Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chautauqua - Chauveau, Evrard - Chauveau, Jean Baptiste Auguste - Chauveau, René - Chauveau-Lagarde, Claude François de - Chauvelin, Bernard François de - Chauvelin, Germain Louis de - Chauvinism - Chaux-des-Fonds, La - Chavannes, Emmanuel Édouard - Chavannes, Puvis de - Chaves, Manoel de Silveira - Cheb - Chebeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
939
Chauveau—Chebeek
940
icke specialkunskap, att de skola pågå fyra
år samt att alla studerande under ett givet
år läsa samma kurs.
Under årens lopp ha över en halv million
personer begagnat sig av C:s kurser.
C.-rörel-sen har givit en av impulserna till
universitetens sommarkurser (se härom
Universi-tetsutvidgning) och framför allt givit
anledning till att på olika ställen i Förenta
staterna bildats mer än 600 lokala
»Chau-tauquas», sommarkursplatser med en
verksamhet, likartad med den ursprungliga i C.
Litt.: G. H. v. Koch, »Emigranternas land»,
s. 288—305 (1910). F. Hj-t.
Chauveau [Jåvå’], E v r a r d, fransk
målare (1660—1739), bror till R. C.; verksam i
Sverige 1696—1703. Utförde på Drottningholm
bl. a. plafondmålningen »Pandoras födelse»;
bidrog också till Tessinska palatsets (nuv.
överståthållarhusets) dekorering. Jfr G.
Up-rnark d. ä., »Svensk byggnadskonst 1530—
1760» (1904). H. W-n.
Chauveau [Jåvå’], Jean Baptiste
August e, fransk fysiolog (1827—1917), från
1886 prof, vid naturhistoriska museet i Paris.
Har jämte Marey utrett tryckförhållandena
i hjärtat. Han har ock behandlat många
andra frågor, framför allt rörande
energiomsättningen vid muskelarbete. Ljd.
Chauveau [Jåvå’], René, fransk
bildhuggare (1663—1722), bror till E. C.; verksam i
Sverige 1693—1700. I Stockholm ledde han
arbetet på den dekorativa utsmyckningen av
rum i kungl. slottets under byggnad varande
norra länga (jfr Stockholms slott) samt
utförde plafonder i Överståthållarhuset m. m.
Litt., se E v r a r d C. H. W-n.
Chauveau-Lagarde [,fåvå’-laga’rd], Cl au de
Frangois de, fransk advokat (1756—1841).
Under skräckväldet förde han flera
uppseendeväckande mål inför revolutionsdomstolen.
Han var nämligen försvarsadvokat bl. a. för
sin barndomsvän Brissot, för Charlotte
Cor-day, Marie Antoinette och Ludvig XVI:s
syster Elisabet. Misstänkt till följd härav,
häktades han 1794 och räddades endast genom
Robespierres fall s. å. Av Napoleon
utnämndes C. 1806 till advokat i statsrådet, och
Ludvig XVIII adlade honom 1814. Han blev 1828
råd vid kassationsdomstolen. (Ths.)
Chauvelin [Jåvlä’],BernardFrangois
de, markis, fransk diplomat (1766—1832).
Var 1792—93 franskt sändebud i London, blev
efter Ludvig XVI:s avrättning utvisad från
England och kom som sändebud till Florens
men måste återvända till Frankrike, enär
engelska flottan hotade bombardera Livorno,
om han ej utvisades. C. blev under
kejsardömet medlem av statsrådet,
generalintendent i Katalonien och greve. Som led. av
deputeradekammaren 1816—24 och 1827—29
var han outtröttlig i kampen mot
ultra-rojalisterna. (Ths.)
Chauvelin [Jåvlä’], Germain Louis de,
fransk politiker (1685—1762). Blev 1727 sigill-
Ord, som saknas under
bevarare och statssekreterare för utrikes
ärenden samt var kardinal Fleurys närmaste
medhjälpare. Han hade stor andel i tillkomsten
av fördraget i Wien efter polska
tronföljds-kriget. C. misstänktes 1737 för att söka
bringa Fleury på fall och blev då (febr.) i
stället själv störtad och förvisad från hovet.
ChauvinFsm [Jå-], skrytsam, fanatisk
patriotism. — C h a u v i n i’s t, person, som
röjer c. Orden uppkommo i Frankrike under
1800-talets första hälft; Chauvin hette en
skrytsam rekryt i en vådevill 1831, som vait
typen för Napoleonsbeundran, krigsdyrkan
och överdriven nationalkänsla.
Chaux-des-Fonds, La [la-Jå^dä-fa’], stad i
schweiz. kantonen Neuchatel, 992 m ö. h.,
nära franska gränsen, i en dal i Jurabergen;
37,675 inv. (1920). Huvudort för den
schweiziska urtillverkningen. Här och i det
närbelägna Le Locle tillverkas årl. mer än 300,000
ur av omkr. 200 firmor. Industrien infördes
hit omkr. 1705 av fransmannen Jean Richard.
Chavannes [Java’n], Emmanuel É d o
u-a r d, fransk sinolog (1865—1918), den
moderna sinologiens egentlige grundläggare och
den västerländska sinologiens hittills främste
man. Professor i kinesiska och
tatarisk-man-churiska språken och litteraturerna vid
College de France i Paris sedan 1893, utgav han
en rad banbrytande arbeten, bl. a. »La
sculp-ture sur pierre en Chine au temps des deux
dynasties Han» (1893), »Voyages des pélerins
bouddhistes» (1894), »Les mémoires historiques
de Se-ma Tsien» (5 bd, 1895—1905), »Cinq
cent contes et apologues extraits du Tripitaka
chinois» (3 bd, 1910—11), »Les documents
chinois découverts par Aurel Stein» (1913),
»Mission archéologique dans la Chine
septen-trionale» (1915), samt en mängd större och
mindre avhandlingar och hundratals
recensioner i Journal Asiatique, Bulletin de 1’École
Frangaise d’Extrème-Orient och framför allt
i T’oung-pao, den ledande sinologiska
tidskriften, vilken han tills, m. H. Cordier
redigerade från 1904 till sin död. B. Kgn.
Chavannes [Java’n], Puvis de, sePuvis
de Chavannes.
Chaves [Ja^oj], Manoel de Silveira,
greve av Amarante, markis av C., portugisisk
general och politiker (omkr. 1770—1830).
Samlade 1823 i Chaves trupper för att söka
upphäva 1822 års fria författning men blev snart
jagad ur landet. När reaktionen s. å. segrade,
blev C. markis. 1826—27 sökte han göra dom
Miguel till envåldskonung men blev
grundligt slagen och måste fly till Spanien. När
Miguel 1828 tog makten, återvände C. men
fick ingen lön för sin möda och dog i vansinne.
Cheb, flod och stad i Böhmen, se Eger.
Chebe’ck, ett långt, smalt och ganska skarpt
fartyg, som förekommer vid de flesta
medelhavskuster. Det har tre master med s. k.
latinsegel. Konstruktionen liknar mycket
galärens, och i likhet med denna kan c. även
framdrivas genom rodd. I de svensk-ryska
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
