Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Civil värnplikt, Allmän tjänsteplikt - Civiläktenskap el. Borgerligt äktenskap - Civis - Cività - Civitali, Matteo di Giovanni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1119
Civiläktenskap—Civitali
1120
ringsmedel, bränsle och livsförnödenheter, han
kan bestämma, att värnpliktige åläggas
utföra civilt arbete — vedhuggning,
jordbruksarbete o. s. v. —, även om detta arbete ej
står i förbindelse med militära företag.
I Bulgarien infördes genom lag 1920 allmän
tjänsteplikt för alla män, som fyllt 20 år, och
i regel för kvinnor över 16 år.
1918 stiftades i Finland en lag, enl. vilken
finländsk man och kvinna mellan 18 och 56
Ar voro skyldiga till arbete för främjande av
jordbrukets och landsförsvarets bästa, i den
mån de icke hörde till i lag uppräknade
värnpliktige. Skyldigheten kallas allmän
arbetsplikt och avsåg att förmildra den
1918 års uppror efterföljande
livsmedelsbristen samt att vara till stöd vid eventuellt
krig. Arbete för jordbrukets bästa måste
den arbetspliktige underkasta sig för en tid
av högst 1 månad per gång under tiden
mellan 1 maj och 31 okt. och per år högst 3
månader. För landsförsvaret omfattade
arbetsplikten högst 6 månader av året med
rättighet att fritt förfoga över en månad mellan
varje arbetsperiod. — Arbetspliktens
verkställighet hade socialstyrelsen att ombesörja
med tillhjälp av i länen inrättade kommunala
myndigheter. Lagen, som aldrig blev i
praktiken tillämpad, upphörde även formellt att
gälla 31 okt. 1919.
2. Uttrycket c. brukas även för att
beteckna en i några länder (Sverige, Norge och
Danmark) nyligen införd lagstiftning,
varigenom åt värnpliktige under vissa
förhållanden (allvarliga samvetsbetänkligheter mot att
öva sig i vapnens bruk m. m.) tillerkännes
rätt att utbyta den militära tjänstgöringen
mot civilt arbete. Se Civilarbetare,
Sam-vetsömma och Värnplikt. -1m-
Civiläktenskap el. Borgerligt
äktenskap kallas äktenskap, som ingås inför
offentlig myndighet utan användande av
kyrklig vigsel el. annan religiös handling.
Gammal kyrklig uppfattning hade visserligen
erkänt giltigheten av äktenskap, grundat blott
på parternas enskilda överenskommelse,
vilken uppfattning dock ändrades i nyare tid.
Tridentinska mötet (se d. o.) fastslog för den
romersk-katolska kyrkan nödvändigheten av
prästs och vittnens närvaro vid äktenskaps
ingående, och även i den protestantiska
världen blev senare kyrklig vigsel föreskriven.
Blott undantagsvis, såsom i Skottland,
bibehöll sig den gamla ordningen med giltiga
äktenskap utan offentlig myndighets
medverkan (»Gretna Green»; se d. o.). Annorstädes
gjorde sig gällande behov av laglig form för
sådana äktenskap, till vilka kyrklig
medverkan ej kunde erhållas. Så föreskrevs, först
i nederländsk rätt 1580, borgerlig
gifter-målsform vid sidan av den kyrkliga vigseln.
Såsom nödvändig förekommer borgerlig form
tidigast i England 1653; här återgick man
dock snart till kyrklig vigsel. Men alltsedan
1792 (sedan franska revolutionens kamp mot
kyrkan) är c. det enda lagliga i Frankrike,
och så har det även blivit i Belgien,
Nederländerna, Italien, Portugal, Schweiz, Tyska
riket och Ungern. Valfritt (»fakultativt»)
vid sidan av den kyrkliga vigseln är c. i
England (sedan 1836) och Förenta staterna
samt numera även i de nordiska rikena (lag
6 nov. 1908 i Sverige, lag 26 okt. 1917 i
Island, förordn. 2 nov. 1917 i Finland, lag 31
maj 1918 i Norge, lag 30 juni 1922 i
Danmark). I Österrike och ända in på 1900-talet
i norden har c. varit medgivet blott i
undantagsfall, framför allt då kyrklig vigsel ej
stått till buds. C:s första förekomst i svensk
rätt kan räknas till slutet av 1700-talet, då
K. m :t dispensvis tillät giftermål mellan
medlem av svenska kyrkan och mosaisk
trosbe-kännare samt därvid föreskrev skriftligt
avtal om äktenskapet med inregistrering hos
magistrat. 20 jan. 1863 utfärdades den första
förordningen om c., avseende nyssnämnda
olika trosbekännare; magistrat el. kronofogde
skulle vara giftermålsförrättare och dels
avfordra vardera parten »ja och samtycke till
giftermålet», dels förklara dem för äkta
makar. 1873 års dissenterlag (se
Främmande trosbekännare) utvidgade c:s
användningsområde till vissa äktenskap
mellan kristna, av vilka åtminstone endera stod
utanför svenska kyrkan; den borgerliga
formen blev i en del fall valfri vid sidan av
kyrklig vigsel. 15 okt. 1880 påbjöds t. o. m.
för vissa äktenskap mellan medlemmar av
svenska kyrkan inbördes anlitande av
borgerlig giftermålsförrättare. Först 19Q3 års
här nämnda lag gjorde c. obetingat
fakultativt i svensk rätt, och så har det förblivit
enl. såväl 1915 års lag »om äktenskaps
ingående och upplösning» (där uttrycket
borgerlig vigsel först förekommer i svenskt
lagspråk) som ock den nu gällande
gifter-målsbalken 11 juni 1920. Se vidare Vigsel
och Äktenskap. C. G. Bj.
CIvis, lat., medborgare. — Cl vis
acadè-m i c u s, akademisk medborgare (akademisk
lärare, tjänsteman el. studerande). — C i v i s
honorärius, hedersborgare.
Civitå [tfivita’], it. (av lat. civitas, stad).
Ingår i flera ortnamn, t. ex. Civitavecchia.
Civitali [tfivita’li], Matteo di
Giovanni, toskansk bildhuggare, arkitekt och
ingenjör (1436—1501), mest verksam i sin
födelsestad Lucca men tydligt påverkad av
florentinsk konst, troligen genom A. Rossellino.
C. nämnes 1490 som arkitekt för en
brobyggnad och utarbetade 1491—92 planer för en
befästningsgördel kring Lucca; mest är han
emellertid känd för sina marmorstatyer och
reliefer, dels religiösa kompositioner, dels
porträtt, samt dekorativa marmorarbeten,
såsom gravvårdar, altaruppsatser m. m. C. är
Luccas ende renässansskulptör av hög rang;
genom sitt allvarliga, enkla formval skiljer han
sig från de samtida florentinarna. Hans
figurstil är kärvt realistisk, ofta starkt uttrycks-
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
