Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chéret, Jules - Cheribon, Tsjiribon - Chermes - Cherokeser - Cherrapunji - Cherso - Cherson - Chersonesus - Cherub, Cherubim - Cherubini, Luigi Carlo Zenobio Salvatore Maria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
957
Cheribon—Cherubini
958
Han fick sin specialitet som den konstnärliga
affischens om icke upptäckare så förnyare.
Han tecknade egenhändigt på litografisk sten
en stor mängd affischer för teatrar,
danslokaler, varuhus, utställningar av olika slag. Hans
affischer bröto väg för en ny konstart: det
moderna måleriet, lämpat för gatudekoration.
I sina affischer förhärligade han den moderna
parisiskan, som han framställer piruetterande
eller svävande i rymden, behagfull, lockande,
pikant, excentrisk och extravagant. Typen
var ny och varierades i otaliga nyanser och
i teatralisk belysning med djärva, fantastiska,
flammande och sprakande färger i effektfulla
brytningar, med dekorativ smak och säkerhet.
Vid sidan av sitt affischmåleri har han
tecknat kartonger till gobelänger och har utfört
pastell- och akvarellmålningar, även flera
rumsinredningar. En serie dylika, fantasier
över ämnet »Les plaisirs», utfördes 1900 och
dekorerar en sal i Hötel de ville i Paris. Jfr
art. Affisch (med plansch). G-g N.
Cheribon [tfe’-], Tsjiribon, residentskap
på v. Javas n. kust; 5,606 kvkm, 1,711,778
inv. (1920), till stor del muhammedaner. I n. v.
bördigt lågland med ris- och sockerodling, i
s. ö. Tjerimai m. fl. vulkaner; på deras
sluttningar te-, indigo- och kaffeplantager. På
kusten huvudstaden Cheribon (33,051 inv.),
öppen redd; export av socker och kaffe.
Che’rmes, se B a r r 1 ö s s.
Cherokeser [tje-], nordamerikansk
indianstam av irokesernas familj. C. bebodde urspr.
s. Alleghanybergen. Efter växlande öden ha
de nu funnit en lugn tillvaro i Oklahoma. C.
äro bland de mest kultiverade av alla
indianstammar; de ha t. o. m. eget skriftspråk. När
c. stodo på höjden av utveckling, funno de
guld i sitt land. Då uppstod en stark
agitation för att få bort dem från deras gamla
områden, och efter flera års kamp, under
ledning av sin store hövding John Ross, fingo c.
underkasta sig (1835), sälja sin jord samt
lämna sitt land. Under den långa vandringen
till nya hemvist, vintern 1838—39, förgicks
en fjärdedel av stammen. Trots sina
olycksöden synes den cherokesiska stammen ej vara
i utdöende. Av c. bo ännu 2,581 kvar i västra
Nord-Carolina, i en del av stammens
ursprungliga område. I Oklahoma finnas 36,452
oblandade c. (1924). C. V. H-n ; S. L.
Cherrapunji [tj*erapö’nji], by i ö. Främre
Indien, prov. Assam, innanför Bengaliska
viken, på s. sluttningen av Khasi hills; 1,398
m ö. h. Är bekant för sin enorma nederbörd:
årsmedeltalet för 39 år utgör 11,63 m, varav
under regntiden 10,05 m. Stora årsvariationer:
23,27 m 1861; 7,69 m 1891.
Cherso [kä’rså], kroat. Cres, ö i Adriatiska
havet, närmast s. ö. om Istrien; 400 kvkm,
8,147 inv. (1921). Tillhörde före 1919
Österrike, ingår nu i ital. prov. Pola. Bildar
fortsättning på Istriens karstberg; högsta punkt
Monte Syss (638 m ö. h.). Odling av vin och
oliver; fiske. Huvudort C. (omkr. 4,500 inv.).
Ord, som saknas under
Cherson, stad i Ukraina och tidigare
huvudstad i f. d. guvernementet C., 30 km från
Dnjeprs mynning och på dess högra höga
strand. Ändpunkt för järnvägen Nikolajev—C.
Stora kvarnar och betydande
spannmålshandel; tobaksfabriker, talg- och tvålkokerier.
Sjöfarten lider av hamnens igensandning.
74,703 inv. (1920), varav Va judar. — Anlädes
av Potemkin 1778. C. besattes av tyskarna
1918 samt av fransmän och greker 1919 men
återerövrades av sovjetarmén.
Chersonésus [kär-], lat. (av grek,
cherso’-nesos, halvö), under antiken namn på flera
halvöar, uddar och städer. — C. au’rea, »den
gyllene» — Malackahalvön. — C. ci’mbrica
= Jylland, som till omkr. 120 f. Kr. beboddes
av cimbrer. — C. täu’rica = Krim. Dess v.
del kallades även C. heracleötica, emedan
utvandrare från Herakleia i Bitynien slagit sig
ned där. Vid nuv. Balaklava låg en stad C.,
som förstördes av skyterna men senare
återuppstod i närheten och under medeltiden var
en blomstrande handelsstad. Över dess ruiner
byggdes Sevastopol. — C. thräcica =
Galli-polihalvön.
Cherüb, Cherublm, se Kerub.
Cherubi’ni [ke-], Luigi Carlo Zenobio
Salvatore Maria, italiensk tonsättare (1760
•—1842). Erhöll sin första utbildning i
födelsestaden, Florens, sedan i Venezia av Sarti;
debuterade som
operakompositör 1780 i
Li-vorno, 1784—88 i
London, sedan i Paris, där
hans operor vunno allt
större erkännande:
»Démophoon» (1788),
»Lodoiska» (1791),
»Élisa»» (1794),
»Mé-dée» (1797) och
slutligen hans främsta
verk, »Les deux
jour-nées» (1800;
»Vattendragaren», Stockholm
1803). De sedan följande voro betydligt svagare.
Under Napoleons glanstid kunde C. ej göra sig
gällande, emedan han ådragit sig kejsarens
ovilja. Efter Napoleons fall blev han däremot
överintendent för musiken och intog en ledande
ställning. Han ägnade sig sedan
företrädesvis åt kyrkomusik och skrev sina berömda
rekviem i c moll (1817) och D dur (1836) samt
kröningsmässan. På äldre dagar sysslade han
även med kammarmusik och utgav på
1830-talet 5 stråkkvartetter och en kvintett. C.,
som var en betydande pedagog, mottog 1822
den ansvarsfulla posten som ledare för
kon-servatoriet. Han lyckades göra detta till en
mönsteranstalt med europeiskt anseende. TillSu
m. Halévy utgav han 1835 en »Méthode de
contrepoint et de fugue» (sv. övers, av Drake
i Mus. akad:s handl.). Han kvarstod som
direktör till sin död. — Som kompositör förenar
C. den italienska stilens alla förtjänster,
klarhet och melodiositet, med tysk gedigenhet och
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
