Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chemnitz, Bogislaus Philipp von - Chemnitz el. Kemnitz, Martin (teolog) - Chemnitz, Martin (rättslärd, 1561—1627) - Chemnitz, Martin (jurist, 1596—1645) - Chemo- - Chemulpho, Tsje-mul-p-ho
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
949
Chemnitz, M___Chemulpho
950
skattas synnerligen högt till följd av det rika,
samvetsgrant använda arkivmaterial, som stod
till författarens förfogande, och enär Axel
Oxenstierna anses ha övervakat utarbetandet
av dess viktigaste partier. Litt.: Monogr. av
Frieda Gallati (1902; recension i Hist. Tidskr.
1903 av P. Sondén). V. S-g.
Chemnitz [kä’mnits] el. K e m n i t z, M a
r-t i n, en av 1500-talets mest betydande luterska
teologer (1522—86). Studerade i Magdeburg
och Frankfurt a. d. Oder och från 1545 i
Wit-tenberg, där han genom matematiska studier
fördes in på astrologi ska spekulationer, genom
vilka han vann inflytelserika gynnare. Först
senare, när han insett astrologiens
värdelöshet, vände han sig till teologiens studium,
men då så grundligt, att han blev en av sin
samtids lärdaste och mångsidigaste teologer.
C. blev 1554 koadjutor vid superintendenten
Mörlins sida i Braunschweig och 1567 dennes
efterträdare — en frukt av deras samarbete
är »Corpus doctrinæ prutenicum», som inom
preussiska landskyrkan vann symboliskt
anseende. C:s verksamhet sträckte sig långt
utanför den ämbetspost han till sin död
innehade i Braunschweig. Så ledde han 1568 och
följ, år reformationsverkets genomförande i
Braunschweig-Wolfenbüttel och hade största
förtjänsten av universitetets i Helmstädt
upprättande 1576. Framför allt är hans namn
fäst vid det »endräktsverk», som
utmynnade i konkordiejormelns uppställande
(1577) och konkordiebokens antagande
såsom bekännelse-»korpus» (1580) av de flesta
tyska landskyrkorna. Under tio år ägnade C.
Ord, som saknas under
jämte Jakob Andrea (se d. o.) under
mångahanda konflikter det mesta av sina krafter
åt detta arbete, till vilket den
mellanställning han intog mellan Melanchthons skola
och de stränga luteranerna gjorde honom
särskilt ägnad. Dock framträda de
melanch-thonska traditionerna vida starkare i C:s
förarbeten än i den slutliga redaktionen. Mot
»kryptokalvinismen» skrev han »Repetitio
sanæ doctrinæ de vera præsentia corporis et
sanguinis Domini in cæna» (1561), mot Brenz
och württembergarna »De duabus naturis in
Christo» (1570). Framför allt var han
föregångsman i polemiken mot katolicismen. Mot
jesuiternas angrepp på protestantismen
riktade han ett motangrepp i »Theologiæ
jesuita-rum præcipua capita» (1562), och den strid,
som blossade upp om denna lilla skrift, gav
anledning till hans största arbete, »Examen
concilii tridentini» (4 dir, 1565—73), som är
ej blott hans utan hela tidsålderns yppersta
polemiska verk. I positiv form nedlade C. sin
dogmatiska åskådning i sina »Loci theologici»
(utg. efter hans död, 1591), framvuxna ur
föreläsningar över Melanchthons »loci» men
av självständig betydelse. — Litt.: Hachfeld,
»M. C. nach seinem Leben und Wirken»
(1867). E.Bg.
Chemnitz [kä’mnits], Martin, tysk
rätts-lärd (1561—1627), den föregåendes son. Blev
1601 jur. professor i Rostock, var 1603—19
geheimeråd och kansler hos hertigen av
Pommern och till sist kansler hos hertig Fredrik
av Holstein-Gottorp. Från 1617 tyckes han
ha lämnat Axel Oxenstierna rapporter om
det politiska läget i Nordtyskland. V. S-g.
Chemnitz [kä’mnits], Martin, tysk jurist
(1596—1645), den föreg:s son, bror till B. Ph.
von C. 1626 bisittare i slesvig-holsteinska
domstolen, började C. 1630 sin diplomatiska
bana som Gustav Adolfs agent vid
kurfurstedagen i Regensburg. C. verkade vid hovet i
Dresden och vid Leipzigkonventet ivrigt för
de evangeliska kurfurstarnas anslutning till
Gustav Adolf, sändes hösten 1631 av honom
till Nürnberg och verkade därpå som svensk
kommissarie i Franken, tills han efter
Regensburgs erövring förordnades till svensk
resident i nämnda stad. Några år senare trädde
han i fransk tjänst men blev tillfångatagen i
Westfalen av de kejserlige. Först 1640 frigavs
han och verkade sedan till sin död för svenska
intressen i Holstein, Westfalen och Schlesien.
Chemo- i sammansättningar, se K e m o-.
Chemulpho [tje ], Tsje-mul-p-ho (jap.
Jinsen el. Ninsen), stad på Koreas v. kust, vid
Gula havet, på en utskjutande udde; 39,999
inv. (1921), varav 12,095 japaner. Hamnstad
till Söul, dit järnväg leder (40 km). Hamnen
utmärkt men svårtillgänglig på grund av
tidvattnets stora amplitud (11,3 m); fartygen
lasta i en modern dockanläggning. Anlöpande
tonnage 535,396 ton (1920). Traktathamn
sedan 1881. På redden vid C. stod 1894 ett
sjöslag mellan kineser och japaner; i C. land-
C. torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
