- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 4. Bromell - Commodore /
941-942

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chebeck - Checa, Ulpiano - Che-cheng el. Chö-cheng - Check - Cheddarost - Cheddit - Cheer - Cheeta - Chef

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

941

Checa—Chef

942

Chebeck. Efter modell i örlogsvarvets modellsal i
Karlskrona.

sjökrigen i slutet av 1700-talet deltogo många
c., synnerligast i ryska flottan. (ö-g.)

Checa [tfä’ka], U 1 p i a n o, spansk målare
(1860—1916). Var en typisk representant för
spanskt historiemåleri under det gångna
århundradets senare hälft: väldiga
kompositioner med massor av figurer i vild rörelse,
effektmålningar, ofta utförda med förbluffande
virtuositet. Bland C:s bidrag till denna art
av måleri märkas »Barbarernas invasion» (i
det moderna museet i Madrid), »Kappkörning
på en cirkus i Rom under kejsartiden»,
»Pompejis sista dag» (den sistnämnda utställdes i
Stockholm 1902). C., som bodde i Paris från
1888, målade även porträtt, genrer och
landskap och modellerade statyetter. G-g N.

Che-cheng [tje-tfon] el. C h ö - ch e n g,
flera kinesiska städer i bl. a. prov. Ho-nan,
Kiang-si, Chi-li.

Check [eng. uttal tjek], anvisning (se d. o.)
på till utställarens förfogande, vanl. hos bank
el. bankir, stående medel, utfärdad i
ändamål att därmed verkställa betalning.

Bruket att regelbundet medelst anvisning
å bankinrättning, i stället för med mynt el.
sedlar, gälda skulder förskriver sig sannolikt
från England (fastän sådant redan på
1500-talet lär ha förekommit i norra Italiens
handelsstäder och sedan 1600-talet varit rätt
vanligt i Antwerpen och Amsterdam).
Användningen av c. som betalningsmedel har enormt
ökats hand i hand med bankväsendets
utveckling sedan mitten av 1800-talet. Särskilt i
England och Förenta staterna verkställas
omkr. 90 % av alla betalningar medelst c.
I Tyskland har bruket av c. ej tagit sådant
omfång på grund av den där mycket
utvecklade girorörelsen (se Gir o). I Sverige
konkurrera postremissväxeln (se V ä x e 1),
postanvisningen och på senaste tid postgirot med
c. som betalningsmedel.

Ett utvecklat checkväsen är till stort gagn
för penningrörelsen därigenom, att det
minskar behovet av mynt ävensom påfrestningen
på bankernas kassor; särskilt är detta fallet
efter clearinginstitutionens införande (se
Clearinghouse). Men även för allmän-

Ord, som saknas under

heten är c:s bruk till fördel, då insatta
medel eller till förfogande ställda kreditmedel
därigenom längre få innestå räntebärande hos
bank samt risk vid transport och för
felräkning bortfaller. Fasta rättsregler angående c.
ha stadgats jämförelsevis sent i olika länder
och äro ej i allt med varandra
överensstämmande. Sverige, Norge och Danmark ha
emellertid åstadkommit så gott som likalydande
och nära nog uttömmande checklagar. Den
svenska lagen är av 24/3 1 8 9 8, och däri givna
stadganden överensstämma i tillämpliga delar
med växellagens. I dess första § angives
vad som kännetecknar c. sålunda: »C. skall
innehålla uttrycklig, i själva texten införd
benämning av check, det penningbelopp, som
skall betalas, till vem betalningen skall ske,
dens namn, som skall infria checken, dens
underskrift, som utställer checken, och dagen
för dess utställande». — Vidare stadgas i
denna §, att c. skall vara betalbar vid
uppvisandet, att den ej kan löpa med ränta samt
att som betalningsort, där ej annat angivits,
gäller vid trassatens namn utsatt ort.

I motsats till växel må c. utställas till
innehavaren men kan ej med någon verkan
accepteras. Vad som i växellagen stadgas om
överlåtelse, utställares och överlåtares
ansvarighet, återgångstalan m. m. gäller även för c.
För bevarande av rätt till återgångstalan
fordras emellertid, att c., betalbar å samma
ort, där den är utställd, till på den orten
bosatt person (platscheck), skall uppvisas sist å
tredje dagen efter utställningsdagen. Andra
inom riket betalbara c. (distanschecker) skola
uppvisas sist å tionde dagen efter
utställandet eller, där längre postgång än fem dagar
erfordras, fem dagar efter den tiden. Bristande
betalning kan styrkas, utom genom protest,
även genom å c. av trassaten eller två ojäviga
vittnen tecknat intyg. Har c. inlösts av
trassaten, kan denne blott i det fall grunda
återgångstalan, att c. inlösts av annat kontor än
det, varpå den är dragen. För att försvåra
missbruk har även nordisk rätt lämnat rum
för från engelskt affärsbruk hämtade regler
om »korsning» (crossed check), d. v. s. de
mellan två tvärstreck å framsidan anbragta orden
»till bank eller bankir», i vilket fall
betalning må ske blott till dylik. O. A.

Cheddarost [tjVda-], sötmjölksost,
uppkallad efter byn Cheddar i eng. grevsk. Somerset.

Cheddlt, se Sprängämnen.

Cheer [tfi’o], plur. c h e e r s, eng., leverop,
bifallsrop; munterhet.

Cheeta, se Gepardsläktet.

Chef (fr., av lat. ca’put, huvud), överhuvud;
befälhavare; styresman (inom ämbetsverk,
handelsaffär, fabrik m. m.). Vid svenska
armén nyttjas titeln c. om varje person, som
innehar verkligt befäl över en avdelning, t. ex.
arméfördelnings-, regements-, kompanichef
o. s. v. Befälet över en stab föres av en
stabs-chef. Tillförordnad chef kallas den,
som med chefs myndighet utövar tillfälligt
C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:13:10 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdd/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free