Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Civitali, Matteo di Giovanni - Civitas - Civitavecchia - C-klav - Cl. (kemi) - cl - Cladium - Cladocera - Cladonia - Cladophora - Cladosporium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1121
Civitas—Cladosporium
1122
full. — Monografier av Ch. Yriarte (1886) och
G. Volpi (1893). H. W-n.
Civitas, lat. (av civis, »medborgare»). 1.
Medborgarsamfund, särskilt icke-romersk stat
(el. stad; jfr fr. cité). Sådana civitätes voro
foederätae, om de hade ett fördrag (foe’dus)
med Rom, liberae et immünes, om friheten
berodde på rom. folkets (senatens) bestämmelse,
eller stipendiåriae, skattskyldiga. — 2. En
romersk medborgares rättigheter och
skyldigheter, »romersk medborgarrätt», med dess
stats- och privaträttsliga förmåner: rösträtt
i folkförsamlingen (se C o mi ti a),
suffrä-gium; rätt till statsämbeten, ius honörum;
provocätio, rätt att vädja till folket vid vissa
domar, t. ex. ang. dödsstraff (senare förekom
i stället appellätio till kejsaren);
comme’r-cium, rätt till egendom, avtal o. dyl. enl.
romersk lag (ius civile); connübium, rätt att
ingå ett enl. romersk lag giltigt äktenskap.
För främlingar gällde ius ge’ntium (se Ius).
Om skyldighet att erlägga skatt och fullgöra
värnplikt se Censor. Yttre kännetecken på
en romersk medborgare var dräkten toga (se
d. o.) och namnformen (se Namn). —
Medborgarrätt kunde förvärvas av den, som icke
ägde den genom härstamning; så av slavar
genom frigivning. Genom folkbeslut plägade
ett visst antal personer erhålla medborgarrätt
i samband med anläggning av kolonier: stund
om upptogos hela samhällen till (van i be
gränsad) medborgarrätt (t. ex. Capua omkr
338 f. Kr.). Efter bundsförvantkriget
upptogos alla italiska städer till fullständig
romersk borgarrätt (89 f. Kr.); senare gavs
den mer el. mindre frikostigt av kejsarna åt
enskilda ävensom åt samhällen utom Italien,
tills Caracalla (se d. o.) utsträckte den till rikets
fria invånare 212 e. Kr. Medborgarrätten
förlorades bl. a. vid landsförvisning. H. Sgn.
Civitavecchia [tj"ivitavä’kia], hamnstad till
Rom, i ital. prov. Roma, vid Tyrrhenska
havet, 60 km n. v. om Rom; 14,122 inv. (1921).
Cementfabriker. Hamnen omfattar 87 har
med 6 m djupa bassänger, omslutes av två
mäktiga pirer och skyddas av en vågbrytare.
Den inrymmer skeppsvarv, magasiner och en
av Bernini byggd arsenal. C. var antikens
Centum Cellae, grundlagt av Trajanus, även
kallat Portus Trajani. Förstördes omkr. 812
av saracenerna men återuppbyggdes 40 år
senare och fick då namnet C., »gamla staden».
Påvarna Julius II och Leo X läto befästa
hamnen. I närheten havsbad och svavelkällor.
C-klav, den notklav, som antyder, att den
linje den omsluter är det ettstrukna c. Den
betecknas med [Ig eller |^^ och begagnas
antingen på första (sopranklav), andra
(mezzo-sopranklav), tredje (altklav) eller fjärde
(te-norklav) linjen. Sopranklaven och
mezzo-sopranklaven äro dock numera undanträngda
av <?-klaven. Jfr K 1 a v. A. L.*
Cl., kem. tecken för en atom klor; även
£örk. för de lat. namnen Claudius och Clodius
cl, officiell sv. förk. för centiliter.
Clädium, se A g.
Clado’cera, se Vattenloppor.
Cladönia, släkte bland lavarna, med
talrika, ofta mångformiga arter och utbrett över
hela jorden, dock rikligast företrätt i
tempererade och kalla länder; i Sverige bortåt 30
arter. Det utmärker sig
genom stamliknande,
ihålig bål (podetium), som
uppbär frukterna. Vanliga
och lätt igenkända bland
de svenska arterna äro C.
pyxidata, bägarlav,och C.
coccifera, koschenillav,
som båda ha korta, enkla,
upptill bägarlikt utvidgade
podetier med väl utveck-
lade bladliknande bildningar (fyllokladier) vid
basen och rätt stora frukter; hos den förra
äro dessa bruna, hos den senare vackert röda.
Viktigast är C. rangiferina (med flera under-
Renlav, Cladönia rangiferina.
arter), renlav el. »renmossa», som har rikt
förgrenade, nästan vita el. halmgula podetier
med böjda grenspetsar och små bruna frukter.
Den växer massvis i glesa skogar, på sandåsar
o. dyl. samt uppe på fjällen och utgör under
vintern renens viktigaste föda; vid foderbrist
gives den även åt nötboskapen. En tid
insamlades den också i stor mängd för
brännvinsbränning. Den tätt förgrenade, busklika
underarten alpestris begagnas som prydnad
mellan dubbelfönster. G. M-e.
Clado’phora, se Grönalger.
Cladosporium, svampsläkte, tillhörande de
ofullständigt kända svamparna (fungi
imper-fecti). En allmänt förekommande art är C.
herbarum, som uppträder dels som snyltväxt
på döda växtdelar och livsmedel (t. ex. ost,
malt m. m.), dels som parasit på växter,
särskilt sådana, som av någon anledning äro
försvagade (jfr So t dagg). Den vållar s. k
korksmak hos buteljerat vin. C. butyri är en
av orsakerna till att smör härsknar. Flera
C.-arter äro utpräglade parasiter, t. ex. C
cucumerinum på gurka och C. fulvum på
tomat. Th. Lfs
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
IV. 36
Cladönia pyxidata.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
