Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Clerck, Carl Alexander - Clerck, Hans - Clerfait el. Clairfayt, François de Croix de - Clerica - Clerici vagantes - Clericus - Clerk - Clerkenwell - Clermont - Clermont-Ganneau, Charles Simon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1163
Clerck, II_Clermont-Ganneau
1164
med illuminerade figurer» (3 häften, 1759—64).
Led. av Vet.-akad. 1764.
Clerck, Hans, friherre, amiral (1639—
1711). Blev efter hemkomsten från långvarig
tjänst i den holländska flottan kommendant
på Vaxholm, 1671 holmmajor, 1673
amirallöjtnant och 1674 amiralitetsråd. I det
olyckliga slaget vid Öland 1676 bistod han amiral
Uggla med sitt skepp »Krono-solen» och bjöd
fienden ett behjärtat motstånd men måste,
svårt sårad, draga sig ur striden. S. å. blev
han amiral, utnämndes till landshövding 1680
i Västerbotten, 1683 i Kalmar samt 1693 i
Nyköpings län. C., som 1687 upphöjts i
fri-herrligt stånd, var adelns ordförande under
utskottsmötet 1710 och kallades s. å. till
kungl. råd och president i Göta hovrätt.
Clerfait [klärfä’], el. C 1 a i r f a y t, F r a
n-C o i s de Croix, greve de C., österrikisk
militär (1733—98). Född i Belgien, gick C. i
österrikisk krigstjänst och deltog med
utmärkelse i sjuåriga kriget
och i fälttåget 1788—
91 mot turkarna. 1792
—94 kämpade C. med
en österrikisk armé
med växlande
framgång mot
fransmännen om Belgien. I
april 1794 förlorade
han mot Pichegru
slaget vid Kortrijk, blev
i aug. överbefälhavare
över hela österrikiska
armén men måste
dra
ga sig tillbaka över Rhen. 1795 blev C.
fältmarskalk, tvingade Jourdan tillbaka till
vänstra Rhenstranden, slog 20 okt. den franska
belägringsarmén framför Mainz och avslöt i
dec. s. å. stillestånd med denna. Kort därpå
nödgades han på grund av oenighet med
utrikesministern Thugut avgå från sitt befäl. C.
var en av Österrikes dugligaste härförare i
striden mot revolutionstidens Frankrike.
Clèrica, mlat., tonsur.
Clérici vaga’ntes, lat., se Vaganter.
Clèricus, lat., se K 1 e r k och K 1 e r u s.
Clerk [kläk], eng., sekreterare, bokhållare.
— C. of parliaments och c. of the house of
commons, överhusets och underhusets förste
sekreterare.
Clerkenwell [klä’koncool], distrikt i London,
n. om S:t Paulskatedralen. Där ha
företrädesvis urmakare och juvelerare slagit sig ned.
60,193 inv. (1921). .
Clermont [klärmå’] (lat. Clärus mons el.
Cla-rimo’ntium), namn på flera städer i Frankrike.
1. C. - e n - A r g o n n e, stad i dep. Meuse,
i Argonneskogens östra bryn, 22 km v. om
Verdun; 797 inv. (1921). Under världskriget
besattes C. 4 sept. 1914 av tyskarna (5:e
armén, tyske kronprinsen) efter strider med
franska 3 :e armén (Sarrail), som 13 sept.
återtog staden. C. förblev i fransk besittning
under de långvariga striderna i Argonnerna.
Ord, som saknas under
Katedralen i Clermont-Ferrand.
2. C. - F e r r a n d, huvudstad i dep.
Puy-de-Döme och i landskapet Auvergne, strax ö.
om berget Puy de Döme, 407 m ö. h.; 64,496
inv. (1921; som kommun 82,577 inv.).
Biskopssäte. Byggnaderna äro vanligen uppförda av
mörk lava, så bl. a. den gotiska katedralen,
grundlagd 1248, kyrkan Notre-Dame-du-Port
(från 1000-talet), prefekturpalatset, förr kloster
(från 1250), och nya rådhuset. C. har uppstått
av grannstäderna Clermont och Montferrand
på gränsen mot det bördiga Limagne. Ännu
fortleva dess gamla industrier, tillverkning av
kopparkärl och konfektyrer, men de ha
över-flyglats av fabrikationen av gummivaror. C.
har universitet (467 stud. 1921) och många
andra skolor, är militärort och
departementets handelscentrum. I närheten mineralkällor.
— C. är en mycket gammal stad med
fornläm-ningar från romartiden. Under medeltiden
höllos i C. sju konsilier, ett 1095, då
gudsfreden påbjöds och första korståget beslöts.
Clermont-Ganneau [klärmåz-ganåz], Charles
Simon, fransk orientalist (1846—1923).
Anställdes 1867 som sekreterare och dragoman
vid franska konsulatet i Jerusalem och
lyckades under sin vistelse där för fransk
räkning förvärva den 1868 upptäckta, märkliga
Mesastenen (nu i Louvre). Han publicerade
1870 i Revue Archéologique den viktiga
inskriftens text jämte översättning och
kommentar. C. företog sedermera flera
forskningsresor till Syrien, Palestina och Röda
havet. I den livliga striden om den
beryktade »moabitiska fornsakssamling», som på
1870-talet anträffades i Jerusalem och
sedermera inköptes av preussiska staten, var C.
ivrig deltagare och förfäktade segerrikt sin
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
