Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cirkus - Cirrhos - Cirripedia - Cirro-cumulus, Cirro-stratus - Cirrus - Cirsium - Cirta - Cis - Cisalpinska republiken - Ciselera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1095
Cirrhos—Ciselera
1096
Rekonstruerad plan av Circus maximus i Rom.
ombyggnad på Caesars tid hade sittplatser för
75,000 pers. I Rom funnos f. ö. den flaminiska
(på Marsfältet), Neros (där Peterskyrkan nu
står) och Maxentius’ (vid Via Appia), den
sistnämnda någorlunda bibehållen.
Grundplanen till Circus maximus under kejsartiden
synes av ovanstående bild, där med a betecknas
metae, tre målstolpar vid vardera ändan av
spina, en låg, bred mur, som gick mitt genom
större delen av banan, arèna; ca’rceres äro
lidren för spannen. På spina funnos en
obelisk (senare två), altaren, statyer m. m.
Sittplatserna höjde sig terrassformigt längs
banan (jfr Stadion); en del av grundvalarna
är kvar (se bild). — Cirkusspelens urspr.
religiösa karaktär visade sig däri, att gudarna,
vilkas bilder i procession, pompa, fördes från
Kapitolium till c., tänktes vara närvarande.
Spelen bestodo förnämligast i kappkörning,
vanligen med fyrspann; dessa startade, fyra
samtidigt, från carceres, följde högra sidan
av banan och svängde vid metae åt
vänster; banan kringförs sju gånger. F. ö.
uppträdde konstberidare, även förekommo
kapplöpning, brottning m. m. samt ludus Troiae,
»trojaleken», manöver till häst av förnäma
gossar. Gladiatorsstrider och djurhetsningar,
tidigare i c., förlädes senare mest till
amfi-teatern (se d. o.). — Romerska folket,
särskilt under kejsartiden, fordrade panem et
circenses, »bröd och cirkusspel» (Juvenalis’
»Satirer», 10, 81). Intresset stegrades
häftigt, sedan de tävlande börjat dela sig i
partier eller gillen, åtskilda genom färgen på
körsvennernas dräkt, tidigare »de vita» och
»de röda», vartill under kejsartiden kommo
»de gröna» och »de blå»; varje parti hade
sina leverantörer, bolag, som tillhandahöllo
hästar, körsvenner etc. Vilket parti, som
skulle segra, blev en fråga, som delade
befolkningen i skilda läger under lidelsefullt
deltagande för ena el. andra färgen. I Bysantion
utbildades gillena till politiska och
kyrkliga partier, som utkämpade häftiga strider
(se Nikaupproret). —
2. Numera nyttjas ordet
c. om en vanligen rund
byggnad eller tält, vari
konstberidare och
akrobater uppträda. R. Tdh.*
3. C. el. C i r k u s d a 1,
den innersta delen av en
fjälldal, där bergväggarna
sluta sig tillsammans
cir-kusformigt. Namnet
brukas i geogr. namn, t. ex.
Cirque de Gavarnie i
Pyrenéerna. Jfr Dal och
Kar. O. Sjn.
Cirrhös, se
Leversjukdomar och Vattusot.
Cirripe’dia, se R an
k-f o t i n g a r.
Ci’rro-cu’mulus,
Ci’rro-strätus, lat., se Moln. ■
Ci’rrus, lat., fjädermoln, se Moln.
Cfrsium, se Tistlar.
Ci’rta, numidisk stad, se Constantine.
Cis, lat., på denna sidan om; förekommer i
flera sammansättningar, t. ex. cisalpinsk.
Motsats trans eller ultra. Jfr Citerior.
Cisalplnska republiken, stat i n. Italien,
bildad av general Bonaparte 29 juni 1797
genom sammanslagning av de 1796 bildade
trans- och cispadanska republikerna på ömse
sidor om Po och sedan ytterligare vidgad. Den
omfattade sålunda Lombardiet, de
venezian-ska distrikten Bergamo, Brescia, Cremona,
Rovigo och Verona, vidare Modena, Massa
och Carrara samt av Kyrkostaten Bologna,
Ferrara och Romagna. Härtill kommo s. å.
Mantova samt Val Tellina, Chiavenna och
Bor-mio av den schweiziska kantonen
Graubün-den. Den nya staten, som erkändes av
Österrike i freden i Campo Formio, hade omkr.
3,5 mill. inv., styrdes av ett direktorium i
Milano, hade en lagstiftande församling på
två kamrar (de gamles råd och stora rådet)
och stod i starkt beroende av Frankrike.
Staten upplöstes av Suvorov 1799 men
återställdes av Bonaparte efter slaget vid Marengo
1800. Den fick nu ny författning med en
regering av nio och ett lagstiftande råd av
femtio medl. och utökades med distrikten
Novara och Tortona av Piemonte. 1802
om-bildades c. till italienska republiken
med ny författning och Napoleon som
president. Denna förvandlades i sin tur till k
o-nungariket Italien (1805—14) med
Napoleon som konung och hans styvson,
Eugène de Beauharnais, som vicekonung.
Ciselera, överarbeta ytan av ett gjutet
metallföremål för att bortskaffa ojämnheter, som
uppkommit vid gjutningen, eller fullborda
sådana enskildheter, som icke kunnat
framställas i gjutformen. Ciselering sker dels med
skarpa verktyg (gravstickel, mejsel, fil), dels
genom drivning (se d. o.). — Ciselor,
person, som har ciseleringskonsten till yrke.
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
