Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cincinnati - Cincinnati, Society of the - Cincinnatus, Lucius Quinctius - Cinclus - Cinders el. Sinders - Cineas - Cineol (Eukalyptol) - Cineraria - Cinerarium - Cingulum - Cinkonidin, Cinkonin - Cinna, familj - Cinna, 1. Lucius Cornelius - Cinna, 2. Lucius Cornelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1087
Cincinnati—Cinna
1088
Olika Cineraria-varieteter.
kas förnämsta centrum för slakteriindustrien,
innan Chicago tog ledningen. Ännu är
»svinstaden» betydande som en slakteriernas stad,
men lika viktiga äro dess maskin-,
klädes-och läderindustrier. C. är ett viktigt
järn-vägscentrum och en betydande flodhamn För
dess uppblomstring har en gång
Miamikana-len, som förbinder Ohio och C. med Eriesjön,
haft betydelse. C:s universitet, grundat 1874,
hade 1923 103 lärare och 4,298 studenter.
C. grundades 1788 och fick sitt namn efter
»Society of the C.» (se nedan) samt blev stad
1819. Är 1850 hade det 115,000 inv. (Chicago
samtidigt 30,000) och vid sekelskiftet 326,000.
En stark invandring av tyskar vid 1800-talets
mitt har gjort, att omkr. hälften av stadens
invånare är av tysk härkomst. H. N-n.
Cincinnati, Society of the [søsaTiti ev
öe sinsinä’ti], nordamerik. sällskap el. orden,
bildat .1783 av officerare, som efter
frihetskrigets slut återvände till sina borgerliga
sysslor (jfr C i n c i n n a t u s). Orden
omfattade även utländska medlemmar, bl. a. A. von
Fersen d. y. och C. von Stedingk, och
medlemskapet skulle vara ärftligt. Härigenom
ansågs orden strida mot republikens
demokratiska idéer; den utsattes för häftig kritik och
avtynade men började 1893 åter leva upp.
Cincinnätus (»den kruslockige»), Lucius
Quinctius, berömd romare. Han skall 458
f. Kr. ha hämtats från sin lantgård, där han
själv gick vid plogen, för att såsom diktator
rädda en av fiender innesluten romersk här,
lyckats häri och därefter återvänt till sin
plog. I senare tider gällde C. såsom typen
för den gamla tidens enkla och duktiga
romare. R. Tdh.*
Ci’nclus, se Strömstare.
Cinders [si’ndez], eng., el. S i n d e r s, förr
brukad benämning på ett slags avfallskol från
kokstillverkning.
CIneas (grek. Kine’as), en tessalier, av
konung Pyrrhos i Epirus använd som diplomat.
Denne sände honom, efter sin seger över
ro
marna vid Ausculum (279 f. Kr.),
till Rom för att förmå senaten till
fred. C. höll på att lyckas, då den
blinde Appius Claudius (se
Clau-d i u s) med ett glödande tal
förmådde senaten att avvisa
förslaget: »Rom underhandlar ej med
en fiende, som står på Italiens
jord». H. Sgn.
Cineöl (Eukalyptöl), Ci0H18Ot,
en eterisk olja, som utgör
huvudbeståndsdelen i kajeputolja och den
flyktiga oljan från flera
Euca-lyptus-arter. C. är en färglös,
kamferartat luktande vätska med
bitter och kylande smak.
Cineräria, Senecio cruentus, av
fam. korgblommiga,
blomsterodlingens Cineraria hybrida, är en
av våra förnämsta krukväxter.
Den odlas i talrika (röda, blå,
violetta, vita el. brokiga) varieteter samt med
enkla el. dubbla blommor. C. växer vild på
Teneriffa i dimhöljda skogar 500—1,500 m ö.
h.; genom förädling har blomkorgarnas storlek
flerdubblats. C. är som krukväxt hos oss
en-årig, sås på eftersommaren och blommar sedan
i mars—april; mycket mottaglig för
bladlöss, tar den därav lätt skada. — C. är även
det lat. namnet på ett Senecio mycket
närstående släkte med två arter i sydliga
Sverige. C. maritima, silverek, med
silverludna, till formen om ekens påminnande blad,
är en omtyckt kantväxt, som växer vild i
medelhavsländerna.
Cinerärium, lat. (av ci’nis, aska), hos
romarna platsen för askurnan i en grav.
Ci’ngulum, lat., egentl. gördel, ett till den
grekisk- och romersk-katolska mässkruden
hörande linne- el. yllesnöre med tofsar, vilket
knytes framtill och tjänar att sammanhålla
underklädnaden (alba). Även till den livrock
(»talar»), som den katolske prästen bär utom
tjänsten, hör ett c., ett brett, svart
sidenskärp, fäst vid höften; dess ändar hänga fritt
ned på vänstra sidan. (E. B-m.)
Cinkonidln, Cinkonln, se K i n a alk a 1
o-i d e r.
Ci’nna, romersk familj inom ätten
Cornelius. — 1. Lucius Cornelius C.
utmärkte sig i bundsförvantkriget 88 f. Kr. och
var konsul 87. När Sulla s. å. lämnat Rom
för att föra kriget mot Mithridates, sökte C.
tvärtemot given ed omstörta Sullas
anordningar. Att börja med fördriven och avsatt,
lyckades han snart samla en här (bl. a. av
italiker och frigivna); även Mariüs d. ä. slöt
sig till honom. Då måste senaten erkänna C.
såsom konsul. Nu följde Marius’ och C:s
skräckregemente med blodbad och
konfiskeringar. C. var konsul till 84, då han under
förberedelser till striden mot Sulla, som
väntades hem, dödades under ett myteri. — 2.
Lucius Cornelius C., den föregåendes son,
sökte som helt ung omstörta Sullas författning
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
