Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Civilstatens änke- och pupillkassa - Civilstånd eller Status - Civiltà cattolica - Civil värnplikt, Allmän tjänsteplikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Civilstånd—Civil värnplikt
1117
ändamål ätt bereda pensioner åt änkor och
barn efter vissa civila befattningshavare i
statens tjänst. Kassan stiftades genom
reglemente 15 nov. 1826 och förenades med den
samtidigt bildade Civilstatens
pension sin rättning, vilken senare avsåg
att bereda pension åt tjänstemän, som
önskade avgå, innan de voro berättigade till
ordinarie statspension från allmänna
indrag-ningsstaten. I samband med det civila
pen-sionsväsendets reglering genom 1907 års
pensionslag, varigenom civilstatens
pensionsin-rättning blev ställd under avveckling,
ombil-dades änke- och pupillkassan fr. o. m. 1908,
varvid den fick övertaga den äldre kassans
samt pensionsinrättningens fonder, vilka då
uppgingo till något över 14 mill. kr.
Kassan, som är byggd på obligatorisk
delaktighet, omfattar samtliga de manliga
ordinarie civila befattningshavare med lön å av
K. m:t och riksdagen fastställd stat, vilka
icke äro skyldiga att deltaga i någon av de
andra statsreglerade familjepensionskassorna
(elementarlärarnas, prästerskapets, statens
järnvägars, telegrafverkets, universitetens,
folkskollärarnas, tullstatens m. fl.).
Pensionen utgör för ensam änka en fjärdedel av
mannens maximipension; härtill kommer en
avsevärd förhöjning, om äkta barn under 21
år finnas. Samtliga pensionskostnader och
en stor del av förvaltningskostnaderna
bestridas genom avgifter från delägarna. Såsom
bidrag till sistnämnda kostnader åtnjuter
kassan ett mindre statsanslag.
Delägarnas uppsikt över kassan utövas
genom 16 fullmäktige, vilka väljas av delägarna
och sammanträda i Stockholm vart tredje år.
Fullmäktiges beslut i frågor, som angå
huvudgrunderna för kassan, bli gällande först
efter fastställelse av K. m:t. Förvaltningen
ombesörjes av en styrelse, bestående av fem
personer, av vilka två, en ordförande och en
verkst. direktör, utses av K. m:t samt de
övriga av kassans fullmäktige. Kassans
äm-betslokal är inrymd i kassans eget hus i
Stockholm. — Sedan början av 1867 är med
kassan förenad en kapital- och
livränteför-säkringsanstalt, vilken emellertid fr. o. m.
1900 blivit ställd under avveckling.
Vid 1924 års utgång uppgingo de under
styrelsens förvaltning ställda fonderna,
inräknat kapital- och
livränteförsäkringsanstal-tens fonder samt 13 mindre donationsfonder,
till något över 43 mill. kr. Antalet delägare
utgjorde vid samma tid ung. 12,400. Det för
kassan nu (1925) gällande reglementet är av
15 dec. 1916 med 31 dec. 1917, 31 dec. 1920
och 31 dec. 1923 vidtagna ändringar.
Styrelsens instruktion samt utlåningsreglementet
äro av 21 dec. 1907 med ändringar av 31 dec.
1912 samt av 31 dec. 1923, resp, av 15 dec.
1916. S.L-dt.
Civilstånd eller Status kallas den
ställning en person med hänsyn till sin
äktenskapliga eller icke äktenskapliga börd och såsom
1118
gift, ogift, änkling eller änka eller frånskild
intager inom familjen. Uttrycket härleder
sig från Frankrike, varest 1792 anordnades
särskilda register över medborgarnas c., med
uppgifter om födelse, giftermål och dödsfall.
— I Sverige konstateras en persons c. (dit
också namnet brukar hänföras) genom
kyrkböckerna (församlingsböckerna), som föras
av prästerskapet.
Civiltå catto’lica [tfivilta’-], klerikal ital.
månadstidskrift, utgiven i Rom av jesuiter.
Civil värnplikt, Allmän tjänsteplikt.
1. Under världskriget framträdde efter hand
med allt större styrka i hela världen alltjämt
ökad knapphet på snart sagt alla
förnödenheter därigenom, att allt större delarzav
befolkningen måste ägna sig åt kriget eller
krigsindustrierna, samt genom de
vittomfattande handelsavspärrningarna. De neutrala
måste därför söka inrätta sig på ekonomisk
självtillräcklighet. Dessa synpunkter
fram-höllos i motiveringen till en kungl. prop. av
1917 om allmän tjänsteplikt i Sverige.
Ett komplex av fyra lagförslag framlades här
s. å., bl. a. föreskrivande lagstadgad
tjänsteplikt (civil värnplikt) till
folknäringens tryggande. Det gick ut på att alla inom
riket bosatta män och kvinnor i ålder 15—
60 år, med vissa undantag, skulle vara
skyldiga att utföra arbete av sådant slag.
Förslaget avslogs av riksdagen.
I Tyskland infördes civil värnplikt under
kriget genom provisorisk lag av 5/i2 1916.
Enligt denna lag blev varje tysk — även
tyskar i utlandet — från fyllda 17 till fyllda
60 år pliktig att deltaga i den
»fosterländska hjälptjänsten», ej blott för
livsmedelsproduktionen utan främst för krigsindustrien,
till att vidmakthålla landets möjlighet av
produktion på dessa för kriget så viktiga
områden. Lagen skulle förlora gällande kraft
en månad efter det att fred slutits.
Även i Frankrike, Danmark, Norge och
Schweiz; trängde tanken fram. I Frankrike
medgavs för ändamålet utskrivning av icke
till krigstjänst inkallade fransmän mellan 16
och 60 år. I Schweiz förständigade
förbundsrådet kantonalregeringarna att vid behov
ålägga alla därtill lämpade personer
brukning av tjänlig jord samt biträda vid
skördearbete och förlänade kantonerna rätt att
uppbåda folk till hjälp åt jordbrukarna.
Det har ock ansetts lämpligt att använda
den allmänna värnplikten för
ändamålet. På denna väg inslog man i år 1917
antagna danska och norska lagar; den danska
lagen bestämmer sålunda, att värnpliktige,
som äro inkallade till militär tjänstgöring,
kunna åläggas utföra arbete i statsskogarna
eller vid de av staten övertagna eller
exproprierade bränsleförråden samt ock i de av
staten enl. denna lag övertagna
jordområdena. Den norska lagen förklarar, att, om
konungen finner nödvändigt för att
säkerställa och ordna landets förseende med
nä
Ord. som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
