Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chef - Chef-d’œuvre - Chefoo - Chefren - Chefsfartyg - Cheh-kiang - Cheilon - Cheiloschisis - Cheimatobia - Cheiranthus, Cheirantin - Cheirologi - Che-ju el. Chö-ju - Chelard, André Hippolyte Jean Baptiste - Chelčický, Peter (Peter av Chelčic) - Chelicerata - Chelidon - Chelidonium - Chelidonsyra - Chélif - Chelifer cancroides - Chelléenkulturen - Chełm - Chełmno - Chełmoński, Józef - Chelmsford (Essex) - Chelmsford, Frederick Thesiger - Chelmsford, Frederick Augustus Thesiger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
943
Chef-d’æuvre—Chelmsford, F. A. Th.
944
befäl över en avdelning, befälhavare
den, som gör detta utan chefs myndighet. —
Jfr Kommandoflagga. M. B-dt.
Inom örlogsflottan förstås med chef var och
en, som är befälhavare över fartyg. Varje chef
för befälstecken (se d. o.). ö-g.
Om c. inom heraldiken se G i n s t a m.
Chef-d’æuvre [Jä-do^r], fr., mästerverk.
Chefoo [tjifö], eng. skrivform för Chi-fu
(se d. o.).
Chef ren (egypt. Chafre), egyptisk konung av
4:e dynastien, son till Cheops, vars andre
efterträdare han var. Av C. uppfördes den andra av
pyramiderna vid Gize. F. ö. har han ej
efterlämnat några historiska minnen. -st -son.*
Chefsfartyg, fartyg, som för högste
befälhavares, eskaderchefs eller avdelningschefs
befälstecken. Jfr Amiralsskepp.
Cheh-kiang [tfe-], se C h ö - k i a n g.
ChelTon, en av »Greklands sju vise»,
bördig från Sparta. Han påstås ha varit efor
där omkr. 560 f. Kr. Honom tillskrives bl. a.
den bekanta vishetsregeln »känn dig själv»
(grek, gnöthi seauto’n).
Chéiloschlsis, se H a r 1 ä p p.
Chélmatöbia, se Frostfjärilar.
ChéTra’nthus, Cheirantln, se Lackviol.
Chélrologl (av grek, chétr, hand, och lo’gos,
ord), de dövstummas handspråk.
Che-ju [tje-] el. C h ö - j u, kin. namn på ön
Quelpart (se d. o.).
Chelard [JTär], André Hippolyte
Jean Baptist e, fransk kompositör (1789
—1861). Studerade vid konservatoriet i Paris,
sedan i Italien och Tyskland; levde sedan
mest i Tyskland, där hans gedignaste verk,
»Hermannschlacht», 1835 uppfördes i
München; 1836—43 kapellmästare i Weimar, där
han efterträddes av Liszt. T. N.
Chelcicky [^ä’ltj*itskij], Peter (Peter
av C h e 1 c i c), jämte Hus Böhmens mest
originelle och själfulle religiöse tänkare på
1400-talet (omkr. 1390—1460). I sina många på
tjeckiska språket avfattade skrifter, bl. a.
»Postila» (söndagsbetraktelser; omkr. 1434,
utg. 1900—02), »Sief viery» (Trons nät; omkr.
1440, ty. övers. 1924), behandlar han i
gripande, folkliga, konkreta bilder framför allt
motsatsen mellan Gud och världen, gör sig
till tolk för religiös tolerans samt
understryker kristendomens krav på jämlikhet och
broderskap. C. räknas som en av bömiska och
märiska brödernas (se Bömiska
bröder-n a) främste. De ha ock ibland efter honom
kallats Chelcickybröder. A. G-w.
Cheliceräta, se Spindeldjur.
Chèlidon, se Svalor.
Chelidönium, se S k e 1 ö r t.
Chelidönsyra, C7H4O6 , H2O, är
pyrondikar-/CH = C\— CO,H
bonsyra, CO^ pO , H2O, och
före-TH = C<—-C02H
kommer framför allt i skelört {Chelidönium).
Chélif [feliT], flod i Algeriet, rinner från
Sjottområdet genom Tell Atlas till Medelha-
Ord, som saknas under
vet. 650 km lång. Möjliggör
konstbevattning av den bördiga slätten Plaine du C.
Chèlifer cancröFdes, se Bokskorpion.
Chelléenkulturen [Jäleä’-], se P a 1 e o 1
i-tiska perioden.
Chelm [^älm], ry. Cholm, stad i po.
voje-vodskapet Lublin, vid Bugs biflod Ucherka,
53 km ö. om Lublin; 23,221 inv. (1924).
Boskaps- och spannmålshandel. Under 1800-talets
senaste årtionden och åren närmast före
världskrigets utbrott övade ryssarna i
Chelm-området svårt förtryck mot områdets polska
befolkning och särskilt de unierade grekiska
katolikerna där. — Under världskriget föll,
efter österrikarnas seger vid Zamosc, C. 4
sept. 1914 i deras händer men måste kort
därefter utrymmas. Vid centralmakternas stora
offensiv i Polen 1915 på sommaren besattes
C. av Bugarmén 1 aug. Se Polsk-ryska
fronten.
Chelmno føäTmnå], ty. Kulm, stad i n. v.
Polen, vojevodskapet Pomorze (förutv.
Väst-preussen), nära Weichsels högra strand; 10,425
inv. (1921). Järnindustri och boskapshandel.
C. var tyska Västpreussens äldsta stad. 1232
uppförde Tyska riddarna slottet, och C. var
under ordenstiden från 1243 katolskt
biskopssäte. Staden är alltjämt rik på kyrkor. Den
är huvudort i ett bördigt jordbruksdistrikt
(vete och sockerbetor), tyskarnas Kulmerland.
C. tillhörde 1466—1772 Polen, kom vid dess
delning till Preussen och genom
Versailles-freden 1919 åter till Polen.
Chelmohski [^elmå’jnski], J ö z e f, en av
Polens förnämsta djur- och landskapsmålare
(1850—1914). C. har starkt sinne för färg och
komposition och placerar ofta livfulla figurer
i förgrunden av känsligt uppfattade landskap.
Museet i Krakau har bl. a. hans »Czwérka»
(Fyrspann). A. A-t.
Chelmsford [tJVfljmsfod], huvudstad i eng.
grevsk. Essex, 47 km n. ö. om London, vid
Chelmer; 20,761 inv. (1921).
Chelmsford [tje^ljmsfød], Frederick
The-siger, l:e baron C., engelsk jurist av en
urspr. tysk släkt (1794—1878). Vann stort
anseende som advokat, var 1840—58 led. av
underhuset och en av det konservativa
partiets bästa debattörer där, innehade
kron-juristämbeten 1844—46 i Peels andra och
1852 i Derbys första ministär samt var
lordkansler i den andra (1858—59) och den tredje
(1866—68) ministären Derby. Han blev 1858
pär (baron C.). Biogr. i J. B. Atlay, »Lives
of the chancellors» (1908). V. S-g.
Chelmsford [tj*e’(l)msfod], Frederick
Au-gustus Thesiger, 2:e baron C., engelsk
militär (1827—1905), son till F. Thesiger,
1 :e baron C. Blev 1844 officer, utmärkte sig
vid Sevastopols belägring 1855 och under
Na-piers expedition till Abessinien 1867 samt
blev efter långvarig tjänst i Indien
generalmajor 1877. Han blev pär vid faderns död
1878. S. å. utsågs C. till befälhavare över de
brittiska trupperna i Sydafrika. Vid
sulu-C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
