Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Clausen, Henrik Nikolai - Clausen, Julius - Clausen, Thomas - Clausewitz, Karl von - Clausholm (Klaxholm) - Clausilia - Clausius, Rudolph Julius Emanuel - Claussen, Julia, f. Ohlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1145
Clausen, J___Claussen, J.
1146
liberalernas ledande män, tills han 1866 drog
sig tillbaka från det politiska livet. — Efter
C:s död utkommo hans »Optegnelser om mit
levneds og min tids historie» (1877) samt två
samlingar smärre skrifter (1881, resp. 1885).
1918 utgavs dessutom C:s »Af min reisedagbog
1818». E.Nwn.
Clåu’sen, Julius, dansk författare (f.
1868). Sedan 1907 bibliotekarie vid kungl.
biblioteket och sedan 1899 litterär
medarbetare i Berlingske Tidende, har C. varit livligt
verksam som historisk, litteratur- och
kulturhistorisk författare (»Jens Baggesen», 1895,
»Skandinavismen», 1900) och utgivare (»Af
Orla Lehmann’s papirer», 1903, m. m.). R-n B.
Clåu’sen, Thomas, dansk-rysk astronom
och matematiker (1807—85), född i Slesvig,
direktor för observatoriet i Dorpat 1866—72.
C:s astronomiska arbeten avhandla mest
beräkningen av elliptiska kometbanor. Bland
hans övriga arbeten märkes beräkningen av
talet n på 250 decimaler.
Clåu’sewitz, Karl von, preussisk general
och militär skriftställare (1780 —1831 18/n).
Var efter vunnen officersbefordranl801—03
lärjunge vid allmänna krigsskolan i Berlin,
under vilken tid han
ådrog sig
Scharn-horsts uppmärksamhet, och fortsatte
efter kriget 1806, i
vilket han deltog, sina
studier under
Scharn-horsts ledning. Vid
krigsutbrottet 1812
gick C., liksom flera
andra preussiska
officerare, i rysk tjänst.
Som
generalstabsofficer deltog han i fält-
tågen 1813, 1814 och 1815; han återinträdde
därvid april 1814 med överstes grad i
preussiska armén. 1818 blev han generalmajor
och chef för allmänna krigsskolan, där han
redan förut verkat som lärare. 1830 blev
han artilleriinspektör. När kort därefter en
preussisk här under Gneisenaus befäl
sammandrogs vid polska gränsen, blev C. chef för
dennas generalstab. — Postumt utgåvos C:s
»Hinterlassene Werke über Krieg und
Krieg-führung» (10 bd, 1832—37). Främst i denna
samling står den första gruppen, bd 1—3,
benämnd »Vom Kriege». I detta klassiska
arbete betraktar C. kriget såsom ett politikens
redskap och anser, att det till följd därav icke
kan läras utan att dess hela vetenskap måste
inskränkas till granskande betraktelser av
gångna krigshändelser. Andra gruppen, bd
4—6, behandlar 1796 års fälttåg i Italien, 1799
års i Italien och Schweiz, tredje gruppen,
bd 7—10, 1812 års fälttåg i Ryssland, 1813
års befrielsekrig m. m. — C:s livsgärning och
krigsvetenskapliga författarskap behandlas
bl. a. i R. v. Caemmerers båda verk »Erzieher
des preussischen Heeres» (bd 8, 1905) och »Die
Ord, som saknas under
Entwickelung der strategischen Wissenschaft
im 19. Jahrhundert» (1904) samt av frih.
v.Frey-tag-Loringhoven i »Die Macht der
Persönlich-keit im Kriege» (1905) och i en artikel om
C. i v. Altens »Handbuch für Heer und Flotte»,
bd 2 (1909). Biogr. av H. Camon (1911). 13 :e
uppl. av »Vom Kriege» utgavs 1918 med
inledning av A. von Schlieffen. C. O. N. (M. B-dt.)
Clausholm (K 1 a x h o 1 m), dansk herrgård
i ö. Jylland, 1 mil s. ö. om Randers. Omtalas
från början av 1300-talet. På 1650-talet ägdes
C. av överste Hans Friis, som tappert
försvarade det av Mogens Gjöe uppförda slottet mot
svenskarna 1658—59. C. inköptes 1718 av
Fredrik IV och ombyggdes 1722—23. Anna Sofia
Reventlow bodde där 1730—43. C. blev 1810
fideikommiss för släkten Schilden. E. Ebg.*
Clausllia, ett snäck-
(gast-ropod-) släkte av ordn.
Pul-monata (lungsnäckor).
Skalet är‘ torn- till spolformigt,
smalt och vänstervridet.
Skalets mynning stänges
genom en rörlig kalkskiva
(därav namnet). C. är känd från
eocen till nutiden. Arterna
leva på land, äro växtätare
och förekomma särskilt i
bergstrakter i större delen
av världen, mest i s. ö. Eu-
ropa. I Sverige leva nu 11 arter. R. H-gg.
CIåu’sius, Rudolph Julius Emanuel,
tysk fysiker (1822—88). Prof, i Bonn 1869
efter tidigare verksamhet vid olika högskolor,
bl. a. i Zürich. C. var en av den mekaniska
värmeteoriens främsta målsmän. I sin avh.
»Über die bewegende Kraft der Wärme»
(Poggendorfs Annalen, 1850) gav han
grunddragen av nämnda teori och korrigerade
Car-nots uppfattning om värmets förvandling till
arbete; i en rad senare avhandlingar
utbyggde han teorien vidare. C. uppställde
även hypotesen, att elektrolyternas
molekyler äro delvis sönderdelade. Biogr. av Riecke
(1889). Led. av sv. Vet.-akad. 1878. (J-T.)
Clåu’ssen, Julia, f. Ohlsson,
operasångerska (f. 1879 “/g). Född i Stockholm, utbildad
vid konservatoriet där och dess operaskola (av
O. Lejdström och Dagmar Möller) 1898—1901,
studerade hon som
Jenny-Lind-stipendiat
i Berlin och blev 1902
g. m. sjökaptenen T.
Claussen. Hon
debuterade på Kungl. teatern
i Stockholm 1903 som
Leonora och Amneris i
»Aida», var anställd
där 1903—12 och har
därefter i utlandet
vunnit rykte som
internationell sångerska.
Till operan i Chicago
kom hon 1913, har vidare tillhört Metropolitan
opera house i New York, företagit konsert-
C, torde sökas under K.
ClausUia-arter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
