Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chemnitz - Chemnitz, Bogislaus Philipp von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
947
Chemnitz, B. Ph. von
948
Stadshuset i Chemnitz.
strumpfabriker) och maskinindustri
(lokomotiv, ångmaskiner, sy- och stickmaskiner,
vävstolar); dessutom tillverkning av automobiler,
kemikalier m. m. 1922 hade C. 2,228 fabriker
med 85,628 arbetare. Bland offentliga
byggnader märkas Slotts- och Jacobikyrkorna,
rådhuset, stadsteatern och König-Albert-Museum.
Många läroanstalter, särskilt fackskolor för
hantverk, industri och handel. — C. blev stad
1143 och kom till huset Wettin 1308. Ännu
1871 hade C. blott 68,000 inv. men har genom
industriens uppblomstring och inkorporering
av förstäder blivit Sachsens tredje stad.
Chemnitz [kä’mnits], Bogislaus
Philip p von, tysk-svensk politisk och historisk
författare (1605—78), bror till juristen
Martin C. Studerade i Rostock och Jena, gick i
holländsk krigstjänst och tog kort efter
Gustav Adolfs ankomst till Tyskland 1630
anställning i svenska hären, där han ej nådde
högre än till kaptens grad. Han övergick
småningom helt till politiskt och historiskt
författarskap i svenska regeringens tjänst.
Sannolikt sommaren 1642 begav han sig till
Sverige. C. är författare till den ryktbara
stridsskrift, som på titelbladet bär det trol.
oriktiga tryckåret 1640 och pseudonymen
Hippolithus a lapide. Dess titel är
»De ratione status in imperio nostro
romano-germanico». Detta av Axel Oxenstiernas idéer
inspirerade arbete, som hävdade, att högsta
myndigheten i Tyska riket tillhörde icke
kejsaren utan samlingen av Tysklands furstar
och fria städer, d. v. s. riksdagen, avsåg att
försvara riksständernas av kejsaren bestridda
rätt att representeras vid den påtänkta
fredskongressen. Redan hösten 1642 hade
Oxenstierna givit C. i uppdrag att skriva tyska
krigets historia, och 1644 utnämndes C. till
kunglig svensk historiograf med lön på stat
och tillgång till arkivets akter. Han adlades
1648 jämte sina syskon (skrev sig förut
C h e m n i t i u s), blev 1688 häradshövding i
Askers domsaga och fick 1675 titeln kungligt
hovråd. — C:s stora arbete »Der
könig-lich schwedische in Teutschland geführte
Krieg» påbörjades 1642. Delarna I—II,
omfattande tiden 1630—36, utkommo 1648, resp.
1653; delarna III—IV (tiden juni 1636—juni
1646) anmäldes som färdiga 1668, och
tryckning beslöts men uteblev till följd av
penningbrist. Vid slottsbranden 1697 förlorades
mycket av manuskriptet till del III samt trol.
även en del V, om Wrangels fälttåg, och en
del VI, om krigets slut. Först 1855—59
utgavs, på statens bekostnad, vad som räddats
av C:s manuskript: 1 :a boken av del III
(Banérs fälttåg juni—dec. 1636) och hela del
IV (Torstensons fälttåg 1641—46). Arbetet
Königsplatz i Chemnitz. Från vänster König-AIbert-Museum, stadsteatern och Petrikyrkan.
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
