Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chelmsford, Frederick Augustus Thesiger - Chelmsford, Frederick John Napier Thesiger - Chełmza - Chelonethi - Chelonia - Chelsea (London) - Chelsea (Massachusetts) - Cheltenham - Chelydra - Chemin des dames - Cheminée - Chemis - Chemisett - Chemnitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
945
Chelmsford, F. J. N. Th—Chemnitz
946
krigets utbrott (jan. 1879) visade sig C. ha
underskattat suluernas motståndskraft. Efter
nederlaget vid Isandhlwana (jan.)
återkallades han, men innan den utsedde
efterträdaren, Wolseley, hunnit fram, lyckades C. i
grund slå suluerna vid Ulundi (3 juli) och
taga deras konung, Cetewayo, till fånga.
Han blev s. å. generallöjtnant, 1888 general
och avgick 1893 ur aktiv tjänst. V. S-g.
Chelmsford [tje’(l)msfod], Frederick John
Napier Thesiger, 3:e baron och 1 :e
viscount C., vicekonung av Indien (f. 1868), son
till F. A. Th., 2:e baron C. Blev 1893 advokat,
var framstående
medlem av Londons
grev-skapsråd samt
guvernör i Queensland 1905
—09 och i Nya
Syd-Wales 1909—13. C.
efterträdde april 1916
lord Hardinge som
vicekonung av Indien
och visade sig där,
liksom förut i Australien,
som skicklig och
takt-full administratör. Om
hans styrelsetid se I n-
d i e n, historia. C. samverkade förtroligt
med ministern för Indien Montagu vid
genomförandet av vidgad självstyrelse enligt
ett av dem gemensamt uppgjort förslag (»The
Montagu-Chelmsford report» av 22 april 1918),
vilket ledde till »Government of India act»
av 23 dec. 1919. Sina sista ämbetsår i Indien
hade C. att bekämpa en häftig nationalistisk
agitation (jfr Gandhi). Han avgick april
1921, blev då viscount och var jan.—nov. 1924
marinminister i arbetarpartiministären Mac
Donald. V. S-g.
Chelmza [^äTmzja], ty. Kulmsee, stad i n. v.
Polen, vojevodskapet Pomorze (förutv.
Väst-preussen); 10,674 inv. (1921). Sockerindustri.
Chelonèthi, se Klokrypare.
Chelönia. 1. Namn för hela ordningen
sköldpaddor (se d. o.). — 2. Släkte av
havssköld-paddor, även kallat Chelone.
Chelsea [t/eTsi], stadsdel i London, s. om
Kensington, på n. stranden av Thames. I C.
finnas många sjukhus. Det kända C. hospital
är ett ålderdoms- och invalidhem för britt,
soldater, grundat 1682 och uppfört efter plan
av Chr. Wren. Vid C:s ö. gräns ligga
kasernerna C. barracks och västerut botaniska
trädgården (C. physic garden), anlagd 1673. C:s
berömda porslinsfabrik flyttades 1784 till
Derby. Jfr London.
Chelsea [tfeTsi], förstad i n. ö. till Boston
(se d. o.) i Massachusetts, U. S. A.; 43,184 inv.
(1921). Livlig industri.
Cheltenham [tJeTtnom], stad i v. England,
grevsk. Gloucester, vid foten av Coteswold
bilis; 48,444 inv. (1921). Besökes mycket av
kurgäster på grund av sitt milda klimat och
sina hälsobrunnar (upptäckta 1716).
CheTydra, se Alligatorsköldpadda.
Ord, som saknas under
Chemin des dames [/amä’ dä da’m],
»damernas väg», landsväg i fr. dep. Aisne, vilken
givit namnet åt långvariga och häftiga strider
under världskriget. Vägen ligger mellan
floderna Aisne och Ailette (el. Lette) och
framgår från Craonne i ö. till Malmaison i v.
längs höjdryggen av Craonneplatån. Några
av Caesars strider utkämpades här, och 1814
stod här ett slag mellan fransmän och ryssar.
Vägen har fått sitt namn av att den
uppgives vara anlagd (omkr. 1770), för att Ludvig
XV :s döttrar (»les dames de France») skulle
kunna i vagn begiva sig till det vid Ailette
belägna slottet Bove. — Höjdsträckningen,
på vilken C. är anlagd, erhöll sin betydelse
under världskriget, på grund av att tyskarna
efter slaget vid Marne sept. 1914, efter att
ha dragit sig tillbaka, satte sig fast på
sluttningarna n. om Aisne och försvarade denna
terräng mot upprepade anfall. Med slaget
v i d C. avses i allmänhet de strider, som
ut-spunno sig vid den stora franska offensiven
under general Nivelles befäl våren 1917.
Genom denna erövrades större delen av själva
vägen och höjdkammen av fransmännen. Efter
strider i okt. 1917 nådde fransmännen fram
till Ailette. Genom tyskarnas i slutet av maj
1918 företagna offensiv kommo vägen och
höjd-partiet åter i deras händer. C.-terrängen
återtogs av de allierade i okt. 1918. Se Aisne,
sp. 315 jämte karta, samt
Belgisk-franska fronten, sp. 1178 och 1180. M. B-dt.
Cheminée [/omine’], fr., eldstad, kamin,
öppen spis.
Chemls (fr. chemise), linne, linntyg.
Chemise’tt (fr. chemisette),
besparingslin-ning, isättning, löst skjortbröst (»veck»).
Kartskiss över de centrala delarna av Chemnitz.
Chemnitz [käTnnits], stad i fristaten
Sach-sen, förvaltningsområdet C. (2,073 kvkm,
889,102 inv., 1919), vid en liknämnd biflod till
Zwickauer Mulde; 328,900 inv. (1925). Det
centrala läget i sänkan mellan Erzgebirge och
de sachsiska granulithöjderna har gjort C. till
ett viktigt trafikcentrum och framkallat dess
snabba industriella utveckling. C. är
centrum för Sachsens textilindustri (bomulls- och
ylleväverier, spinnerier, färgerier, trikå- och
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
