Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cherbourg - Cherbuliez, Victor - Cherbury, Herbert of - Cherchel - Cheren, Keren - Chéret, Jules
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
955
Cherbuliez—Chéret
956
Utsikt över Cherbourg.
part. Manche, på n. kusten av halvön
Coten-tin; 38,281 inv. (1921). Delas genom floden
Divette i en östlig, modern stadsdel och en
västlig, äldre med trånga gator; i den senare
rådhuset och Trinitékyrkan. I n. v. bildar
örlogshamnen med verkstäder och kaserner en
tredje stadsdel. Divettes mynning har
förvandlats till handelshamn (6—13 m djup). Redden
skyddas av en storslagen, befäst vågbrytare
(3,700 m lång). Anlöpningshamn och
kolstation för flera transatlantiska linjer genom
Engelska kanalen; direkt förbindelse med
Förenta staterna, Kanada och Brasilien.
An-löptes 1923 av 634 postångare om 7,296,989
ton; en del av kontinentens amerikapost går
över C. Viktig emigrationshamn;
överfartsort till Southampton. Viktigaste
industriföretaget är marinens anläggningar; dessutom
gjuterier, repslagerier m. m. Import av
spannmål, trä och kol; export av
lantbruksprodukter. S. om staden löper en kedja av starka
fort. De första befästningarna anlades av
Vauban men förstördes 1758 av engelsmännen.
Den nuv. örlogshamnen påbörjades under
Napoleon I och blev fullt färdig först 1858.
Cherbuliez [Järbylie’], Victor, fransk
romanförfattare, kritiker (1829—99), bördig
från Genève. C.
na-turaliserades 1880
som fransman. Bland
hans romaner äro de
förnämsta »Le comte
Kostia» (1863; sv.
övers. 1872),
»L’aven-ture de Ladislas
Bol-ski» (1869; sv. övers,
s. å.) och »La vocation
du comte Ghislain»
(1888). Stort
inflytande fick C. framför allt
som spirituell och
Ord, som saknas under
mångkunnig essäist. Såsom romanförfattare
tillhör han de romantiska epigonerna; han
skildrar gärna kosmopolitiska seder och
excentriska figurer, men hans psykologi är
i regel konventionell och ytlig som
Oc-tave Feuillets, med vilken han på sin tid
tävlade om den mondäna publikens gunst.
Liksom de flesta franska författare av
schweizisk börd har C. gärna gjort sig till
förespråkare för »europeiska» idéer och har
bl. a. skrivit uppmärksammade böcker om
tyska förhållanden. Kj.S-g.
Cherbury [tJ5’beri], Herbert of, se
Herbert.
Cherchel [JärJäT], stad i Algeriet, vid
medelhavskusten, 80 km s. s. v. om Alger; 11,942
inv. (1921). C. var residens för konung Juba
av Mauretanien och kallades av honom till
Caesars ära Caesarea; dess urspr. kartagiska
namn var lol. Ruiner av tempel, teatrar,
termer m. m.
Grävningar ha i C. företagits av Waille
men icke kunnat föras vidare, då den moderna
staden till stor del täcker den gamla. Vid
hamnen ha moderna anläggningar förstört
resterna av den gamla arsenalen och
flott-magasinerna. Litt.: Waille, »De Caesareae
monumentis quae supersunt» (1891); S. Gsell,
»Les monuments antiques de 1’Algérie» (1913)
och »Histoire ancienne de 1’Afrique du Nord»
(del 2 1917, del 4 1920).
Cheren, K e r e n, stad i ital. kolonien
Erit-rea, Östafrika, vid en gammal karavanväg,
110 km v. om Massaua, från vilken stad
järnvägen över Asmara är utsträckt till C.
Evangeliska fosterlandsstiftelsen har
missionssta-tion i C. sedan 1914.
Chéret [Jerä’], J u 1 e s, fransk målare (f..
1836). Var i sin ungdom tecknare och
lito-graf, vistades någon tid i England och
uppsatte därefter i Paris ett litografiskt tryckeri..
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
