Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Civilprocess - Civilrätt - Civil service reform - Civilstaten - Civilstatens pensionsinrättning - Civilstatens änke- och pupillkassa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1115
Civilrätt—Civilstatens änke- och pupillkassa
1116
(se dessa ord). Vanlig c. kallas allmän el.
ordinär till skillnad från den speciella el.
extraordinära, som endast tillämpas för vissa
särskilda slag av mål, t. ex. sjörättsmål och
växelmål. Talan i c. kan gå ut på allenast
att ett visst rättsförhållande skall förklaras
bestå el. icke bestå (fastställelsetalan), t. ex.
att käranden är ägare till viss fastighet, el.
på att svaranden skall förpliktas fullgöra en
civilrättslig förpliktelse (fullgörelsetalan), t.
ex. att betala en gäld el. avträda en fastighet,
el. på ändring av det materiella rättsläget i
visst hänseende (talan på konstitutiv dom),
t. ex. på äktenskapsskillnad. Jfr F a s t s t ä
1-1 e Is e t al an. Se vidare Process och
Rättegångsväsen.
Civilrätt, allmän privaträtt,
sammanfattningen av de rättssatser, som bestämma
enskilda personers eller privata rättssubjekts
inbördes förhållanden i allm., för så vitt de
ej äro reglerade på mera specialiserat sätt,
något som skett framför allt med hänsyn till
särskilda yrken eller näringar (jfr S p
e-ciell privaträtt). Såsom c. betecknas
även den gren av rättsvetenskapen, som till
föremål har dessa rättssatser. I båda
bemärkelserna blev c. såsom romersk rätt
tidigast utbildad bland de positiva
rättsgre-narna. Det är med begagnande av denna
romerska c:s metoder och av begrepp, vilka först
blivit av och inom densamma fastställda, som
övriga grenar av rätten — även den moderna
c. — utbildats till sin nuv. självständighet
och nått sin nuv. höjd. Därför har c. länge
ansetts såsom den viktigaste delen av rätten,
ehuru detta egentligen gäller den romerska,
och därför måste dess eller riktigare den
romerska rättens studium allt fortfarande
betraktas som grundläggande för all
rättsforsk-ning. C., ius civile, var från början egentligen
borgerlig romersk rätt i motsats först till ius
gentium, eller den för romare och andra folk
gemensamma rätten, och sedermera till ius
canonicum, kyrklig eller kanonisk rätt. C.
och kanonisk rätt, ius utrumque, blevo ock
enda föremål för de medeltida rättsskolornas
arbete (därav benämningarna »juris utriusque
doktor», »juris utriusque kandidat» etc., vilka
officiellt utdelades i Sverige ända till 1904).
C. eller, som den numera i Tyskland, där
romersk rätt gällt ända till senaste tid,
brukar betecknas, »das bürgerliche Recht» —
en beteckning, vars motsvarighet »borgerlig
rätt» emellertid i svenskt språkbruk har en
vidare innebörd — omfattar i den moderna
rätten två eller tre rättsområden och däremot
svarande grenar av rättsvetenskapen:
förmögenhetsrätt och familjerätt (se
dessa ord) jämte arvsrätt (se d. o.),
vartill räknas inbegreppet av rättsbuden om arv
och testamente liksom den vetenskapliga
läran om desamma. Härtill komma vissa för
c. i dess helhet gemensamma rättsbud och
lärosatser (»c:s allmänna del»), framför allt
rörande personerna och dessas rättsliga
handlingsförmåga samt
rättshandlingarna (se dessa ord).
Litt.: Nehrman, »Inledning till then
swen-ska jurisprudentiam civilem» (1729; tillägg
1746); Schrevelius, »Lärobok i Sveriges
allmänna nu gällande civilrätt» (1847—72);
Nordling, »Svensk civilrätt, allmänna delen»
(1882, 1891); Winroth, »Svensk civilrätt»
(1898—1910) och »Handbok i svensk
civilrätt» (1904—11), bägge ofullb.;
Lehr-Eschels-son, »Éléments de droit civil scandinave»
(1901); Björling, »Lärobok i civilrätt för
nybörjare» (1906; 5:e uppl. 1923, tillägg 1924);
K. von Seth m. fl., »Rättskunskap för
jordbrukare» (i »Svenska jordbrukets bok»,
1925). Rid.*
Civil service reform [si’vil sö’vis rifå’m],
eng., reformeringen av bestämmelserna om
tillsättning av ämbetsmän i Amerikas förenta
stater i sådan riktning, att det tidigare
allmänt rådande s. k. »spoils system», enl. vilket
ämbetsmännen till- och avsattes efter
partipolitiska hänsyn, ersättes av »the merit
system», enl. vilket vederbörandes förtjänst,
ieke partisynpunkter, skall fälla utslaget vid
beslut om antagande och befordran. En
rörelse för reform i nämnd riktning började
efter engelskt föredöme redan på 1850-talet;
det framhölls, att det gällande systemet vore
ägnat att medföra ineffektivitet i
förvaltningen, samtidigt som det utgjorde en av
orsakerna till den utbredda korruptionen inom
det politiska livet. Genom den s. k.
Pendle-tonlagen 1883 vann reformrörelsen en viktig
framgång. Denna lag indelar statstjänsterna
i politiska, som tillsättas av presidenten med
senatens samtycke — varvid i regel
partihänsyn bliva utslagsgivande —, och
»klassificerade», vilka skola tillsättas uteslutande
efter förtjänst. Beträffande de senare gäller,
att en särskild kommission (»civil service
commission») anställer examina med de
sökande; med ledning av den sålunda vunna
uppfattningen rörande vederbörandes
kompetens fattas beslut om antagande och
befordringar. Småningom ha allt flera ämbeten
in-dragits under den senare kategorien; f. n.
beräknas ung. 420,000 ämbeten vara
klassificerade, under det att omkr. 15,000
fortfarande äro politiska; även vid tillsättningen
av de senare söker man emellertid, efter ett
av senare presidenter fullföljt initiativ av
Wilson 1917, bereda förtjänstsynpunkten plats.
En stark reformrörelse, ledd av National
civil service reform league, fordrar
emellertid en än mera fullständig tillämpning av
förtjänstprincipen. — I staterna och
kommunerna har en liknande utveckling försiggått;
här söker man jämväl i samma syfte minska
de folkvalda ämbetsmännens antal. H. T-n.
Civilstaten, sammanfattningen av ett lands
civila ämbets- och tjänstemän.
Civilstatens pensionsinrättning, se
Civilstatens änke- och pupillkassa.
Civilstatens änke- och pupillkassa har till
Ord, som saknas under C,
torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
