Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cladothrix - Claëson, Christian Theodor - Claëson, Nils Ludvig Alfred - Claëstorp (Klastorp) - Claeszoon, Aris - Claeuw, Jacques Grief (de) - Claim - Claim of rights - Clairault el. Clairaut, Alexis Claude - Clair-obscur - Clairon - Clairon, Claire Josèphe Hippolyte de la Tude (Claire Léris) - Clairvaux - Clairvoyance - Clajus, Johann d. ä. och Johann d. y. - Clam, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1123
Cladothrix—Clam
1124
Cladothrix, se Järnbakterier.
Claeson [klä’-], Christian Theodor,
filosof (1827—59), docent i praktisk filosofi
i Uppsala 1857. Var en av Boströms mest
framstående lärjungar och verkade även
genom populärvetenskapliga uppsatser av
estetiskt och frisinnat religiöst innehåll. Hans
huvudarbeten äro: »Om möjligheten af en
filosofisk rättslära» (1857) och »Om språkets
ursprung och väsende» (1858). C:s samlade
skrifter utgåvos i 2 bd 1860 av hans broder
Gustaf Albert C. (1830—1921),
skolföreståndare i Stockholm 1869—85 och författare
till en lärobok i svensk litteraturhistoria.
Dennes efterlämnade förmögenhet, omkr. 160,000
kr., har till broderns minne som »Christian
C:s fond för filosofiens studium» överlämnats
till Stockholms högskola. S-e.
Claeson [klä’-], Nils Ludvig Alfred,
ämbetsman (1848—1910), kusins son till Chr.
T. C. Valdes 1889 till riksdagens
justitieombudsman, utnämndes 1892 till justitieråd och
var juni 1898—juli 1902 ecklesiastikminister
i Boströms och v. Otters ministärer.
Claestorp [klä’s-] (K 1 a s t o r p),
fideikommiss i s. v. Södermanland, 6 km s. v. om
Katrineholm, östra Vingåkers socken,
Södermanlands län; 4,030 har, därav 1,195 har åker.
Tax.-värde 1,010,300 kr. (1924). Slottet är av
sten i tre våningar med fristående
flygelbyggnader från 1700-talets mitt, i fransk stil. C.
tillhörde från 1400-talet släkterna Ulf, Uggla,
Gyllenstierna m. fl. samt kom 1702 till greve
Nils Strömberg, vars son Claes gjorde det
till fideikommiss för ätten Lewenhaupt. Nuv.
innehavare: greve Claes Lewenhaupt.
Claeszoon [klä’sån], A r i s, holländsk
bildhuggare (från Haarlem), verksam i Sverige
åtminstone 1625—29. Utförde gravvården över
Gustav Banér i Uppsala domkyrka m. fl.
gravvårdar och andra dekorativa skulpturarbeten.
Jfr A. Bomdahl och J. Roosval, »Svensk
konsthistoria» (1943). H. W-n.
Claeuw [klöiv], Jacques Grief, kallad
d e C., holländsk målare (tidigast nämnd 1642,
verksam ännu 1676). Målade stilleben och
blomsterstycken. H. W-n.
Claim [kléim], eng. (eg. anspråk), jordlott
eller rätt till sådan, särskilt eng. och amerik.
gruvterm för inmutat område eller del av
mineralfyndighet; patentanspråk.
Claim of rights [kléi’m av rål’ts], eng.,
»rättighetskrav», skotsk statsurkund av år
1689, angivande de villkor, på vilka den
skotska kronan erbjöds Vilhelm ay Oranien.
Clairault el. Clairaut [klärå’], Alexis
C 1 a u d e, fransk astronom och matematiker
(1713—65). Redan vid 18 års ålder medlem
av Franska vet.-akad., deltog C. i den av
Maupertuis ledda gradmätningen i Lappland
1736. C. var en av sin samtids främsta
teoretiska astronomer. Genom en lösning av
tre-kropparsproblemet, gällande för månen,
beräknade han månens bana långt exaktare än
någon förut.
Clair-obscur [klär-åpsky’r], fr., klärobskyr,
ljusdunkel (se d. o.).
Clairon [klärå’], fr., se C 1 a r i n o.
Clairon [klärå’], Claire J o s è p h e II i
p-polyte de la Tude (eg. Claire L
é-r i s), fransk skådespelerska (1723—1803).
Debuterade på Théåtre italien i Paris 1736 och
1743 med stor framgång på Théåtre frangais
som Phèdre. C. stannade vid Théåtre frangais
till 1765, då hon avgick efter att ha blivit
fängslad för vägran att uppträda tills, m.
en illa beryktad kamrat. Hon blev
mark-grevens av Ansbach inflytelserika favorit,
återvände 1791 till Paris och slutade i misär.
Under två årtionden lade C. parispubliken för
sina fötter genom sina framställningar av
Racines, Corneilles och Voltaires hjältinnor.
Hon synes ha nått sin suveräna ställning
mera genom teknisk fulländning än genom
känslans värme. Litt.: E. de Goncourt, »M:lle
C.» (1890; 1911). G. K-g.
Clairvaux [klärvå’], by i fr. depart. Aube
(Champagne), vid Aube, 11 km s. ö. om
Bar-sur-Aube. Förr berömt cistercienskloster,
Clara vallis, grundlagt 1115 av Bernhard av C.
Clairvoyance [klärvtoajä’s], fr., se
Klär-v o a j a n s.
Cla’jus, J o h a n n d. ä. och J o h a nn d. y.,
tyska författare, se K 1 a j.
Clam, österrikisk-bömisk ätt, uppkallad efter
slottet Clam i övre Österrike, som 1524 kom
i släktens ägo. 1655 fick den friherrlig och
1759 grevlig värdighet. Den är delad på två
linjer, Clam - G a 11 as och
Clam-Mar-t i n i c. Till den förra grenen hörde
Edu-ard von C 1 a m • G a 11 as, österrikisk
militär (1805—91). Utmärkte sig i italienska
kriget 1849, lyckades s. å. undertrycka
resningen i Siebenbürgen, deltog som kårchef i
slagen vid Magenta och Solferino 1859 och
blev s. å. general. Under kriget 1866 förde
C. befälet över den kår, som stod längst i
norr, besegrades i en rad strider, miste
efter slaget vid Königgrätz sitt befäl och
ställdes inför krigsrätt men frikändes. —
Inom den andra linjen utmärkte sig Karl
von Clam-Martinic (1792—1840)
under Napoleonskrigens senaste skede och vid
diplomatiska förhandlingar under och efter
Wienkongressen. Som krigsminister 1836—40
främjade han nitiskt Metternichs reaktionära
politik. Hans son Heinrich Jaroslaw
von Clam-Martinic (1826—87) vann
snabb befordran på ämbetsmannabanan men
lämnade 1859 statstjänsten. Som medlem av
»förstärkta riksrådet» 1860—62 hade han stor
andel i tillkomsten av det s. k.
oktoberdiplomet 1860 (se Österrike, historia). Senare
deltog han som en av storgodsägarnas ledare
i abstinenspolitiken i Böhmen 1863—79 (jfr
B ö h m e n, sp. 422). — Hans brorson
Heinrich Karl Maria von
Clam-Martinic (f. 1863) var 1916 österrikisk
jordbruksminister under Stürgk och Körber och dec.
1916—juni 1917 ministärens chef men lycka-
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
