Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chesnelong, Pierre Charles - Chesney, Francis Rawdon - Chesney, sir George Tomkyns - Chessylit - Chester (England) - Chester (Pennsylvania) - Chesterfield - Chesterfield, Philip Dormer Stanhope
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
961
Chesney—Chesterfield
962
och den senares sluthesked gavs 27 okt. i
form av ett brev till C. (se C hambo rd).
C. var en ivrig och outtröttligt verksam
katolik, ställde sig i spetsen för den klerikala
agitationen, presiderade i katolska
arbetarföreningar o. s. v. Han valdes 1875 till
livs-tidssenator. C. har skrivit »La campagne
monarchique d’octobre 1873» (1895). Jfr G.
Hanotaux, »Histoire de la France
contempo-raine, 1871—1900», II (1904). V. S-g.
Chesney [tje’sni el. tje’zni], Francis
R a w d o n, brittisk militär och
upptäcktsresande (1789—1872). 1830 bevisade C.
möjligheten av en kanal genom Sueznäset och
föreslog följ, år en ny väg till Indien längs
Eufrat. 1835—37 ledde han en brittisk
expedition, som transporterade två ångare från
Antiokiabukten till Biredschik vid Eufrat, där
båtarna hopsattes; den ena nådde 1836 flodens
mynning. Efter militär tjänstgöring i Indien
och Kina ledde C. 1856 en kommission, som
undersökte möjligheten av en järnväg från
Antiokiabukten till Eufrat. Resultatet av
undersökningen blev gynnsamt, men av hänsyn
till Napoleon III lät Palmerston planen falla.
C., som 1868 blev general, skrev om sina resor
och planer flera arbeten, bl. a. »Narrative of
the Euphrates expedition 1835—37» (1868).
»Life of C., by his wife and daughter»
utgavs 1885 av S. Lane-Poole (2:a uppl. 1893).
Chesney [tJWsni el. tje’zni], sir George
T o m k y n s, engelsk militär (1830—95),
brorson till F. R. C. Tillhörde 1848—91 indiska
armén, förestod 1871—80 en teknisk högskola
vid Cooper’s hill utanför London för
utbildning av indiska ingenjörer och var 1886—91
militär medlem av generalguvernörens råd.
1892 blev han general och s. å. led. av
underhuset. Mycket använd var hans
administrativa handbok »Indian polity» (1868; flera
uppl.). Den anonyma propagandaskriften »The
battle of Dorking» (1871), en populär
skildring av en tänkt fientlig invasion av
Brittiska öar na, bidrog kraftigt att öka intresset
för det frivilliga lokalförsvaret. V. S-g.
Chessyllt, dets. som kopparlasur (se d. o.).
Chester [tje’sto]. 1. Grevskap i England,
se Cheshire. — 2. Huvudstad i eng. grevsk.
C. och county horough vid Dee, 8 km ovan
dess estuarium; 40,794 inv. (1921).
Biskopssäte. Betydande järnvägsknut. Från C. är
floden Dee kanaliserad till mynningen.
Industrien omfattar järngjuterier, garverier,
tobaksfabriker m. m.
C. är en av Englands äldsta städer. Om
det befästa ståndkvarter, castrum, som en
romersk legion där hade, erinra stadens namn
såväl som den inre, av en i den romerska
vallens sträckning anlagd ringmur omgivna
stadens planform och läget av dess viktigaste
gator. Rester av romerska byggnader finnas.
Ett fyrkantigt torn är enda återstoden av det
slott, som här uppfördes eller ombyggdes på
Vilhelm Erövrarens tid. Bland
medeltidsmin-nen märkes f. ö. den ansenliga katedralen, i
likhet med de flesta andra äldre byggnader i
C. uppförd av den i trakten brutna röda
sandstenen. C. har talrika korsvirkeshus från
medeltidens slut och den nyare tidens början.
Längs huvudgatorna genomdragas dessa hus
på långa sträckor av svalgångar, som bilda
täckta trottoarer en trappa över gatans nivå
(»the rows»; se bild 19 vid art. Bostad).
C. var under många århundraden en
huvudfästning mot Wales samt under
inbördeskrigen på 1640-talet rojalisternas förnämsta
stödjepunkt; efter flerårig belägring uppgavs
det åt parlamentshären i febr. 1647.
Chester [tje^te], stad i Pennsylvania, U.
S. A., vid Delaware, mellan Filadelfia och
Wilmington; 58,030 inv. (1920). Skeppsvarv.
Livlig industri (maskin-, trävaru-, järn- och
stål- m. m.). C. är statens äldsta stad.
Grundlädes 1643 av svenskar och kallades först
Upland. Jfr Nya Sverige.
Chesterfield [tJVstefild], stad i eng. grevsk.
Derby, vid Rother och C.-kanalen (till Trent;
74 km), 17 km s. om Sheffield; 61,236 inv.
(1921). Tillverkning av siden, spetsar,
lervaror och maskiner. Omgivningen är rik på
kol, järn och olja.
Chesterfield [tJVsteflld], Philip
Dor-mer Stanhop e, 4:e earl av C., engelsk
politiker, författare (1694—1773). Blev 1714
led. av underhuset och tog 1726 efter fadern
som earl C. säte i
överhuset. Han var 1728—
32 ambassadör i Haag
och skötte skickligt de
förhandlingar, som
ledde till Wienalliansen
1731 om garanti för
pragmatiska
sanktionen. C. var
överhovmarskalk hos Georg II
1727—33, ledde därpå
oppositionen i
överhuset och gjorde allt för
att störta Walpole.
Även efter Walpoles fall 1742 stod C. i
opposition och angrep regeringen i elaka broschyrer
och artiklar. 1744 medlem av Pelhams ministär,
lyckades han på en ny ambassad till Holland
vinna dess kraftiga deltagande i österrikiska
tronföljdskriget. Han blev s. å. lordlöjtnant
på Irland (till 1746), var 1746—48
statssekreterare men avgick efter konflikter inom
kabinettet, lämnade det politiska livet och ägnade
sig åt studier och författarskap. — C. var en
glänsande men ytlig begåvning, god talare och
skicklig ämbetsman men hängav sig lidelsefullt
åt högt spel. I samtal och skrifter var han en
kvick epigrammatiker. Hans rykte vilar på
»Letters to his son» (2 bd, 1774; ånyo utg.
flera gånger, senast av Strachey i 3 bd 1901),
en samling brev till hans naturlige son Philip
Stanhope (d. 1768) om världsmannaklok
levnadskonst. Med elegant stil och träffande
observationsförmåga förenar han, ofta cyniskt
öppenhjärtig, sin tids ytliga och själviska
moralupp
IV. 31
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
