten, 13 april 1794.
Chaumié [Jåmie’], J o s e p h, fransk jurist
och politiker (1849—1919). Invaldes 1897 i
senaten och organiserade som
undervisningsminister i Combes’ ministär 1902—05 nya
undervisningsanstalter, fria från prästerligt
inflytande. 1905—06 var C. justitieminister i
Rouviers kabinett, angreps 1906 av Téry i
Matin för underslev och nepotism men
befanns vid anställd rättegång oskyldig.
Chaumont-en-Bassigny [JåmaT-ä-basinji’],
huvudstad i fr. dep. Haute-Marne, mellan
Marne och Suize; 16,210 inv. (1921).
Tillverkning av handskar och knivar.
Chaussée [fåse’], fr. (av chaux, kalk), bred,
omsorgsfullt byggd väg. Benämningen anses
härröra från romarnas härvägar i Gallien,
vilka ofta till skydd mot översvämningar
byggdes på vallar och uppmurades med
tillhjälp av kalksten och kalk. — I inskränkt
mening brukas ordet även för att beteckna
körbanan i en gata till skillnad från
gångbanorna. G. H-r.
Chaussèrad [Jås-] (av fr. chausser,
skobekläda), skodd, skobeklädd. — Chaussure
[Jåsy’r], fr., skobeklädnad.
Chausson [Jåsä’], E r n e s t, fransk
tonsättare (1855—99). Var elev av Massenet vid
konservatoriet, senare av C. Franck, av vilken
han tog starka intryck. Hans verk, som höra
till de markantare inom den nyare franska
skolan, omfatta en symfoni, symfoniska
dikten »Viviane», pianokonsert, violinkonsert,
pianokvartett, operorna »Hélène» och »Le roi
Arthus», musik till Shakespeares »Stormen»
och Bouchors »Légende de Sainte-Cécile»,
sångverk (»Hymne védique», »Poème de 1’amour et
de la mer»), sånger och pianostycken. E. F-t.*
Chautauqua [Jotå’k(wo], en liten villastad,
belägen vid v. sidan av sjön C., i v. delen av
staten New York, ej långt från Buffalo; den
står under ledning av C. - institutionen.
Dennas uppkomst daterar sig från några
sommarmöten för studier och rekreation, som
under ledning av en pastor, sedermera biskop i
metodistkyrkan, John H. Vincent (1832—
1920), började hållas i C. 1874 och efter hand
samlade allt flera besökande, på senare år
ibland ända till 20—25,000 pers, (män och
kvinnor). Dessa följa kurser, som ledas av
universitetslärare, i de mest olika ämnen; de
idka f. ö. vanligt sällskapsliv med fester,
utflykter, konserter, föredrag o. s. v. Redan
1878 vidgades C.-verksamheten till att
omfatta ej blott sommarkurser i C. utan ett
system av hemundervisning, öppet för alla,
som insända namn och adress till styrelsen
och betala en viss låg avgift om året, för
vilken man erhåller dels en tidskrift, med
studieanvisningar, dels de läroböcker, som
behövas vid studierna. Denna
studieorganisation — den s. k. Chautauqua literary and
scientific circle — har som ledande principer,
att studierna skola skänka allmänbildning,
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
