Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cimabue (Cenni di Pepo) - Cimaise - Cimarosa, Domenico - Cimbex - Cimbrer (Kimbrer) - Cimbrishamn - Cimbriska halvön - Cimex lectularius - Cimiez - Cimino, Monte - Cimmerier - Cimone, Monte - Cinchona - Cincinnati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1085
Cimaise—Cincinnati
1086
Giotto uppträdde som nydanare, äger i sina
arbeten en stark och värdig monumental
hållning, förenad med kraftfull plastisk behandling
av formen och med själfullt och ädelt uttryck.
Jfr O. Sirén, »Toskanska målare på
tolvhundratalet» (1922; med uppgifter om äldre
litteratur). H. W-n.
Cimaise [simä’z], fr. (grek. kyma’tion, »liten
bölja»), i antik och antikiserande
byggnads-och dekorationskonst namn på den översta,
krönande lis+en i en kransgesims (jfr K o-
■ lonnordningar). — C
i-m a is ep ro f il, en stigande
karnisprofil (se K a r n i s),
vars nedre del är konvex, den
övre konkav (jfr vidstående
bild). — Vid tavelutställning-
ar nyttjas ordet c. för att beteckna
väggpanelens avslutande list; att en tavla får
»plats på cimaisen» betyder alltså, att den
hänges i understa raden.
Cimarosa [tjimarå’za], D o m e n i c o,
italiensk operakompositör (1749—1801), elev av
Sacchini och Piccini i Neapel. Debuterade
som tonsättare 1772 och vann sedan
ryktbarhet såväl söder som norr om Alperna,
vistades 1789—92 i Petersburg, sedan i Wien, där
hans främsta verk, »Il matrimonio segreto»,
1792 hade sin premiär (»Det hemliga
äktenskapet», Sthlm 1800); året därpå var han
redan åter i Neapel, där han gav flera
operor, vilka även uppfördes på de flesta större
scener. Av hans verk äro, förutom det
ovannämnda, »L’italiana in Londra» (1779;
»Italienskan i London», Sthlm 1795) och
»L’im-presario in angustie» (1786;
»Teaterdirektören», Sthlm 1799) de berömdaste. C. är den
främste representanten för opera-buffan, och
hans »Il matrimonio» nämnes ännu ofta i
rang med Mozarts odödliga »Figaros bröllop».
Jämte operor skrev han mässor, oratorier och
kantater. T. N.
CiTnbex, se Bladsteklar.
Ci’mbrer (K i m b r e r), ett germanskt folk,
under forntiden bosatt på »cimbriska halvön»
(Chersonesus cimbrica, nuv. Jylland). Omkr.
120 f. Kr. utvandrade på grund av
översvämningar större delen av dem mot söder. Efter
sammanstötningar med bojerna m. fl.
stammar visade de sig 113 f. Kr. i Noricum (nuv.
Steiermark och Kärnten), drogo sig på
romersk uppmaning tillbaka men blevo vid
Noreia försåtligt överfallna av romarna, vilka
emellertid ledo ett blodigt nederlag. Vägen
till Italien stod nu öppen, men c. vände sig
mot Gallien. Där slogo de 109 f. Kr. i grund
en romersk här. 107 förlorade romarna ånyo
en drabbning mot deras bundsförvanter,
tigu-rinerna. För år 105 planerades ett infall i
Italien. Vid Khöne stötte c. på tre romerska
härar. Oenigheten mellan dessas
överbefälhavare hindrade en planmässig samverkan dem
emellan. Sålunda slogo c. först legaten
Mar-cus Aurelius Scaurus och därefter, vid
Arau-sio (Orange), prokonsuln Quintus Servilius
Ord, som saknas under
Caepio och konsuln Gnaeus Mallius Maximus.
Nu uppstod en panisk skräck i Rom (terror
cimbricus blev sedan ett ordspråk). I sin nöd
uppdrog man, mot gällande lag, fyra år å rad
(104—101) konsulatet och överbefälet åt
lu-gurthas besegrare, Marius. Emellertid hade c.
vänt sig till Spanien, därifrån 103 åter till
Gallien, som de i förening med teutonerna, en
annan germansk folkstam, utplundrade.
Marius stod 102 vid Rhöne, färdig att möta
teuto-ner och ambroner, som västerifrån skulle
intränga i Italien, medan c. och tiguriner togo
vägen över Noricum. Vid Aquae Sextiae (Aix
i Provence) vann Marius i två drabbningar
fullständig seger. Bland fångarna var
teutoner-nas konung, Teutobod. Emellertid hade c.
inträngt i n. Italien. Dit tågade Marius och
förenade sig med konsuln Catulus, varefter c.
fullständigt besegrades på Raudiska fälten vid
Vercellae 101 f. Kr. Kvinnorna dödade sig
själva och sina späda barn. Därmed var denna
folkstam förintad. Men på Jyllands
nordligaste spets bibehöll sig ännu under 1 :a årh.
e. Kr. en ringa kvarleva; i Himmerland (se
d. o.) torde namnet fortleva. — C. skildras
som resliga krigare med blont hår och blå
ögon. Med hären följde kvinnor och barn på
vagnar, även åldriga, vitklädda prästinnor,
som offrade krigsfångarna och av blodets
beskaffenhet spådde tillkommande ting. H. Sgn.
Cimbrishamn, föråldrad namnform för
Simrishamn (se d. o.).
Cimbriska halvön, se C i m b r e r.
Clmex lectulärius, se Vägglus.
Cimiez [simiä’s], förstad till Nizza (se d. o.).
Cimino [tfimfnå], Monte C., bergstopp i
mellersta Italien, prov. Roma, nära Viterbo;
1,056 m ö. h. Består av trakyt; vacker
utsikt över kampagnan.
Cimmerier (lat. Cimme’rii, grek. kimme’rioi).
1. Mytologiskt folk, enl. Homeros
(»Odys-séen» XI: 14) boende i väster vid Okeanos
i mörker och töcken, enl. senare sagor vid
Avernosjön. — 2. Trakisk folkstam vid
nordkusten av Svarta havet; inträngde under
700-talet f. Kr. i Mindre Asien och kuvades omkr.
600 f. Kr. av lyderna. Med c. torde ej Krim
(osman. Kyrum) sammanhänga. H. Sgn.
Cimone [tj*imå’ne], Monte C., bergstopp
i Apenninerna (se d. o.).
Cinchöna, se Kinaträd.
Cincinnati [sinsinä’ti], stad i Ohio, U. S. A.,
på 39° 7’ n. br. och 84° 30’ v. Igd, med 401,247
inv. (1920), därav 30,079 negrer; beräknad
folkmängd 1924 413,000 inv. C. ligger på n. sidan
av Ohiofloden, mitt emot Lickings inflöde, och
själv genomfluten av Mill creek. Staden är
vackert belägen på terrasser, vilka utskurits
av Ohiofloden, och på de kullar, som omgiva
dessa. S. om floden ligga Covington, Newport
och andra förstäder till C., med vilken
förbindelsen uppehälles genom broar och färjor.
C. har en betydande industri (1921 1,733
företag med 57,000 arb. och 409 mill. doll.
tillv.-värde). Till 1860-talets början var C.
Ameri-C, torde sökas under K.
Cimaiseprofil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
