Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chile - Läge, höjdförhållanden och vattendrag - Geologi - Klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
989
Chile (Geologi—Klimat)
990
stora ö. om Anderna belägna sjöarna, av
vilka några helt eller delvis tillhöra C. Denna
sjöregion utmärkes av storslagen skönhet
(»chilenska Schweiz»). Mellersta C. är
fattigt på sjöar; först i södra delen av
längs-dalen uppträda större dylika (Lago Ranco,
Lago Llanquihue). Geografiskt märkliga äro
de genom landsänkning till havsarmar
förvandlade Otway- och Skyringvattnen i
Syd-patagonien, vilka genom trånga, flodliknande
sund stå i förbindelse med havet.
Geologi. Grundmassan av Anderna i C.
bildas av äldre eruptiver och starkt
uppveckade mesozoiska avlagringar, men även yngre
eruptiver ha stor betydelse, åtminstone ned
till 45° (Centralkordillerans andesiter och
ba-salter). Den patagonisk-eldsländska
huvudkedjan består till sin övervägande del av
mesozoiska bildningar. Kustbergen, som äro äldre
än Centralkordilleran, uppbyggas i n.
mestadels av urberg, graniter och skiffrar, de senare
tilltagande mot s. och bildande huvudmassan
av berggrunden ned till Penasbukten. Här
vidtaga åter äldre graniter, vilka så gott
som ensamma bilda den
patagonisk-eldsländska skärgården. Vid kustbergens fot finnas
mångenstädes tertiära lager, viktiga genom
förekomsten av goda brunkol (särskilt prov.
Concepciön och Arauco). Innanför kustbergen
i prov. Tarapacä och Antofagasta ligga de
berömda lagren av natronsalpeter. Längsdalens
botten är utfylld av lösa kvartära
avlagringar. I s. vidtager ö. om Anderna
Patagoniens och Eldslandets tertiär; istidsavlagringar
ha här dämt upp flertalet av dalsystemen och
tvungit deras vattendrag att söka sig avlopp
till Stilla havet. Se Anderna och
Sydamerika, geologi.
Klimat. Till följd av landets ofantliga
utsträckning i n. och s. bjuder klimatet på de
mest skilda typer. Nordchile tillhör det
ekva-toriala ökenbältet: temperaturen är
emellertid tack vare den kalla kustströmmen icke
hög och skillnaden mellan årets varmaste och
kallaste månad blott omkr. 5°. Ingen del av
C. är tropisk till sin natur. Innanför
kustbergen råda mera kontinentala förhållanden,
och vinterkölden är i högfjällen mycket
betydande. Vid kusten är medeltemperaturen i
Arica omkr. 19°, Iquique 18,5°, Caldera omkr.
16°. Dessa trakter äro så gott som alldeles
regnlösa, men dimmor tillföra dock även
kustzonen någon fuktighet. Innanför det absolut
torra salpeterbältet uppträda, ehuru högst
nyckfullt, häftiga sommarregn. Området
mellan 30° och 37° har varma, torra somrar
(års-mediet 12—14°) och utpräglade vinterregn
(Coquimbo 135, Valparaiso 500, Concepciön
1,300 mm). I Anderna uppträda lokalt
betydande jöklar. Den tredje zonen har regn alla
årstider och sträcker sig till Kap Hoorn.
Somrarna äro svala, vintrarna milda (årsmediet
i Valdivia 11,5°, på Evangelistasöarna 6,5°).
Nederbörden är stor: Valdivia 2,700, Melinca
3,300, Evangelistas 3,000 mm. Snögränsen
Ord, som saknas under
CHILE
Skala 1:24000000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
