Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Claudius (Tiberius Claudius Drusus, Tiberius Claudius Nero Germanicus) - Claudius, Marcus Aurelius - Claudius, Carl August - Claudius, Matthias (Der Wandsbecker Bote) - Claudius Civilis - Claus, Carl - Claus, Émile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1141
Claudius, M. A____Claus
1142
Tiberius Claudius. Antik byst i Vatikanmuseet i Rom.
Italien och provinserna. Finanserna (under
Pallas) sköttes väl. Storartade
byggnadsföretag utfördes, bl. a. en hamnanläggning vid
Ostia och två nya vattenledningar (valvbågar
ännu kvar), varjämte den svåra
torrläggningen av Fucinosjön påbörjades (fullbordad först
1855—75). Den yttre politiken sköttes ej illa:
södra Britannien erövrades 43; även
Maure-tanien besattes, och i Germanien hade
romarna åtskilliga framgångar. Kejsaren var
road av rättegångsförhandlingar och satt
gärna som domare men var ej alltid opartisk och
bar sig därvid, som ofta eljest, löjligt åt.
C:s gemål, den vällustiga Messalina, gick
slutligen så långt i fiäckhet, att hon fiiade
sitt bröllop med den sköne Gaius Silius (48
e. Kr.). Narcissus’ kraftiga ingripande
medförde de brottsligas död. Kort därpå gifte sig
C. med sin brorsdotter Agrippina d.y. Hon
förledde honom att i stället för Britannicus, som
var son till honom och Messalina, till
tronarvinge insätta hennes egen son i ett föregående
gifte, Lucius Domitius, sedan kallad Nero.
Av oro över att denna
åtgärd skulle gå om
intet torde hon senare
ha låtit förgifta
kejsaren (en annan
uppfattning hos Ferrero,
»Romerska kejsarin
nor», 1913). H. Sgn.
Clåu’dius, M a r c u s
A u r e 1 i u s, romersk
kejsare (220—270 e.Kr.).
Ord, som saknas under
Duglig fältherre, utropades C. efter Gallienus’
död till kejsare 268. Han tillbakadrev
ale-mannerna och slog 269 vid Naissus (Nis)
goterna (därav hedersnamnet G o t h i c u s), som
bl. a. erövrat Aten. Med kraft sökte C. trygga
ordning och säkerhet i riket. H. Sgn.
Clåu’dius, Carl August, dansk
musik-historisk samlare (f. 1855). Driver en
tapis-serifabrik i Malmö, där han en följd av år
var bosatt, och anlade en stor samling äldre
musikinstrument (över 400 n:r), vilken
numera flyttats till Köpenhamn. Till Musikhist.
museet i Stockholm har C. skänkt ett
40-tal olika instrument. C. tog initiativet till
svenska avd. av Internationale
Musikgesell-schaft och har skrivit »Die schwedische
Nyckelharpa» (1909) och »Schwedische
Bauern-spielmänner» (1914); även andra uppsatser.
Clåu’dius, M a 11 h i a s, tysk skald (1740—
1815), känd som Der Wandsbecker
Bote efter en tidskrift med detta namn,
som han utgav; bosatt i Wandsbeck nära
Hamburg. C:s visor (»Wenn jemand eine
Reise thut», »Rheinweinlied» m. fl.) och
prosaskrifter, avsedda för en bred publik och
mycket populära, äga enkelhet, fromhet och
folklig kvickhet. C. utgav en samling av sina
skrifter, »Asmus omnia sua secum portans
oder Sämmtliche Werke des Wandsbecker
Boten» (1774—1812; många uppl.; »Claudii
Asmus med allt sitt pick och pack», 1820).
Biogr. av W. Stammler (1915).
Clåu’dius Civilis, felaktig benämning på
Rembrandts tavla »Civilis tager ed av
ba-taverna», se C i v i 1 i s.
Claus, Carl, tysk zoolog (1835—99), prof,
i Marburg 1863, i Göttingen 1870 och i Wien
1873—96. C. ägnade sig
som forskare främst
åt kräftdjur och
ce-lenterater och var en
ivrig förkämpe för
utvecklingsläran, varvid
han sökte förena
dar-winistiska och
la-marckistiska synpunkter. Mest känd är han
som förf, av en
mycket spridd lärobok i
zoologi (»Lehrbuch der
Zoologie», 1880; 9:e
uppl. utg. av K. Grobben 1923). T. O.
Claus [klå], É m i 1 e, belgisk målare (f.
1849). Fann efter långa resor sin motivkrets
i hemlandet, där han målade figurer i friluft,
djur och landskap. De levande eller döda
föremål han framställer bada i glittrande,
strålande sol och ljus, lätt luft. Ett lysande
praktprov på storslagen »plein-air» är den
stora målningen »Kor, som passera ett
vadställe» (1899, i Bryssels museum), ett annat
är »Färjan» (Dresdengalleriet). C. är
representerad i belgiska och tyska museer;
»Sommarmorgon» äges av Göteborgs museum.
Mo-nogr. av C. Lemonnier (1908). G-gN.
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
