Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chénier, Marie Joseph de - Chenille - Chen-kiang el. Chin-kiang - Chenonceaux - Chenopodiaceae - Chenopodium - Cheops el. Chufu - Cheperer - Cheperi - Chepping Wycombe, High Wycombe - Chepstow - Chequers, The - Cher - Cherbourg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
953
Chenille—Cherbourg
954
Slottet Chenonceaux.
satiren »Épitre sur la calomnie» (1795) mot
dem, som beskyllt honom för att ha varit
delaktig i broderns död.
Som medlem av
konventet sökte C.
gynna undervisning och
konst. 1802 blev han
medlem av Franska
akademien och skrev
1808 »Tableau
histo-rique de 1’état et des
progrès de la
littéra-ture frangaise depuis
1789» (6:e uppl. 1834).
Hans »Oeuvres
com-plètes» utg. 1824—26
(8 bd). Jfr Lieby, »Étude sur le théätre de
M. J. C.» (1902).
Chenille [Jnij], fr., se S n i 1 j.
Chen-kiang [tjen-] el. C h i n - k i a n g,
blomstrande handels- och industristad i Kina,
belägen vid Kejsarkanalen och Yang-tsr-kiang.
Omkr. 100,000 inv. Fördragshamn sedan 1861.
Chenoneeaux [Jonåså’], by i franska depart.
Indre-et-Loire, 30 km ö. om Tours. På en
holme i Cher ligger i en vacker park slottet
C., delvis byggt på valv över floden, ett av
den franska renässansens ståtligaste
byggnadsverk. Det påbörjades 1515 och har
tillhört bl. a. Frans I, Diana av Poitiers och
Katarina av Medici. Restaurerat 1870—88.
Chenopodiäceae, se M å 11 v äx t e r.
Chenopödium, se Mållsläktet.
Cheops [ke-] el. C h u f u, egyptisk konung,
den andre av härskarna tillhörande 4:e
dynastien, var enligt Manetho konung i 63 år, enligt
Herodotos i 50 år; fragment av Turinpapyren
sätta hans regenttid till 23 år, vilket är
sannolikast. Inskrifter från C:s tid låta honom
Iramstå såsom en tapper, dådkraftig härskare.
Liksom sin föregångare Snofru kämpade han
framgångsrikt på Sinaihalvön, och på en av
klipptavlorna där (i wadi Maghara) möta vi
honom såsom segerherre, med ena handen
hållande en knäböjande fånge i håret och med den
andra lyftande svärdet för att avhugga hans
huvud. — C. anses ha uppfört den s. k. C h
e-Ord, som saknas under
opspyramiden i Gize, trol. det största
byggnadsverk, som funnits i världen (se
vidare Pyramid). -st -son.*
Cheperer, fornegyptiskt namn på en
skal-baggsart, skarabén (Ateuchus sacer). Denna
ansågs helig och betraktades som en sinnebild
av solguden. Som hieroglyftecken återgav
skarabén verbet cheper, »vara, bliva,
uppstå», och till följd härav kom den även att
uppfattas som en symbol för uppståndelsen.
Amuletter i skarabéform voro mycket
omtyckta, och särskilt lät man sådana medfölja
den döde. Jfr Cheper i. E. P-s.
Cheperi, egyptisk solgud, som särskilt
symboliserar morgonsolen. Jfr Cheperer.
Chepping Wycombe [tjVpiq mTkem], även
High Wycombe, stad i mellersta
England, grevsk. Buckingham; 21,952 inv. (1921).
Pappers- och möbeltillverkning.
Chepstow [tJVpståu], hamnstad i v.
England, grevsk. Monmouth, vid Wye, nära dess
utlopp i Severn; 5,144 inv. (1921). Stort
skeppsvarv, uppfört under världskriget;
medeltida borgruin på en klippbrant vid Wye.
Vid C. stiger vattnet vid flodtid 15—16 m.
Chequers, The [öo tje’kez], eng., slott i
Buckinghamshire, England. Byggdes 1565 av sir
William Hawtrey, restaurerades 1909 och
följande år pietetsfullt av sir Arthur (sedermera
lord) Lee och skänktes av honom 1917 till
staten för att tjäna till lantresidens åt
Englands premiärministrar. Flera viktiga
politiska sammanträffanden ha där ägt rum
under åren efter världskrigets slut.
Cher [Jär]. 1. Flod i mellersta Frankrike,
upprinner i Centralmassivet (Franc
Alleud-platån), flyter åt n. och v. genom Berry
och utfaller i Loire nedom Tours; längd 350
km. C. och bifloden Yèvre följas av Canal du
Berry. — 2. Departement i mellersta
Frankrike omkring floden C., med östgräns längs
Loire och Allier; 7,304 kvkm, 304,800 inv.
(1921); huvudstad Bourges. Omfattar ö. delen
av landskapet Berry; n. ö. delen kuperad, f. ö.
vågig slättmark. Huvudnäring: jordbruk.
Cherbourg [Järbö’r], stad och örlogshamn
i norra Frankrike vid Engelska kanalen,
de-C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
