Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Clausel el. Clauzel, Bertrand - Clausen, Hans Victor - Clausen, Henrik Georg - Clausen, Henrik Nikolai
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1143
Clausel—Clausen, H. N.
1144
Clausel [klåzä’1] el. Clauzel, Bertrand,
greve, fransk militär (1772—1842). Deltog
med utmärkelse i revolutionens och
Bonapar-tes krig, bl. a. i Italien och på Haiti, och blev
1802 divisionsgeneral.
1808—09 kämpade C.
med Marmont i
Dal-matien, förflyttades
sedan till Spanien och
ledde reträtten efter
nederlagen vid
Sala-manca 1812 och
Vit-toria 1813. Motvilligt
underkastade han sig
1814 Ludvig XVIII,
som utnämnde honom
till generalinspektör
för infanteriet, och C.
var en av de första,
som förklarade sig för
Napoleon efter dennes återkomst från Elba.
1815 försvarade han pyreneiska fronten, måste
efter andra restaurationen fly till Amerika och
dömdes 1816 frånvarande till döden. Efter
amnestien 1820 återkom C. till Frankrike,
tillhörde 1827—30 deputeradekammaren och fick efter
julirevolutionen 1830 befälet över trupperna i
Algeriet och 1831 marskalksvärdighet. 1835
blev han generalguvernör i Algeriet men
återkallades 1837, då han ej lyckades taga
Con-stantine från Abd-el-Kader. I
deputeradekammaren försvarade han sedan med kraft sin
afrikanska politik. E. A-t.*
CIåu’sen, HansVictor, dansk historiker,
läroverkslärare (f. 1861); blev 1916 overlærer
och 1919 lektor vid Frederiksbergs
gymnasium. Har särskilt intresserat sig för
Sönder-jylland och dess
historia, som han
behandlat i en rad
skrifter, bl. a.
»Sönderjyl-land. En
rejsehaand-bog» (1890; 5:e uppl.
1922). Före
världskriget tog C. livlig
del i arbetet för
danskhetens bevarande där,
ledde från Köpenhamn
sönderjylländska barns
övningar i att skriva
danska och var 1910
—18 av preussiska regeringen förbjuden att
inkomma i Sönderjylland. Under
fredsförhandlingarna 1919 biträdde han danska
sändebudet i Paris som sakkunnig i fråga om
Sles-vig och uppdrog den s. k. Clausenlinjen
(jfr Danmark, historia), som efter
folkomröstningen 1920 antogs som ny gräns mellan
Danmark och Tyskland.
Clåu’sen, Henrik Georg, dansk präst
(1759—1840). Blev 1797 kaplan vid
Frue-kirke i Köpenhamn, där han fortsatte att
verka — från 1811 som kyrkoherde och
stiftsprost — ända till 1838, då han på egen
begäran erhöll avsked. C., som i teologiskt
av
seende representerade en av den kantska
kri-ticismen påverkad upplysningsrationalism,
gjorde sig tidigt bemärkt som framstående
andlig vältalare. Målmedveten och oböjlig,
ett barn av revolutionens tidsålder, kämpade
han bl. a. en lång följd av år för större
frihet vid tillämpningen av kyrkans rituella
föreskrifter, ehuru han därigenom kom i
konflikt ej blott med den framväxande
grundt-vigska fromhetsriktningen utan även med de
kyrkliga myndigheterna. E. Nwn.
Clåu’sen, Henrik Nikolai, dansk
teolog och politiker (1793—1877), son till H. G. C.
Blev 1822 professor i dogmatik och exegetik
vid Köpenhamns universitet, bland vars
yppersta lärare han i
över 50 år räknades
(han tog avsked 1874).
Starkt påverkad av
Schleiermacher, ville
C. förena en innerlig
Kristustro i dennes
anda med orädd
kritik av ortodoxiens
lärosystem. Redan
genom sitt betydande
förstlingsarbete,
»Ca-tholicismens og
protestantismens kirke-
forfatning, laere og ritus» (1825), vari han
framhöll den heliga skrifts normativa
betydelse och hävdade människoandens frihet
som protestantismens rätta grundval, kom han
i en konflikt med Grundtvig, som bidrog till
dennes beslut att nedlägga prästämbetet. Mot
Grundtvigs strävan efter läro- och
kultfrihe-tens utvidgning såväl som mot dennes
tillbaka-skjutande av bibeln till förmån för det i
trosbekännelsen bevarade »levande ordet» vände sig
C. längre fram i en rad skrifter. Bland C:s
övriga teologiska arbeten märkas
»Fortolkning af de synoptiske evangelier» (1850),
»Christelig troeslaere» (1853; sv. övers. 1857)
och »Det evangeliske kirkelivs nutid og
frem-tid» (1859; 2:a uppl. 1878), vari ansatser till
en djupare tillägnelse av det positiva i
kristendomen förbindas med en om Schleiermacher
påminnande strävan att låta lutherdom och
calvinism gå upp i en högre »evangelisk»
enhet. Med sin från fadern ärvda kärlek till
andlig och borgerlig frihet kom C., som var
ivrig skandinav och tog verksam del i flera
nordiska studentmöten, både före och efter
1848, att spela en betydande roll som
förkämpe för de konstitutionella strömningarna
inom danskt statsliv. Han blev 1840 led. av
östiftens ständerförsamling, var 1842—46 dess
ordf, och påverkade 1848 kraftigt opinionen
genom sin (tills, m. J. F. Schouw utgivna)
flygskrift »Ved thronskiftet», där förslag
framlades till en fri författning för Danmark
och Slesvig. C. blev okt. s. å. led. av den
grundlagsstiftande riksförsamlingen och var
nov. 1848—juli 1851 minister utan portfölj.
I landstinget var han sedan en av national-
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
