Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ćišinski (Jakub Bart) - Cisiojanus - Cisjuranska Burgund - Cisleithanien - Cispadanska Gallien - Cispadanska republiken - Ciss - Ciss dur - Cissey, Ernest Louis Octave Courtot de - Ciss moll - Cissoid - Cissus - Cista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1097
Cisinski—Cista
1098
Cisinski [tjijfnski], eg. Jakub Bart,
sorbisk (vendisk) skald (1856—1909), katolsk
präst i Lausitz, slutligen i Dresden. Genom
sina lyriska dikter, bl. a. en sonettsamling,
»Kniha sonetow» (1884), noveller, komedier
och dramat »Na Hrodziscu» (På borgens
vallar, 1880) blev C. den egentlige skaparen av
det sorbiska poesispråket. A. A-t.
Cisiojänus, lat., kallades minnesverser, i
vilka datum angavs för orörliga (d. v. s. på
samma dag återkommande) fester och
helgondagar. Verserna utgjorde vanl. två
hexametrar för varje månad, avfattade på barbariskt
latin med många ordförkortningar. I Sverige
voro de vanliga c. för januari:
Cisio Janus Epi. Sibi vendicat Oc. Feli.
Marcel.
Prisc. Hen. Fab. Ag. Vincent. E. Paulus
nobile lumen.
Cisio är förkort, av drcumcisio Christi,
Jesu omskärelse, Epi. av Epiphania,
trettondagen, o. s. v. Datum för en dag fås genom
att räkna antalet stavelser, som föregå
dagens beteckning: Epi., trettondagen, föregås
av fem stavelser — dess dag är alltså den
sjätte, Oc., tjugondagen, föregås av tolv och
infaller således på den trettonde o. s. v. C.
äro kända från 1400-talet. För menige mans
räkning gjordes c. även på svenska.
Cisjuränska Burgund, se Burgund, sp. 267.
Cisleithänien, den del av den
österrikiskungerska monarkien, som till större delen låg
hitom Donaus biflod Leitha (från Wien
räknat). Transleithanien (på andra sidan
Leitha) utgjordes av Ungern och Kroatien.
Cispadänska Gallien, se Gallien.
Cispadänska republiken, en av Bonaparte
i sept. 1796 efter slaget vid Lodi bildad stat
s. om Po, omfattande Modena, Reggio,
Ferra-ra och Bologna, senare även Romagna. Efter
franskt mönster fick staten direktorium, stora
rådet och de gamles råd men uppgick i juni
1797 i cisalpinska republiken (se d. o.).
Ciss (fr. ut dièse, eng. c sharp), den med en
halv ton höjda tonen c; förväxlas
enharmo-niskt med dess.
Ciss dur (fr. ut dièse majeur, eng. c skarp
major), den föga brukliga durtonart, som har
ciss till grundton och företecknas med sju #, ett
för varje ton i skalan (parallelltonart: a i s s
moll). I st. f. Ciss dur nyttjar man helst
dess enharmoniska förväxlingstonart Dess
dur, vars företeckning är mindre obekväm.
Cissey [sisä’], Ernest Louis Octave
C o u r t o t de, fransk militär och
statsman (1810—82). Tjänade med utmärkelse i
Algeriet och i Krimkriget samt utnämndes
efter slaget vid Inkerman till brigadgeneral.
C. deltog i fransk-tyska kriget, särskilt i
striderna vid Metz i aug. 1870, blev jämte
Ba-zaine innesluten vid Metz och fördes i tysk
fångenskap. Efter återkomsten ur denna
bidrog han kraftigt att krossa kommunen
och verkade som krigsminister 1871—73
ivrigt för härens reorganisation. Han var 1874
Ord, som saknas under
—76 åter krigsminister, 1874—75 därjämte
ministärens chef, och utsågs 1875 till senator
för livstiden. 1878 blev
C. befälhavare för 11 :e
armékåren (Nantes)
men försattes två år
senare ur aktiv tjänst,
beskylld för
delaktighet i landsförräderi och
för penningmissbruk.
Fastän en
parlamentarisk kommitté och
deputeradekammaren
frikände honom, drog
han sig tillbaka till
privatlivet. E. A-t.*
Ciss moll (fr. ut dièse mineur, eng. c skarp
minor), den molltonart, som har ciss till
grundton och • företecknas med fyra $ (för f,
c, g och d). Parallelltonart: E dur.
Cissold (av grek. kisso’s, murgröna; på
grund av en viss likhet mellan ett
murgröns-blad och en del av vidstående figur), en kurva,
uttänkt av Diokles (sannolikt 2:a årh. f.
Kr.) för att därmed lösa
det deliska
problemet (se d. o.) om
kubens fördubbling.
Kurvan konstrueras på
följande sätt. I en cirkel
dragés diametern OO1,
sedan dragés tangenten
i punkten O1 och en
variabel sekant OA genom
A, som skär nämnda
tangent i B. Cissoiden
är geometriska orten
för den genom likheten
OP = AB bestämda punkten P. Den har i O
en spets; den har x-axeln till symmetriaxel och
tangenten till cirkeln i O1 till asymptot. R.
Ci’ssus, artrikt tropiskt växtsläkte av fam.
Vitaceae, skilt från vinrankan (Vitis) genom
4-taliga blommor. För de vackra bladens
skull odlas några arter, t. ex. C. discolor (från
Java) och C. gongyloides (från Brasilien), som
klängväxter i växthus och boningsrum. — Se
bild å sp. 1100. G. M-e.
Ci’sta betecknar inom arkeologien vissa
cylindriska kärl. Man
särskiljer två typer:
1) De s. k. »ciste a
cordoni», d. v. s. kärl
av horisontalt räfflat
bronsbleck (handtag
o. a. detaljer kunna
vara av annat
material; typen finnes
efterbildad i lergods)
med rörliga grepar
fästade i kärlets
överkant eller fasta
handtag vid sidan. Dessa
kärl ha varit
gravkärl. De äro karak-
»Cista a cordoni.»
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
